Jönssonligan får guldfeber
| Jönssonligan får guldfeber | |
| Genre | Komedi, kriminalare |
|---|---|
| Regissör | Mikael Ekman |
| Producent | Ingemar Ejve, Björn Henricson |
| Manus | Rolf Börjlind |
| Skådespelare | Gösta Ekman Ulf Brunnberg Björn Gustafson Birgitta Andersson |
| Originalmusik | Ragnar Grippe |
| Produktionsbolag | Svensk Filmindustri m.fl. |
| Premiär | 19 oktober 1984 (Sverige) |
| Speltid | 97 minuter |
| Land | Sverige, Danmark |
| Språk | Svenska |
| Föregångare | Jönssonligan & Dynamit-Harry |
| Uppföljare | Jönssonligan dyker upp igen |
| IMDb SFDb Elonet | |
Jönssonligan får guldfeber är en svensk film från 1984 regisserad av Mikael Ekman.
Handling[redigera | redigera wikitext]
Sickan har fått nys om den hemliga generalplanen där Sverige i framtiden ska delas in i ett boendeområde, ett försvarsområde och ett fritidsområde. Planen finns endast på ett datachip hos Försvarsmakten och Sickan vill stjäla chipet och sälja det till sin ärkefiende Wall-Enberg.
Efter att till slut ha lagt vantarna på pengarna för chippet råkar Sickan förväxla sin portfölj med en poliskommissarie som i samma veva får sparken. Polisen upptäcker att hans väska innehåller pengar i stället för fiskeutrustning och beger sig snabbt till Arlanda för att lämna landet. I säkerhetskontrollen hamnar han tillsammans med Jönssonligan. När personalen hittar en kniv i väskan säger han att det är hans, och Sickan får då tillfälle att byta tillbaka väskorna.
Rollista[redigera | redigera wikitext]
- Gösta Ekman – Charles-Ingvar "Sickan" Jönsson
- Ulf Brunnberg – Ragnar Vanheden
- Björn Gustafson – Harry "Dynamit-Harry"
- Birgitta Andersson – Doris
- Per Grundén – Direktör Wall-Enberg
- Carl Billquist – Kriminalinspektör Persson
- Weiron Holmberg – Biffen
- Sten Ljunggren – Fritz Müllweiser
- Jan Waldekranz – Kriminalassistent Gren
- Peter Harryson – Chaufför
- Fredrik Ohlsson – Justitieminister
- Birger Malmsten – ÖB
- Jessica Zandén – Receptionist
- Pia Green – Resebyrådam
- Anna-Lotta Larsson – Värdinna
- Charlie Elvegård – Hotellrumsuppassare
- Gösta Engström – Verkmästare
- Leif Ahrle – Tysk delegationschef
- Carl-Lennart Fröbergh – Taxichaufför
- Björn Henricson — tysk hejduk
Om filmen[redigera | redigera wikitext]
Filmen är den tredje i serien om Jönssonligan. Intrigen köptes från den tionde danska filmen Olsen-banden går i krig (1978). Sekvensen då chipet stjäls ur den Franz Jäger-designade skåpbilen är dock hämtad från den fjärde danska filmen Olsen-bandens store kup (1972).[1]
I den danska förlagan avslutas filmen med att huvudrollsfigurerna klättrar i tornuret på Köpenhamns rådhus, en scen inspirerad av den berömda scenen ur Harold Lloyds stumfilm Upp genom luften (1923).[2] De svenska filmmakarna valde att förlägga tornursscenen till Stockholms stadshus som dock saknar klockan och urverket i filmen, detta löstes med rekvisita och trickfilmning.[källa behövs]
Nils Brandt som spelade ligans tredje medlem i de två första Jönssonligan-filmerna, lämnade filmserien, och karaktären Rocky ersattes av Dynamit-Harry (Björn Gustafson), som redan hade presenterats för publiken i föregångaren Jönssonligan & Dynamit-Harry (1982).
Källor[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Jönssonligan får guldfeber på Svensk Filmdatabas
- Jönssonligan får guldfeber på Internet Movie Database (engelska)
| ||||||||||||||||||||||