Johan Gabriel Oxenstierna

Johan Gabriel Oxenstierna
	Johan Gabriel Oxenstierna
Född	19 juli 1750; Skenäs gård, Sverige
Död	29 juli 1818 (68 år); Klara församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Översättare, politiker, poet, diplomat
Befattning
	Kammarherre (1774–); En av rikets herrar (1782–); Riksråd (1786–1789); Stol nummer 8 i Svenska Akademien (1786–1818); Sveriges kanslipresident (1786–1789); Sveriges riksmarskalk (1789–1801)
Barn	Gustaf Göran Gabriel Oxenstierna (f. 1793 och 1793)
Släktingar	Göran Ludvig Oxenstierna (syskon)
Utmärkelser
	Kungliga Serafimerorden (1790)
	Redigera Wikidata

För svensk modern femkampare, se Johan Gabriel Oxenstierna (idrottare).

Johan Gabriel Oxenstierna, född den 19 juli 1750 på Skenäs gård i Södermanland, död den 29 juli 1818 i Stockholm^[6], var en svensk greve, en av rikets herrar, riksmarskalk och ledamot av Svenska Akademien 1786-1818 (stol 8). Han var systerson till Gustaf Fredrik Gyllenborg.

Biografi

I barndomen åtnjöt Johan Gabriel Oxenstierna undervisning i hemmet på Skenäs gård av morbrodern Gustaf Fredrik Gyllenborg. Han fick senare Olof Bergklint till informator och denne åtföljde Johan Gabriel Oxenstierna under hans tid vid Uppsala universitet.^[7]

Han tog kansliexamen år 1767, tjänstgjorde vid kansliet 1767-1770, och fick sedan tjänst i svenska ambassaden i Wien där han blev kommissionssekreterare 1772. Hemkallad till hovtjänst 1774 blev han utnämnd till kammarherre hos kung Gustav III, en av rikets herrar 1782, och överstekammarherre 1783 (motsvarande generallöjtnants grad). 1785 fick han sin första egentliga politiska titel som extraordinarie ledamot i rådet samt i kanslikollegium, blev riksråd 1786 och kanslipresident samma år, blott 36 år gammal. Då riksrådet upplöstes 1789 blev han överstemarskalk hos drottningen, 1790 serafimerriddare samt Serafimerordens kansler, och samma år kallades han till regeringsledamot under konungens frånvaro, samt utnämndes 1792 till riksmarskalk. Han fick avsked från riksmarskalksämbetet 1801 och avled 1818. Oxenstierna var en av de aderton i Svenska Akademien sedan dess grundande 1786. Den 23 maj 1786 blev Oxenstierna hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.^[8] Han invaldes den 7 februari 1798 som ledamot nummer 178 av Kungliga Musikaliska Akademien,^[9] samt 1804 som ledamot nummer 314 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Från sextonårsåldern skrev han dagbok varav flera delar är utgivna.

Ordnar och utmärkelser^[10]

Riddare av Nordstjärneorden - 1 september, 1778
Kommendör av Nordstjärneorden - 1 september, 1782
En av rikets herrar - 1 september, 1782
Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden - 22 november, 1790
Riddare av Carl XIII:s orden - 27 maj, 1811

Baserat på okulär bedömning av hans porträtt, kan man se att han även var;

Bibliografi (urval)

Natten (1770)
Skördarne. Poëme (1770-tal, tryckt i bearbetad form 1796)
Den naturliga gudaläran, senare bearbetning kallad Oskuldens religion
Ode över hoppet (1770-tal, otryckt)
Ode över ödet (1770-tal, otryckt)
Ode till Camilla (1770-tal, otryckt)
Morgonen (1772)
Disa (författad 1780, tryckt 1798)
Dagens stunder (färdigställd 1796, tryckt 1805)
Det förlorade paradiset, en svensk översättning av John Miltons epos, påbörjad 1811
Det befriade Jerusalem, en översättning av Torquato Tassos diktverk
Arbeten af Johan Gabriel Oxenstierna. 1-6. Stockholm. 1805-1826. Libris 2428284. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/OxenstiernaJG/titlar/Dagbok/info
Arbeten. Klassiska författare i svenska vitterheten. Stockholm: Bonnier. 1836-. Libris 2050332
Bref från grefve Johan Gabriel Oxenstierna till grefve Nils Philip Gyldenstolpe 1780-1796 : [Portr.]. Lewenhauptiska arkivet på Sjöholm. Bref och handlingar utg. af Adam Lewenhaupt ; 1. Stockholm. 1919. Libris 2951019
Brev från J. G. Oxenstierna till Fredrik Sparre år 1789 : meddelade av H. v. D. Stockholm: Norstedt. 1922. Libris 2951020
Caractèrer, portraiter och epigrammer: samlade utan ordning af tiden, och som jag igenfunnit dem på lappar. Stockholm: Bonnier. 1956. Libris 2266661
Dagboks-anteckningar: åren 1769-1771. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet, 0348-0283 ; 2. Upsala. 1881. Libris 70334. http://litteraturbanken.se/forfattare/OxenstiernaJG/titlar/Dagbok/sida/-2/faksimil
Dagens stunder: poeme i fyra sånger Skenäs 1785. Bokvännens bibliotek, 0347-8386 ; 59. Stockholm. 1962. Libris 22336
Journal: Skenäs 1805. Bokvännens bibliotek, 0347-8386 ; 70. Stockholm. 1964. Libris 22787
Journal för året 1780. Lund: Gleerup. 1967. Libris 633210
Ljuva ungdomstid: dagbok för åren 1766-1768. Uppsala: Bokgillet. 1965. Libris 367846
Ord till sorg-musiken vid högstsalig hans kongl. maj:ts konung Carl XIII:s begrafning. Stockholm. 1818. Libris 2429794. http://runeberg.org/ordmuxiii/
Skördarne: skaldedikt i tre sånger : [1772-1773]. Bokvännens bibliotek, 0347-8386 ; 37. Stockholm: Sällsk. Bokvännerna. 1957. Libris 8207160

