Köttbullar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

[köttbullar.] Köttbullar är små bollar av köttfärs, blandfärs, fläskfärs eller kycklingfärs, det vill säga malet kött av exempelvis nöt, gris, lamm, kyckling och/eller vilt. Smeten drygas vanligtvis ut med ägg och mjölk, ströbröd, potatismjöl eller havregryn. Ofta ingår lök, som man river ner i smeten. Kryddningen kan bestå av salt, svartpeppar eller kryddpeppar och ibland kanel.

Bullarna steks i matfett i stekpanna och vänds eller skakas successivt för att få färg runt om. Större mängd köttbullar kan stekas i ugnens långpanna, vilket minskar osutvecklingen i köket, och skakas då om någon gång.

Köttbullar förekommer i olika former i många länder. Köttbullens dag infaller den 23 augusti.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Första kända användningen av ordet köttbulle förekommer 1755, i Cajsa Wargs kokbok. Innan maträtten kom att kallas köttbullar kallades de frikadeller, vilket i nutida språkbruk avser köttbullar som kokas i soppa eller buljong. Frikadeller har belägg i svenskan så tidigt som på mitten av 1600-talet.[2]

Svenska institutets twitterkonto hävdade 2018[3] att maträtten skulle vara medtagen från Turkiet under tidigt 1700-tal.[4][5] Denna hypotes bestreds dock av mathistorikern Richard Tellström som framhöll att det inte finns några historiska belägg som styrker påståendet.[2] Maträtter som innehåller passerat (pressat genom en sil) eller hackat kött som formats till bollar är kända från medeltiden i såväl England, genom kokboken Forme of Cury, som i arabvärlden.[2] Den svenska köttbullen särskiljer sig emellertid genom bland annat kryddningen, storleken på köttbullarna och köttvalet.[2]

Cajsa Warg upptar i sin Hielpreda i hushållningen för unga fruentimmer, köttbullar av hackat kött (kalv, men även får- eller oxkött sägs fungera), rivet bröd och ägg. De kryddas med peppar, salt och muskot.[6] I Husmanskost sägs köttbullarna, som skall vara av ox- eller kalvkött, vara kryddade med peppar, ingefära och muskot.[7] I de flesta kokböcker fram tills på början av 1900-talet innehåller recept på köttbullar inte lök. Stora kokboken från 1944 tar med en mängd olika recept för köttbullar; de flesta med ox- eller kalvfärs, men även för skinkfärs. Där finns flera varianter med köttbullar innehållande såväl gul lök som rödlök, vitpeppar, paprikapulver, tomatpuré och grädde eller mjölk.[8]

Servering i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Ett traditionellt svenskt sätt att servera köttbullar är tillsammans med potatis (eller potatismos), brunsås (eller gräddsås), ättiksgurka och lingonsylt (eller rårörda lingon). Köttbullar kan även serveras tillsammans med spaghetti eller makaroner eller pommes frites, och kan ingå i maträtter såsom pytt i panna och smörgåstårta. Köttbullar kan även serveras som smörgåspålägg, och då ofta tillsammans med rödbetssallad.

Köttbullar är en vanlig återkommande maträtt i bland annat förskolor och skolor, på svenska restauranger och gatukök, inte minst på barnmenyer. Det är även en av huvudrätterna på det svenska julbordet.

Färdiglagade köttbullar säljs kylda och djupfrysta. Färdigrätter med köttbullar säljs kylda, djupfrysta och på konserv.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.svensktkott.se/aktuellt/nyheter/kottbullens-dag-23-augusti/
  2. ^ [a b c d] ”Måltidshistorikern: En myt att köttbullen är turkisk”. https://www.dn.se/nyheter/sverige/maltidshistorikern-en-myt-att-kottbullen-ar-turkisk/. 
  3. ^ Sweden.se on Twitter” (på sv). Twitter. https://twitter.com/swedense/status/990223361648275456. Läst 14 maj 2018. 
  4. ^ Nyheter, SVT (3 maj 2018). ”Starka känslor när sanningen om köttbullarnas ursprung avtäcks” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/starka-twitter-reaktioner-nar-sanningen-om-den-ikoniska-svenska-ratten-avtacks. Läst 14 maj 2018. 
  5. ^ [1] ilsole24ore.it "Non solo Svezia, anche l'Italia delle Dop non ha inventato tutto da sola", 4 maj 2018, läst 5 maj 2018.
  6. ^ Hielpreda i hushållningen för unga fruentimmer, Christina Warg - 6:e upplagan 1775.
  7. ^ Husmanskost. En hjelpreda för sparsamma husmödrar, A. H. (Adriana Hollberg), 1865 och fler upplagor.
  8. ^ Edith Jonsson-Ekegårdh, red (1944). Stora Kokboken 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]