Nalin Pekgul

Från Wikipedia
Nalin Pekgul

Nalin Pekgul år 2007.

Ordförande för S-kvinnor
Tid i befattningen
2003–2011
Företrädare Inger Segelström
Efterträdare Lena Sommestad

Mandatperiod
1994–1998
1998–2002
Valkrets Stockholms län

Född Nalin Baksi
30 april 1967 (56 år)
Batman (Êlih), Turkiet
Politiskt parti Socialdemokraterna
Yrke Sjuksköterska
Make Cheko Pekgul
Webbplats Socialdemokraterna.se

Nalin Baksi, gift Pekgul, född 30 april 1967 i Batman (Êlih) i Turkiet, är en kurdisk-svensk politiker (socialdemokrat) och sjuksköterska, som var riksdagsledamot 1994–2002.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Nalin Pekgul föddes i staden Batman i sydöstra Turkiet, men flydde till Sverige tillsammans med sin familj i samband med den turkiska militärkuppen 1980, då hon var 13 år gammal.[1] Hon är syster till samhällsdebattören och författaren Kurdo Baksi och brorsdotter till författaren Mahmut Baksi.

Pekgul är utbildad sjuksköterska, något hon arbetat med såväl innan som efter sitt riksdagsuppdrag för Socialdemokraterna.

Politisk verksamhet och samhällsengagemang[redigera | redigera wikitext]

År 1982 gick hon med i SSU i Tensta, nordvästra Stockholm.[källa behövs]

I slutet på 1980-talet var hon med om att starta hjälp med läxläsning för barn och ungdomar i Tensta.[källa behövs]

Hon var riksdagsledamot 1994–2002 och ordförande för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund (S-kvinnor) 2003–2011.[källa behövs]

I debatten har hon tagit ställning för progressiv islam och islamisk feminism,[2] och ett tydligt avstånd från islamistisk extremism. Hon har även tagit ställning för monarkin, kallar sig rojalist och har motionerat om att Socialdemokraterna ska stryka kravet på republik ur sitt partiprogram.[3]

2011 lämnade hon politiken, och har i efterhand förklarat att det berodde på att hon blivit utsatt för hat och hot när hon kritiserade andra muslimer för att vara extremister.[4][5][6]

När hon lämnade politiken började hon arbeta som sjuksköterska i psykiatrin, men har fortsatt skriva debattartiklar och påbörjat en bok om hennes släkts historia.[7]

Efter sju års frånvaro från politiken gjorde Pekgul en tillfällig politisk comeback inför valet 2018 för att kampanja mot bland annat religiös extremism och hedersförtryck tillsammans med Ann-Sofie Hermansson.[8]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Nalin Pekgul tittar bakåt”. DN. 28 april 2022. https://www.dn.se/familj/nalin-pekgul-tittar-bakat/. Läst 1 juli 2022. 
  2. ^ Nalin Pekgul, "Jag utmanar starka krafter", Dagens Samhälle, 30 oktober 2014
  3. ^ ”Ekots lördagsintervju 2006”. https://www.youtube.com/watch?v=px869meAocg. Läst 29 januari 2016. 
  4. ^ ”Nalin Pekgul vittnade: ”Hatet var det verkliga skälet till att jag lämnade politiken””. Dagens Nyheter. 9 september 2021. https://www.dn.se/sverige/nalin-pekgul-vittnade-hatet-var-det-verkliga-skalet-till-att-jag-lamnade-politiken/. Läst 13 september 2021. 
  5. ^ ”Sverige sviker dem som varnade för islamister”. Expressen. 11 september 2021. https://www.expressen.se/ledare/sverige-sviker-dem-som-varnade-for-islamister/. Läst 13 september 2021. 
  6. ^ ””Handlar om att bryta ner kritiker” – så var sista dagen i rätten”. Fokus. 9 september 2021. https://www.fokus.se/2021/09/handlar-om-att-bryta-ner-kritiker-sa-var-sista-dagen-i-ratten/. Läst 26 september 2021. 
  7. ^ Malin Eijde (29 april 2022). ”Hon bytte politiken mot vården och skrivandet”. Sydsvenskan. Läst 22 augusti 2023 (via Mediearkivet). 
  8. ^ ”Nalin Pekgul gör politisk comeback – ska bekämpa extremism”. Metro. Arkiverad från originalet den 25 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190325180001/https://www.metro.se/artikel/nalin-pekgul-g%C3%B6r-politisk-comeback-ska-bek%C3%A4mpa-extremism. Läst 8 juli 2018. 
  9. ^ Susanna Birgersson (30 maj 2014). ”Fanatiker lockar med identitet”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/ledare/signerat/fanatiker-lockar-med-identitet/. Läst 24 januari 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]