Kolorektalcancer

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Koloncancer)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tjocktarmscancer
Synonymer: koloncancer, tjocktarmscancer
latin: neoplasma malignum coli, cancer coli
Diagram över nedre mag- och tarmkanalen
Klassifikation och externa resurser
ICD-10C18-C20/C21
ICD-9153.0-154.1
ICD-OM8140/3 (95% of cases)
OMIM114500
DiseasesDB2975
Medlineplus000262
eMedicinemed/413  med/1994 ped/3037

Kolorektalcancer (även känd som tjocktarmscancer, ändtarmscancer, koloncancer eller tarmcancer) är utvecklingen av cancer i kolon eller rektum (delar av tjocktarmen).[1] Detta sker till följd av onormal tillväxt av celler som har förmågan att invadera eller sprida sig till andra delar av kroppen.[2] Symtom kan omfatta blod i avföringen (melena[3] eller hematochezi[4]), slembildning, anemi,[5][6] förändrade tarmrörelser eller vanor, tarmvred,[7] viktminskning, och en känsla av ständig trötthet.[8] Dessa symptom behöver inte alltid bero på cancer. Tjocktarmscancer kan uppkomma som adenocarcinom,[9] GIST, med mera. Adenocarcinom är det vanligaste.[5] Adenocarcinom kan utvecklas ur benigna adenom.[10]

Kolorectal cancer är den tredje vanligast förekommande cancerformen i världen, efter lung- och bröstcancer, och varje år diagnostiseras 1,2 miljoner personer. Incidensen varierar kraftigt globalt och har kopplats till livsstilen i västvärlden. Kolorektal cancer är vanligast förekommande i Australien, Nya Zeeland och västeuropa medan incidensen i Afrika är betydligt lägre.[11][12] I Sverige har var nionde person med nydiagnostiserad malignitet en kolorektal cancer.[12]

De flesta fallen av kolorektal cancer beror på livsstilsfaktorer och ökad ålder. Ett litet antal beror på ärftliga genetiska sjukdomar.[13][14] Det är vanligare att män drabbas än kvinnor [11]. Riskfaktorer för kolorektalcancer är viss kosthållning, fetma, rökning och otillräcklig fysisk aktivitet.[13][14] Dietära faktorer som ökar risken är intag av rött eller processat kött samt alkohol.[13] Andra riskfaktorer är inflammatorisk tarmsjukdom, som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.[13] Några av de ärftliga tillstånden som kan orsaka kolorektal cancer är familjär adenomatös polypos och hereditär icke-polypos kolorektalcancer, men dessa utgör färre än 5 procent av fallen.[13][14] Sjukdomen börjar oftast som en godartad tumör, ofta i form av en tjocktarmspolyp, som över tid omvandlas till cancerceller.[13]

Kolorektalcancer kan diagnostiseras genom att ta ett prov av kolon genom en sigmoideoskopi eller koloskopi.[8] Detta följs sedan av medicinsk avbildning för att avgöra om sjukdomen har spridit sig.[1] Cancerscreening är effektivt på att minska risken för att dö av cancer i kolorektal och är rekommenderat från 50 års ålder fortsatt upp till och med 75 års ålder.[15] Vid koloskopi kan polyper tas bort. Nu finns det ytterligare ett sätt att göra screening för koloncancer nämligen en radiologist metod som heter datortomografi colon. [16][17] Denna metod kräver en särskilt förberedelse för att tarmen ska vara så ren som möjligt. [18] [19]Acetylsalicylsyra och andra icke-steroida anti-inflammatoriska läkemedel minskar risken.[13][20] Allmän användning är inte rekommenderat för detta ändamål, på grund av risken för biverkningar.[21]

Behandlingar som används för kolorektalcancer kan innefatta en kombination av kirurgi, strålbehandling, kemoterapi och riktad behandling.[1] Cancer begränsad till tjocktarmsväggen kan botas med kirurgi medan cancer som har spridit sig i stor utsträckning oftast är obotlig, och behandlingen fokuseras på att förbättra livskvaliteten och begränsa symtomen.[1]

