Källsjö kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Källsjö kyrka
Kyrka
Källsjö kyrka
Källsjö kyrka
Land Sverige Sverige
Län Hallands län
Ort Källsjö
Stift Göteborgs stift
Församling Källsjö församling
Koordinater 57°13′1.3″N 12°39′27.6″Ö / 57.217028°N 12.657667°Ö / 57.217028; 12.657667
Invigd 1842
Bebyggelse-
registret
21300000003575
interiör
interiör

Källsjö kyrka är en kyrkobyggnad i Källsjö i Göteborgs stift och församlingskyrka i Källsjö församling. Kyrkan ligger vid korsvägen inne i själva samhället som bär samma namn som kyrkan. Själva kyrkobyggnaden uppfördes under åren 18381841 och invigdes ett år senare. Innan dess fanns en äldre kyrka, som revs samtidigt som den nya började byggas. I den nya kyrkan finns bland annat en dopfunt och en altartavla som tros ha tillhört den allra äldsta kyrkobyggnaden.

Byggnaden ligger norra delen av Källsjö socken som i sin tur ligger i norra delen av Falkenbergs kommun, helt nära gränsen till Västergötland.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Den gamla kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Sannolikt har kyrkplatsen medeltida ursprung[1]. Enligt en uppmätning utförd vid mitten av 1810-talet hade den gamla kyrkan ett mått på 14,84 x 8,31 meter[2] och var byggd i gråsten under spåntak utan torn. Kyrkklockan hängde istället i en fristående klockstapel av trä. Under 1500-talet, då socknen tillhörde Danmark, kom ett påbud från den danske kungen att kyrkan skulle rivas[3] och församlingsborna söka sig till andra närliggande kyrkor, vilket dock aldrig åtlyddes. År 1823 hölls flera stämmor med förslag om att Källsjö och Ullareds församlingar skulle ha gemensam kyrka i Hjärtared, som ansågs ligga i centrum av de båda församlingarna vilka vid den här tiden var förhållandevis glesbefolkade, men även detta förslag förkastades av både Källsjö- och Ullaredsborna.

Sedan väckelsepredikanten Benedict Andreæ Törnblom tillträtt som komminister här 1835 blev plötsligt behovet av en större kyrka akut. Ögonvittnen från den tiden berättar hur det under hans predikningar i Källsjö var

"ofta så fullt av åkdon utanför kyrkan att man knappast kunde komma fram, och dessutom gingo förstås en mängd människor till fots, ofta flera mil. Folket brukade ha mat med sig och lågo stundom över natten i gårdarna nära kyrkan eller i prästgården"[4].

Det var alltså även sådana kyrkvandringar i den schartauanska väckelsens spår som satte fart på kyrkbygget, och 1836 beviljades församlingen kollektmedel av Kungl. Maj:t och den gamla kyrkans öde var därmed beseglat.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Gamla altartavlan från 1600-talet

En del inventarier är bevarade från den gamla kyrkan. Det äldsta föremålet är dopfunten, som dateras till 1200-talet och man kan därmed på goda grunder föreställa sig att den gamla kyrkan var från ungefär samma tid. Dopfunten är tillverkad i grannsocknen Fagered där det under medeltiden fanns en ”dopfuntsverkstad” vid den så kallade Funtaliden och dess cuppa är placerad på en träsockel av senare datum.

Den gamla altartavlan från 1600-talet hänger på söderväggen och visar korsfästelsen med Maria, Jesu mor, och lärjungen Johannes vid varsin sida om Jesu kors. På tavlan står skrivet "Så älskade Gud werlden at han utgaf sin enda Son" (ur Joh. 3:16) och "Sij, Guds Lamb". Även den gamla predikstolen sparades och finns idag (2013) deponerad i S:t Olofs kapell, Tylösand.

Vidare är den större av dagens båda kyrkklockor daterad till 1500-talet, men saknar inskriptioner som upplyser närmare om dess ålder. Dessutom finns ett dopfat i mässing från 1621 och i vapenhuset står en rödmålad kyrkkista från 1752.

Den nya kyrkan[redigera | redigera wikitext]

Källsjö kyrka från nordost

Kyrkan uppfördes åren 1838–1841 förmodligen på samma plats där den äldre stenkyrkan tidigare legat och efter ritningar som hade utförts av lantmätare Wallmark[5] redan 1835. Byggmästare var Nils Andersson i Sandhult, som dock avled 1841, och arbetena kom istället att färdigställas av byggmästare S Pettersson från samma socken. Byggnaden är nu 24 meter lång och 11 meter bred. Kyrkan invigdes den 20 juli 1842 av stiftets biskop Anders Bruhn.

