Konst och kultur i Nazityskland

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Skulpturer skapade för Berlinolympiaden 1936, som visar upp idealiserade nakna manliga och kvinnliga kroppar.

Konst och kultur i Nazityskland var styrd av staten under åren 1933 och 1945, och hämtade mycket inspiration från klassicismen och romantiken, framförallt estetiska ideal från antik grekisk och romersk konst.[1] Bildkonsten hade estetiskt mycket gemensamt med den socialistiska realismen, inte mist då båda utgick ifrån tanken på att konsten skulle vara begriplig för den "vanliga människan".[1] Mycket av den nazistiska kulturens funktion var propagandistisk och skulle visa upp idealiserade bilder av exempelvis det tyska folket, den tyska historien, familjelivet etc, eller visa på svagheter inom andra kulturer. Den kultur som varit tongivande under Weimarperioden föraktades och modernism, och så kallade "icke-arisk kultur" som afroamerikansk musik och kultur skapad av judar, betraktades som urartad konst, utsattes för censur och förstördes.

Entartete Kunst[redigera | redigera wikitext]

Propagandaminister Joseph Goebbels besöker Haus der Deutschen Kunst och utställningen Entartete Kunst i München, februari 1938.
Huvudartikel: Entartete Kunst

I Nazityskland styrde staten över kulturen. Begreppet Entartete Kunst, vilket ungefär betyder "degenererad konst" användes för den konst som inte ansågs lämplig, främst olika former av modernistiska och avantgardistiska uttryck. Till åtgärderna mot entartete kunst hörde bland annat yrkesförbud utfärdat av det kulturpolitiska organet Reichskulturkammer med dess särskilda avdelning för bildkonst. Förbudet infördes direkt efter det nazistiska maktövertagandet 1933 och kunde även drabba museipersonal som var ansvariga för inköp av modern konst liksom högskolelärare som undervisade i ämnet. Även musik behandlades på samma sätt, där begreppet entartete musik främst avsåg modern konstmusik men även jazz.

Kända kulturutövare i Nazityskland[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Thoms, Robert: Große Deutsche Kunstausstellung München 1937–1944. Verzeichnis der Künstler in zwei Bänden, Band I: Maler und Graphiker. Berlin 2010, ISBN 978-3-937294-01-8.
  • Thoms, Robert: Große Deutsche Kunstausstellung München 1937–1944. Verzeichnis der Künstler in zwei Bänden, Band II: Bildhauer. Berlin 2011, ISBN 978-3-937294-02-5.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Richard Overy, The Dictators: Hitler's Germany, Stalin's Russia, s:335 ISBN 0-393-02030-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]