Peter Harryson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Peter Harryson
Född John Peter Kaj Harryson
2 april 1948 (68 år)
Norrköping, Sverige
Vistelseort Åstol, Bohuslän
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Skådespelare, röstskådespelare, programledare, sångare
Barn 2
Föräldrar John Harryson
Ulla-Britt Dahl

John Peter Kaj Harryson, född 2 april 1948 i Norrköping, är en svensk skådespelare, röstskådespelare, programledare och sångare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Harryson är son till skådespelaren John Harryson och Ulla-Britt Dahl. Han började spela teater i de yngre tonåren. När han var sexton år gammal fick han anställning vid Göteborgs stadsteater som scenarbetare. Han kom in på Dramatens elevskola 1967 och efter tre års studier fick han fast anställning på Dramaten. 1974 valde han att lämna nationalscenen och bli frilans. Det blev några år på Folkan där Harryson fick demonstrera sin komiska talang i Kar de Mumma-revyn. Han spelade en av sopåkarna i My Fair LadyOscarsteatern 1977 och medverkade i operetten Csardasfurstinnan på samma scen 1981. I början av 80-talet var han anställd vid Uppsala Stadsteater.

Harryson blev välkänd för den stora publiken genom den folkkära TV-serien Hedebyborna 1978–81, där han spelade mot sin far, John Harryson. Under 1990-talet spelade han den elake redaren Pehr Silver i såpan Rederiet, samtidigt som han blev riktigt folkkär genom sin programledarroll i fredagsunderhållningen Så ska det låta. Harryson har vunnit På spåret två gånger samt blivit tvåa en gång.

Stockholms stadsteater gjorde Harryson succé i rollen som herr Padda i barnpjäsen Det susar i säven.[1] Han spelade en av huvudrollerna i musikalen Guys and Dolls på Oscarsteatern 1997 och återvände till sin hemstad Norrköping för rollen som Peachum i TolvskillingsoperanÖstgötateatern 2002.

Harryson är en duktig vissångare och har framträtt som sådan tillsammans med gitarristen Bengt Magnusson.

År 1998 blev Harryson utsedd till Filipstads ambassadör. Han är sedan 1971 gift med dansösen Charlotte Kuylenstierna, född 1948. De har barnen Oscar och Beata Harryson.

Som röstskådespelare har han bland annat gjort sig känd som den svenska rösten bakom Paddan i Det susar i säven, Shaggy i Media Dubbs versioner av Scooby-Doo, Knotan i SuperTed, Philoctetes i Disneys Herkules, ett flertal roller i de tecknade Asterixfilmerna, Silver Fang och hade även rollen som Skeletor i He-Man and She-Ra: A Christmas Special och som Miles Mayhem i M.A.S.K..

Han var med och spelade in ett avsnitt av Grillad, dock sändes detta aldrig då Harryson (som trodde att upplägget skulle likna Här är ditt liv) blev stött av upplägget i programmet.

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

TV (urval)[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1971 Funktionär I Modern
Stanislaw Ignacy Witkiewicz
Alf Sjöberg Dramaten
1977 My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner
Henny Mürer Oscarsteatern[2]
1981 Eugen von Rohnsdorff Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach
Ivo Cramér Oscarsteatern[3]
1985 Herodes Jesus Christ Superstar
Andrew Lloyd-Webber och Tim Rice
Julie Arenal Göta Lejon[4]
1986 Leva loppan
Georges Feydeau
Pierre Fränckel Vasateatern[5]
1991 Sköna Helena
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy
Georg Malvius Vasateatern[6]
1998 Gottigottgott Johnson Guys and Dolls
Frank Loesser, Joe Swerling och Abe Burrows
Hans Marklund Oscarsteatern[7]
2000 Falstaff Muntra fruarna i Windsor
William Shakespeare
Ronny Danielsson Stockholms stadsteater
2008 Rysk roulette
Moira Buffini fritt efter Nikolaj Erdmann
Anette Norberg Göteborgs stadsteater
2013 Greve Waldemar von Bracke Charmören från Långedrag
Franz Arnold och Ernst Bach
Anders Aldgård Gunnebo slottsteater[8]

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1999 Stockholmsblod
Olov Svedelid och Kalle Sörnäs Stockholms stadsteater
2008 Värdshusvärdinnan
La locandiera
Carlo Goldoni Gunnebo slottsteater[9]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Peter Harryson". NE.se. Läst 25 januari 2014.
  2. ^ Marcus Boldemann (24 september 1977). ”'My Fair Lady' på Oscars: Ladyn lever än”. Dagens Nyheter: s. 20. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1977-09-24/260/20. Läst 22 augusti 2015. 
  3. ^ ”Csardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24807&pos=25. Läst 26 juni 2015. 
  4. ^ Marcus Boldemann (5 oktober 1985). ”'Jesus Christ Superstar': Spel för söndagsskolan”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1985-10-05/271/22. Läst 17 september 2016. 
  5. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 58. 3 oktober 1986. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1986-10-03/268/58. Läst 18 september 2016. 
  6. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 24. 20 september 1991. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1991-09-20/256/24. Läst 12 juni 2016. 
  7. ^ ”Guys and Dolls”. Chinateatern. http://www.chinateatern.se/show/guys-and-dolls/. Läst 3 september 2015. 
  8. ^ Gunnebo sommarteater”. Göteborgs-Posten. 12 juli 2013. http://www.gp.se/n%C3%B6je/gunnebo-sommarteater-charm%C3%B6ren-fr%C3%A5n-l%C3%A5ngedrag-1.561739. Läst 1 juli 2016. 
  9. ^ Gunnebo slott och trädgårdar (15 juli 2008). ”Gunnebo sommarteater - premiär imorgon 16 juli”. Pressmeddelande. Läst 1 juli 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]