Joseph von Eichendorff

Joseph von Eichendorff
	Joseph von Eichendorff
	Joseph von Eichendorff, 1842.
Född	Joseph Karl Benedikt von Eichendorff; 10 mars 1788; Schloß Lubowitz
Död	26 november 1857 (69 år); Nysa
Begravd	Nysa
Medborgare i	Konungariket Preussen
Utbildad vid	Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg, 1806; Wiens universitet; Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg; Sankt Mattias katolska gymnasium
Sysselsättning	Författare, jurist, poet, kommunaltjänsteman, dagboksskrivare, översättare, dramatiker, diktarjurist, berättare
Noterbara verk	Ur en dagdrivares levnad
Maka	Aloysia von Eichendorff; (g. 1815–1855, makas/makes död)
Barn	Hermann Eichendorff (f. 1815); Therese von Eichendorff Besserer-Dahlfinger (f. 1817); Rudolf von Eichendorff (f. 1819)
Föräldrar	Adolph von Eichendorff; Karoline von Eichendorff
Utmärkelser
	Maximiliansorden för konst och vetenskap (1853)
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Joseph Karl Benedikt von Eichendorff, född 10 mars 1788 i Schloß Lubowitz, Ratibor i Övre Schlesien i Österrike-Ungern, död 26 november 1857 i Neisse i Övre Schlesien i Preussen, var en tysk friherre, poet och romanförfattare. Han räknas till de ledande tyska lyrikerna under 1800-talet.

Joseph Eichendorffs föräldrar var son till den preussiske officeren friherre Adolf von Eichendorf och friherrinnan Karoline von Kloche. Joseph Eichendorff studerade juridik i Halle 1805–1806 och i Heidelberg 1807–1808 och Wien 1812. Från 1813 till 1815 deltog han i kriget mot Napoleon Bonaparte.

År 1821 utnämndes han till borgarråd för utbildning och kyrkliga frågor i Danzig och 1824 till Oberpräsidialrat i Königsberg. År 1831 flyttade han med sin familj till Berlin där han arbetade vid flera ministerier till sin pensionering 1844.

Eichendorff är mest känd för romanen Ur en dagdrivares levnad. Flera av hans dikter har tonsatts av bland andra Robert Franz, Hugo Wolf, Richard Strauss och Robert Schumann.

Eftermäle

Asteroiden 9413 Eichendorff är uppkallad efter honom.^[11]

Viktigaste verk

Romaner

Die Zauberei im Herbst (1808)
Oberschlesische Märchen und Sagen (1808-1810)
Ahnung und Gegenwart (1815)
Das Marmorbild (1819)
Aus dem Leben eines Taugenichts (1826)
- Ur en dagdrivares levnad (översättning Alfred Victorin, Gernandt, 1899)
- Ur en dagdrivares levnad (översättning Caleb J. Anderson, Tiden, 1951)
Dichter und ihre Gesellen (1833)
Viel Lärmen um nichts (1833)
Auch ich war in Arkadien (1834/1838)
Die Meerfahrt (1835)
Das Schloß Dürande (1837)
Die Entführung (1839)
Die Glücksritter (1841)
Libertas und ihre Freier

Teaterstycken

Krieg den Philistern (1824)
Ezzelin von Romano (1828)
Meierbeths Glück und Ende (1828)
Der letzte Held von Marienburg (1830)
Die Freier (1833)

Dikter

Die Riesen
Abschied (1810)
Zwielicht (1815)
Sehnsucht (1834)
Die Mondnacht (1837)
Julian (Epos) (1853)
Robert und Guiscard (Epos) (1855)
Lucius (Epos) (1857)
Der Abend
Wünschelrute (1835)
Der Einsiedler
Waffenstillstand der Nacht
Schöne Fremde (vor 1834)
Das zerbrochene Ringlein
Echte Liebe
Der Soldat
Wanderlied der Prager Studenten
An der Grenze

