Joseph von Eichendorff

Joseph Freiherr von Eichendorff

Joseph von Eichendorff, född 10 mars 1788 i Schloß Lubowitz, Ratibor, död 26 november 1857 i Neisse, Oberschlesien, var en poet och romanförfattare i den tyska romantiken. Eichendorff räknas till de ledande lyrikerna i Tyskland under 1800-talet.

Joseph Eichendorffs föräldrar var den preussiske officeren friherre Adolf von Eichendorf och Karoline Freiin von Kloche. Joseph Eichendorff studerade juridik i Halle (1805–1806) och i Heidelberg (1807–1808) och Wien (1812). Från 1813 till 1815 deltog han i kriget mot Napoleon Bonaparte.

År 1821 utnämndes han till borgarråd för utbildning och kyrkliga frågor i Danzig och 1824 Oberpräsidialrat i Königsberg. År 1831 flyttade han med sin familj till Berlin där han arbetade vid flera ministerier till sin pensionering 1844.

Flera av Eichendorffs dikter har blivit tonsatta av bland andra Robert Franz, Hugo Wolf, Richard Strauss och Robert Schumann.

Viktigaste verk[redigera | redigera wikitext]

Pamätník Eichendorffa v Prudniku

Romaner[redigera | redigera wikitext]

Die Zauberei im Herbst (1808)
Oberschlesische Märchen und Sagen (1808-1810)
Ahnung und Gegenwart (1815)
Das Marmorbild (1819)
Aus dem Leben eines Taugenichts (1826)
- Ur en dagdrivares levnad (översättning Alfred Victorin, Gernandt, 1899)
- Ur en dagdrivares levnad (översättning Caleb J. Anderson, Tiden, 1951)
Dichter und ihre Gesellen (1833)
Viel Lärmen um nichts (1833)
Auch ich war in Arkadien (1834/1838)
Die Meerfahrt (1835)
Das Schloß Dürande (1837)
Die Entführung (1839)
Die Glücksritter (1841)
Libertas und ihre Freier