Kronisk interstitiell cystit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kronisk interstitiell cystit
latin: cystitis interstitialis chronica
Schema över urinvägarna. Urinblåsan är markerad som 5.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 N30.1
ICD-9 595.1
DiseasesDB 30832
MedlinePlus 000477
eMedicine med/2866 
MeSH svensk engelsk

Kronisk interstitiell cystit är ett kroniskt smärtsyndrom i trakten vid urinblåsan. Till skillnad från blåskatarr, som kännetecknas av dysuri, uppkommer smärtan när blåsan fylls och går över när den töms. Smärtan uppkommer med andra ord när man normalt sett skulle ha känt sig i behov av att urinera.[1] Tillståndet leder till ökad urineringsfrekvens (polyuri). Interstitiell cystit kan bero på sår i blåsans slemhinna (ulcerös interstitiell cystit), eller förekomma utan sår (nonulcerös interstitiell cystit). Varianten med sår kallas klassisk interstitiell cystit, och kräver kirurgiska ingrepp.[2]

Varför interstitiell cystit uppstår är oklart. Inflammation antas spela en avgörande roll i uppkomsten. Personer med sjukdomen har ett ökat antal proinflammatoriska cytokiner, nervtillväxtfaktor, och förhöjt CRP (snabbsänka) i serum, och sambandet tycks vara tydligast gällande interleukinerna och TNF-alfa.[3] Cytokiner förekommer också i själva urinblåsan.[4] Ulcerös form av interstitiell cystit kan leda till så kallad skrumpblåsa, vilket är en urinblåsa som är liten och med låg elasticitet.[5]

Det är mycket vanligare att kvinnor drabbas av interstitiell cystit än män - det går uppåt tio kvinnor per man. Prevalensen är omkring 5-6/100 000.[6]

Diagnosen ställs, sedan andra sjukdomar uteslutits (däribland frånvaro av bakteriuri), genom cystoskopi och biopsi.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/interstitial-cystitis/basics/definition/con-20022439
  2. ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141022184020/http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/Vardutbud/Urologi/Diagnoser-och-sjukdomstillstand/Interstitiell-cystit/. Läst 16 oktober 2014. 
  3. ^ Jiang, Yuan-Hong, et al. "Increased pro-inflammatory cytokines, C-reactive protein and nerve growth factor expressions in serum of patients with interstitial cystitis/bladder pain syndrome." PloS one 8.10 (2013): e76779.
  4. ^ Corcoran, Anthony T., et al. "Mapping the cytokine profile of painful bladder syndrome/interstitial cystitis in human bladder and urine specimens." World journal of urology 31.1 (2013): 241-246.
  5. ^ Anders Johansson 2015-02-20, Interstitiell cystit (IC). Sahlgrenska Universitetssjukhuset
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141030113909/http://www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/HSA/Strategisk%20utvecklingsenhet/St%C3%B6rningar%20av%20urinv%C3%A4garnas%20funkt.pdf. Läst 16 oktober 2014.