Medverkan

Vitterhets nöjen. Stockholm. 1769-1781. Libris 2428870 - Flera av Oxenstiernas bidrag i Vitterhets nöjen finns i fulltext på Litteraturbanken.

Vidare läsning

Ekenstam, Claes (2001). ”Johan Gabriel Oxenstierna - en man för vår tid?.”. Sprickor i fasaden / redigerad av Claes Ekenstam, Thomas Johansson och Jari Kuosmanen (Hedemora : Gidlund, 2001): sid. [19]-52. Libris 3333876
Eneroth, Olof (1876). Några drag ur skalden Oxenstjernas ungdomshistoria: bidrag till 1700-talets kulturhistoria. [Stockholm]. Libris 3108864
Frykenstedt, Holger (1972). Johan Gabriel Oxenstierna och Finland.. Helsingfors: Tilgmanns tr. Libris 633200
Frykenstedt, Holger (1961). Johan Gabriel Oxenstiernas Skördarne: en proveniens- och motivundersökning. Stockholm studies in history of literature, 0491-0869 ; 6. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 11816
Frykenstedt, Holger (1969). Poetens historia: Carl August Ehrensvärd och Johan Gabriel Oxenstierna, konstellation i vänskapens och poesins tecken. Nationalmuseums skriftserie, 0081-5683 ; 16 Ur Nationalmusei teckningssamling, 99-0517590-3 ; 7. Stockholm: Nationalmuseum. Libris 498844
Knif, Henrik (2010). Leva och låta leva i gamla Europa: Saint-Évremond, Metastasio, Fredenheim och Oxenstierna. Stockholm: Atlantis. Libris 11855647. ISBN 978-91-7353-414-7
Lamm, Martin (1911). Johan Gabriel Oxenstierna: en gustaviansk natursvärmares lif och dikt. Stockholm: Geber. Libris 23594
Oxenstierna, Johan Gabriel; Stjernström Gustaf (1881). Dagboks-anteckningar: åren 1769-1771. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet, 0348-0283 ; 2. Upsala. Libris 70334

Referenser

^ [a b c d e f g h i j k l m] Johan Gabriel Oxenstierna, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d e] Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/6 (1811-1828), bildid: C0056143_00068, läs online, läst: 14 maj 2019, ”28,4,Hans Excellence f.d. Riks Rådet.....Grefve Johan Gabriel Oxenstierna..68”.^{[källa från Wikidata]}
^ läst: 23 juni 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ läst: 20 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Johan Gabriel Oxenstierna, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Gustaf Henrik Mellin, red (1840–1849). Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer. Stockholm. Libris 2150865. https://runeberg.org/svestorman/
^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1089
^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753-1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954-1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 19f
^ Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)
^ Adelsvapen.com, Tab 6

Se även

Oxenstierna, släkt

Externa länkar

Företrädare: Malte Ramel (tillförordnad)	Sveriges kanslipresident 1786–1789 Tillsammans med Emanuel De Geer till 1787 och Karl Vilhelm von Düben från 1788	Efterträdare: Karl Vilhelm von Düben
Företrädare: Förste ämbetsinnehavaren	Svenska Akademien, Stol nr 8 1786–1818	Efterträdare: Esaias Tegnér

Den här artikeln anses behöva faktamallen {{Adlig}}.

[57fb22bff61155c47fb3a2a769e4a91ffdadfed3-1] [a b c d e f g h i j k l m] Johan Gabriel Oxenstierna, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[e9221e2d2aba36ac6eaa3c2735a1be2844809f4d-2] [a b c d e] Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/6 (1811-1828), bildid: C0056143_00068, läs online, läst: 14 maj 2019, ”28,4,Hans Excellence f.d. Riks Rådet.....Grefve Johan Gabriel Oxenstierna..68”.^{[källa från Wikidata]}

[b9fb4c4efe4250ea8529d4e0784b54226f8dc7c6-3] äst: 23 juni 2020.^{[källa från Wikidata]}

[579fbcf3d37a083e72cd775ac95fc72f4bb217da-4] äst: 20 juli 2020.^{[källa från Wikidata]}

[463ce289d47aa57d5dfc57664a4e09ec077efcac-5] Johan Gabriel Oxenstierna, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[6] Gustaf Henrik Mellin, red (1840–1849). Sveriges store män, snillen, statsmän, hjeltar och fosterlandsvänner samt märkvärdigaste fruntimmer. Stockholm. Libris 2150865. https://runeberg.org/svestorman/

[7] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1089

[8] Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753-1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954-1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 19f

[9] Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)

[10] Adelsvapen.com, Tab 6

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]