Kakao
| Kakao | |
 Kakaofrukt | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Malvaordningen Malvales |
| Familj | Malvaväxter Malvaceae |
| Släkte | Kakaosläktet Theobroma |
| Art | Kakao T. cacao |
| Vetenskapligt namn | |
| § Theobroma cacao | |
| Auktor | Linné, 1753 |
 Blommande kakao. | |
Kakao (Theobroma cacao) är en art i familjen malvaväxter. Det är ett träd som växer och odlas i de tropiska delarna av Nordamerika, Sydamerika, Afrika och Asien. Släktet Theobroma omfattar 20 arter, men det är bara T. cacao som används till kakao- och chokladframställning.
Beroende på växtförhållanden kan trädet bli upp till tio meter högt, men på plantagerna hålls det nere i lämplig plockhöjd. En egenhet är att blommor och frukter växer direkt på stammen och grövre grenar, en företeelse som kallas kauliflori.
Trädets frön, kakaobönorna, sitter i fem rader inne i frukten, som är ungefär av en amerikansk fotbolls form och storlek. Kakaobönorna innehåller bland annat teobromin, som är giftigt för många djur, bland annat hundar[1] och katter. Människan kan emellertid bryta ner ämnet.
Taxonomi
T. cacao förekommer i tre botaniska sorter: Criollo, Forastero och Trinitario.
Historia
T. cacao härstammar troligen ursprungligen från Mesoamerika, men precisare än så har inte bevisats. [2] Därifrån kan det ha spridits vidare norrut av djur och senare människor som åt fruktköttet och spottade ut fröna. Odling, användning, och kulturellt utarbetande av kakao var tidigt och omfattande i Mesoamerika. Keramiska behållare med rester från framställning av kakaodrycker har hittats vid arkeologiska utgrävningar som går tillbaka till omkring 1900-900 f.Kr.. Exempelvis så hittades ett sådant kärl på en olmekisk utgrävningsplats på Mexikanska golfens kust i Veracruz i Mexiko. Arkeologerna drog slutsatsen att för-olmekiska folk beredde kakao så tidigt som 1750 f.Kr.. På Stillahavskusten i Chiapas i Mexiko tyder en mokayaiansk arkeologisk utgrävningsplats på att kakaodrycker har preparerats ännu tidigare än så, 1900 f.Kr.. [3] Den ursprungliga domesticeringen hade sannolikt samband med skapandet av en jäst och således alkoholhaltig dryck. [4] På 200-talet f.Kr. började mayafolket odla kakao och spred sedan kunskapen till tolteker och azteker.[2]
Trots att Fernando Columbus, Christofer Columbus son och följeslagare, hävdade att spanjorernas första kontakt med kakaon skedde 30 juli 1502 på ön Guanaja (hette då Pinos) så var det inte Christofer Columbus som fraktade de betydelsefulla bönorna över Atlanten, utan Hernán Cortés 1528. De spanska conquistadorerna modifierade de aztekiska recepten till sin egen kultur genom att tillsätta rörsocker. Först 1580 började Spanien på allvar skeppa kakao till Europa och chokladfabriker konstruerades på Iberiska halvön. Dess rykte om att vara tillfredsställande och kunna förbättra sexlivet spreds över hela Europa.[2]
| Nr | Område | Produktion (ton) |
Andel (%) |
|---|---|---|---|
| 1 |  Elfenbenskusten |
1 434 077 | 32,22 % |
| 2 |  Ghana |
858 720 | 19,30 % |
| 3 |  Indonesien |
728 400 | 16,37 % |
| 4 |  Brasilien |
273 793 | 6,15 % |
| 5 |  Kamerun |
269 902 | 6,06 % |
| 6 |  Nigeria |
248 000 | 5,57 % |
| 7 |  Ecuador |
156 216 | 3,51 % |
| 8 |  Peru |
81 651 | 1,83 % |
| 9 |  Dominikanska republiken |
69 633 | 1,56 % |
| 10 |  Colombia |
47 732 | 1,07 % |
| 11 |  Papua Nya Guinea |
45 019 | 1,01 % |
| 12 |  Togo |
30 516 | 0,69 % |
| 13 |  Mexiko |
26 969 | 0,61 % |
| 14 |  Venezuela |
21 735 | 0,49 % |
| 15 |  Uganda |
20 979 | 0,47 % |
| Total världsproduktion | 4 450 263 | 100,00 % | |
| Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[5] | |||
Toxicitet
Huruvida kakao är giftigt för människor är omdebatterat.[6][7][8] Men faktum är att ämnet teobromin, som finns i kakaobönorna, är starkt toxiskt för många djur, bland annat hundar och katter eftersom de till skillnad från människan saknar det enzym som bryter ner teobromin. Föreningen liknar koffein.[9]
Tillverkning av choklad
Bönorna bereds genom att de först får fermenteras i ett till sex dygn varefter de torkas och rostas. Efter avsvalning krossas bönorna och skalet som lossnat blåses bort med varmluft. Bönorna valsas och ombildas till kakaomassa som varmpressas vid cirka 70 °C . Vid pressningen avskiljs en nästan klar vätska som stelnar vid 32 °C till kakaosmör. Detta används till vit choklad och återförs i varierande grad till kakaomassan vid annan chokladframställning. Kakaopulver är mald kakaomassa.