Heimweh
Der Morgen
Der Gärtner
Der frohe Wandersmann
Waldgespräch
Wünschelrute
Frische Fahrt
Durcheinander
Wunder über Wunder
Frisch auf!
Allgemeines Wandern
Nachts
Die Nachtblume
Morgengebet (1814)
Der Glücksritter
Der Nachtvogel
Frühlingsnacht
Kurze Fahrt

Neue Liebe
Schifferspruch
So oder so
Der Kehraus
Die zwei Gesellen
Winternacht
Vöglein in den sonn'gen Tagen
Trost
An meinem Geburtstage
Weihnachten
In Danzig (1842)
Reiselied
Der stille Grund
Der Blick
Die Nacht
Die Stillen
Der letzte Gruß

I Världslitteraturen: de stora mästerverken. 30 (Bonnier, 1929) finns ett antal dikter i svensk tolkning.

Källor

↑ Eichendorff, Joseph, Freiherr von, Encyclopædia Britannica 1911.^{[källa från Wikidata]}
1 2 Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.^{[källa från Wikidata]}
↑ Hermann Palm, Eichendorff, Joseph Freiherr von, vol. 5, Allgemeine Deutsche Biographie band 5 och Allgemeine Deutsche Biographie, 1877, s. 723–728.^{[källa från Wikidata]}
1 2 Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.^{[källa från Wikidata]}
↑ Hermann Palm, Eichendorff, Joseph Freiherr von, vol. 5, Allgemeine Deutsche Biographie band 5 och Allgemeine Deutsche Biographie, 1877, s. 723–728.^{[källa från Wikidata]}
1 2 Eichendorff, Joseph, Freiherr von, Encyclopædia Britannica 1911.^{[källa från Wikidata]}
↑ SNAC, SNAC Ark-ID: w67t1w63, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
↑ Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: joseph-von-eichendorff nationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
↑ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}
1 2 3 4 5 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118529390 7749153-1, läst: 20 april 2026.^{[källa från Wikidata]}
↑ ”Minor Planet Center 9413 Eichendorff” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9413. Läst 12 juni 2023.

Externa länkar

[7e517995a225f7fe8e140d2fea43d251015642ea-1] Eichendorff, Joseph, Freiherr von, Encyclopædia Britannica 1911.^{[källa från Wikidata]}

[59c705a306e5fced8419df29bfd8a5d6fb121ee9-2] 1 2 Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[03d891f98f4da204f3cbf6b6eacae986f82a8563-3] Hermann Palm, Eichendorff, Joseph Freiherr von, vol. 5, Allgemeine Deutsche Biographie band 5 och Allgemeine Deutsche Biographie, 1877, s. 723–728.^{[källa från Wikidata]}

[2e6b2df088dd3e9454674ca2ea41b0bb8eb5573f-4] 1 2 Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[eb1c10142e6a1ab4f3dd6b425f5efbf326866792-5] Hermann Palm, Eichendorff, Joseph Freiherr von, vol. 5, Allgemeine Deutsche Biographie band 5 och Allgemeine Deutsche Biographie, 1877, s. 723–728.^{[källa från Wikidata]}

[670b7c55330b0943fc301a3f4f312105f0d2e264-6] 1 2 Eichendorff, Joseph, Freiherr von, Encyclopædia Britannica 1911.^{[källa från Wikidata]}

[99ddbb08259270936b95a8490aae93cbcaa71683-7] SNAC, SNAC Ark-ID: w67t1w63, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[750e737738040bf1a28e9dfce09c14e0bf5c3aa3-8] Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: joseph-von-eichendorff nationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[17719537c93d3b75709dc5a408afd9a5d3cd7899-9] Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[72126bd1a88412f9e2ac027beb578886320bd623-10] 1 2 3 4 5 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118529390 7749153-1, läst: 20 april 2026.^{[källa från Wikidata]}

[11] ”Minor Planet Center 9413 Eichendorff” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9413. Läst 12 juni 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]