Femårsöverlevnaden i USA är omkring 65 procent.[22] Detta beror dock på hur långt gången cancern är, huruvida cancern kan tas bort med operation, och den drabbades allmänna hälsa.[8] Globalt är tjock- och ändtarmscancer den tredje vanligaste typen av cancer och utgör cirka 10 procent av alla cancerfall.[23] År 2012 diagnosticerades 1,4 miljoner nya fall och det skedde 694 000 dödsfall till följd av sjukdomen.[23] Kolorektalcancer är mer vanligt i de utvecklade länderna, där mer än 65 procent av fallen förekommer.[13] Det är mindre vanligt hos kvinnor än hos män.[13] Femårsöverlevnaden i Sverige är 68 % för kvinnor och något lägre, 64 %, för män[24].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Colon Cancer Treatment (PDQ®)”. NCI. 2014-05-12. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/colon/Patient/page1/AllPages. Läst 29 juni 2014. 
  2. ^ ”Defining Cancer”. National Cancer Institute. http://www.cancer.gov/cancertopics/cancerlibrary/what-is-cancer. Läst 10 juni 2014. 
  3. ^ http://www.cancer.ca/en/cancer-information/cancer-type/colorectal/signs-and-symptoms/?region=on
  4. ^ http://coloncancer.about.com/od/signsandsymptoms/a/Hematochezia.htm
  5. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141030160633/http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Cancersjukdomar/Tjock--och-andtarmscancer/. Läst 30 oktober 2014. 
  6. ^ http://emedicine.medscape.com/article/277496-overview#aw2aab6b2b4
  7. ^ "Tjocktarmscancer" Arkiverad 5 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine.. Universitetssjukhuset Örebro. Läst 30 juni 2017.
    "Tarmcancer". Mag- och tarmförbundet. Läst 30 juni 2017.
  8. ^ [a b c] ”General Information About Colon Cancer”. NCI. 2014-05-12. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/treatment/colon/Patient. Läst 29 juni 2014. 
  9. ^ http://emedicine.medscape.com/article/277496-overview#a0101
  10. ^ http://emedicine.medscape.com/article/277496-overview#aw2aab6b2b2
  11. ^ [a b] Brenner, Hermann; Kloor, Matthias; Pox, Christian Peter (2014-04-26). ”Colorectal cancer”. Lancet (London, England) 383 (9927): sid. 1490–1502. doi:10.1016/S0140-6736(13)61649-9. ISSN 1474-547X. PMID 24225001. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24225001. Läst 27 februari 2019. 
  12. ^ [a b] ”Nationellt Vårdprogram Tjock- och ändtarmscancer”. Arkiverad från originalet den 28 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190228004608/https://www.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/tjock--och-andtarm-anal/vardprogram/nvpkolorektalcancer_2016-03-15.pdf. Läst 27 februari 2019. 
  13. ^ [a b c d e f g h i] World Cancer Report 2014. World Health Organization. 2014. sid. Chapter 5.5. ISBN 9283204298 
  14. ^ [a b c] ”Colorectal Cancer Prevention (PDQ®)”. National Cancer Institute. 2014-02-27. http://www.cancer.gov/cancertopics/pdq/prevention/colorectal/HealthProfessional/page1/AllPages. Läst 29 juni 2014. 
  15. ^ ”Screening for Colorectal Cancer”. U.S. Preventive Services Task Force. October 2008. Arkiverad från originalet den 6 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140706045502/http://www.uspreventiveservicestaskforce.org/uspstf08/colocancer/colors.htm. Läst 29 juni 2014.  Arkiverad 21 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ ”Läkartidningen”. www.lakartidningen.se. Arkiverad från originalet den 24 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190224231245/http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=1214. Läst 24 februari 2019. 
  17. ^ Scalise, Paola; Mantarro, Annalisa; Pancrazi, Francesca; Neri, Emanuele (2016-05-28). ”Computed tomography colonography for the practicing radiologist: A review of current recommendations on methodology and clinical indications” (på engelska). World Journal of Radiology 8 (5): sid. 472–483. doi:10.4329/wjr.v8.i5.472. PMID 27247713. PMC: PMC4882404. https://www.wjgnet.com/1949-8470/full/v8/i5/472.htm. Läst 24 februari 2019. 
  18. ^ ”DT colon”. www.akademiska.se. https://www.akademiska.se/. Läst 24 februari 2019. 
  19. ^ ”DT colon förmiddagstid”. www.akademiska.se. https://www.akademiska.se/. Läst 24 februari 2019. 
  20. ^ Thorat, MA; Cuzick, J (Dec 2013). ”Role of aspirin in cancer prevention.”. Current oncology reports 15 (6): sid. 533–40. doi:10.1007/s11912-013-0351-3. PMID 24114189. 
  21. ^ ”Routine aspirin or nonsteroidal anti-inflammatory drugs for the primary prevention of colorectal cancer: recommendation statement.”. Am Family Physician 76 (1): sid. 109–13. 2007. PMID 17668849. http://www.aafp.org/afp/2007/0701/p109.html. 
  22. ^ ”SEER Stat Fact Sheets: Colon and Rectum Cancer”. NCI. http://seer.cancer.gov/statfacts/html/colorect.html. Läst 18 juni 2014. 
  23. ^ [a b] World Cancer Report 2014. World Health Organization. 2014. sid. Chapter 1.1. ISBN 9283204298 
  24. ^ ”Nationellt Vårdprogram Tjock- och ändtarmscancer Version 2.0”. 25 mars 2020. https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/tjock--och-andtarm-anal/vardprogram/nationellt-vardprogram-tjock-andtarmscancer.pdf. Läst 15 mars 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Cancer
Cancer efter kroppsdel
Cancer i
matsmältningsorganen
Övrig cancer
Cancer efter celltyp
Orsak och utveckling
Förebyggande och behandling
v • r
Mag- och tarmsjukdomar
"Gastrit", "magkatarr"
Tarmåkommor
Övrigt / både-och
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kolorektalcancer&oldid=49035502"