Kritik mot kakaoindustrin
 |
Den här artikeln eller avsnittet anses ge otillbörlig vikt åt vissa frågeställningar. Artikeln bör redovisa alla relevanta och verifierbara synpunkter i proportion till deras relevans. (2017-09) Motivering: Ta även upp positiva exempel, vad som görs för att motverka problemen, de kritiserade företagens åsikter m.m. Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. Ta inte bort mallen förrän konsensus uppnåtts. |
Barnarbete förekommer på flertalet kakaoplantager, inte minst i Afrika och Elfenbenskusten. Den prisbelönte reportern Miki Mistrati avslöjade i sin dokumentär The dark side of chocolate (Chokladens mörka sida) att barnslavar så unga som sju år tvingas arbeta på kakaoplantager bland exempelvis starka bekämpningsmedel.[10]
Kakao som kommer från dessa plantager med barnslavar når både USA och Europa. Kända märken som Nestlé, Marabou och Cloetta använder sig ändå av kakaon, trots att de sedan 2001 varit medvetna om förekomsten av barnarbete.[10]
Kakaoindustrin är även en stor bidragande faktor till skövlingen av regnskog i västra afrika. [11][12]
Referenser
Noter
- ^ ”Hundförsäkring | Vad får hundar inte äta - läs om det här!”. http://xn--hund-frskring-ifb1y.se/vad-far-hundar-inte-ata/. Läst 2 augusti 2015.
- ^ [a b c] Khodorowsky, Katherine; Oliver de Loisy (2005). Choklad: Fakta, historia, passion. Alfabeta Bokförlag
- ^ Powis, Terry G. et al. (2007). ”Oldest chocolate in the New World”. Antiquity 81 (314). ISSN 0003-598X. http://antiquity.ac.uk/projgall/powis/index.html. Läst 28 juli 2014.
- ^ Henderson, J.S. et al. (2007). ”Chemical and archaeological evidence for the earliest cacao beverages”. Proceedings of the National Academy of Sciences 104: sid. 18937–18940. doi:.
- ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 14 februari 2017.
- ^ ”What's our view?”. International Natural Hygine Society. http://naturalhygienesociety.org/review/0501/chocolate.html. Läst 28 juli 2014.
- ^ Nison, Paul. ”Raw Toxic Chocolate”. Living-Foods.com. http://www.living-foods.com/articles/toxiccacao.html. Läst 28 juli 2014.
- ^ Frances Lilian Kerr. ”Is Cacao Good Or Bad?”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140811170656/http://www.highonhealth.org/is-cacao-good-or-bad/. Läst 28 juli 2014.
- ^ ”Theobromine”. U.S. National Library of Medicine. http://toxnet.nlm.nih.gov/cgi-bin/sis/search2/r?dbs+hsdb:@term+@DOCNO+7332. Läst 28 juli 2014.
- ^ [a b] SVT 2010 om filmen Chokladens mörka sida [specificera källa]
- ^ http://www.mightyearth.org/chocolatesdarksecret
- ^ http://www.theguardian.com/environment/2017/sep/13/chocolate-industry-drives-rainforest-disaster-in-ivory-coast
Källor
- SVT 2010 om filmen Chokladens mörka sida (besökt 2010-06-24). Om Miki Mistratis film som med dold kamera dokumenterar hur sjuåringar från Mali arbetar på kakaoplantager i Elfenbenskusten.
Externa länkar