Själva kyrkobyggnaden är utförd i nyklassicistisk stil. Den är en enskeppig salkyrka i sten och består av ett rektangulärt långhus som i öster har en inbyggd absid med bakomliggande smårum, däribland sakristia. Vid långhusets västgavel står kyrktornet. Ingång finns i väster genom vapenhuset i tornets bottenvåning samt mitt på långhusets sydsida. Kyrkans exteriör är typisk för byggnadstiden. De vitputsade murarna genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Ovanför sydportalen finns lunettfönster. Långhuset täcks av ett sadeltak, medan tornet kröns av en flack huv med lanternin vars tak är krönt med enkelt kors. Kyrkans interiör täcks av ett flackt tunnvalv av trä. Över det absidala korutsprånget finns ett hjälmvalv likaså av trä. Kyrkorummets nuvarande färgsättning präglas av 1900-talets återkommande restaureringar.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan fick år 1840, samtidigt som den uppfördes, en helt ny rikt utsmyckad och ornamenterad predikstol med baldakin tillverkad av Johannes Andersson i Mjöbäck. Hela uppsättningen är intakt samt ännu målad i sina ursprungliga mustiga färger utförda år 1842 av kyrkmålaren Theodor Mohme. Samme målare utförde samtidigt även målningar i taket och på läktarskranket vilka ännu är bevarade.

Kyrktornet är försett med två klockor, varav den större är överförd från den gamla kyrkan, medan den mindre göts ny 1958 av M & O Ohlssons klockgjuteri AB i Ystad. Som en liten kuriositet kan omnämnas att dessa klockor av på orten urgammal hävd används för att ringa samman första gången dels en halvtimma före- och sista gången dels en kvart före utsatt gudstjänsttid, rimligtvis på grund av att inga församlingsbor bott på längre avstånd från kyrkan än att detta varit fullt tillräckligt för att hinna i tid.

Kyrkans nuvarande altartavla är från 1943 och består av en glasmålning i korfönstret utförd av konstnären Einar Forseth från Stockholm. Målningen föreställer den uppståndne Jesus omgiven av knäfallande änglar. Under honom avbildas ett vinträd med frukbärande grenar och symboler för de fyra evangelisterna (ängeln, lejonet, oxen och örnen).

På läktarbröstet har Mohme målat porträtt av frälsaren och tolv av hans apostlar avbildade med olika klassiska attribut:

Orgelverk[redigera | redigera wikitext]

Spelbordet till Grönvallsorgeln från 1965

Orgelfasaden sattes upp år 1885, samma år som kyrkan fick sin första piporgel byggd av firma E. A. Setterquist & Son i Örebro. Dispositionen på denna äldsta orgel är inte känd. Den hade dock 4 1/2 stämmor på en enda manual och var försedd med bihangspedal[6].

I kyrkan finns även ett harmonium ("tramporgel" - ej att förväxla med kororgel).

Nuvarande orgel är byggd 1965 av Grönvalls orgelbyggeri och har 10 stämmor.

Disposition:

Huvudverk C-g³ Bröstverk C-g³ Pedalverk C-f¹ Koppel
Manual I Manual II Subbas 16' I/II
Gedakt 8' Rörflöjt 8' Kvintadena 4' I/Pedal
Principal 4' Täckflöjt 4' II/Pedal
Waldflöjt 2' Principal 2' Svällverk på Manual II
Mixtur 3 ch Nasat 1 1/3'

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor och information[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Enligt bevarat äldre kartmaterial ligger dagens kyrka och kyrkogård inom ägovidderna för byn Holmen i Källsjö socken
  2. ^ Måttet på den äldre sedermera rivna kyrkobyggnaden anges till 25 alnar på längden (1484 cm) och 14 alnar på bredden (831 cm) enligt det historiska uppslagsverket Hallands historia och beskrifning med utgångspunkt från rikslikaren Rydaholmsalnens referensmått på 0,5934 meter. Med dessa fakta i bakgrunden framstår en uppgift från församlingens faktablad om en utvidgning av kyrkan år 1826 med just dessa mått som felaktig
  3. ^ Jmfr. påbudet från 9 maj 1555 då kung Kristian III utfärdade ett brev att även närliggande Svartrå kyrka skulle rivas (Rørdam, Danske Kirkelove I, 1883)
  4. ^ Jarlert 1997, s 304
  5. ^ Familjen Wallmark hade anknytning till socknen då en släkting var komminister här under 25 år runt sekelskiftet 1800
  6. ^ Olsén 1944, s 354 (vilken även anger byggnadsåret till 1891 !)

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Jarlert, Anders (1997). Läsarfolket - från gammalläseri till nyortodoxi: förändringar i västsvensk kyrkoväckelse med särskild hänsyn till utvecklingen i Marks, Bollebygds och Kinds härader under 1800-talet 
  • Källsjö kyrkoråd (1989). Källsjö kyrka. (Informationsblad) 
  • Olsén, Helge (1944). Svenska kyrkomusici. Biografisk uppslagsbok 
  • Våra kyrkor, sidan 545, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
  • Winberg, Christer (2001). Hur västsverige blev västsvenskt 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]