Lindesbergs kommun är en kommun i Örebro län och i landskapet Västmanland , samt en liten del vid Malingsbo-Kloten tillhör landskapet Dalarna. Centralort är Lindesberg .
Kommunen ligger i Bergslagen och Västra Mälardalen och samarbetar med intilliggande kommuner i KNÖL-gruppen (Kommuner i Norra Örebro Län): Nora , Ljusnarsberg och Hällefors .
Kommunens område motsvarar socknarna: Fellingsbro , Linde (före 1928 benämnd Lindesbergs socken/landskommun), Näsby , Ramsberg och en mindre del av Malingsbo socken . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Lindesbergs stad som 1863 bildade en stadskommun .
Fellingsbro municipalsamhälle inrättades 8 november 1911 och upplöstes årsskiftet 1957/1958. Frövi municipalsamhälle inrättades 19 november 1914 och upplöstes årsskiftet 1954/1955 när Frövi köping bildades genom ombildning av Näsby landskommun .
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, dock uppgick Malingsbo landskommun i Söderbärke landskommun . 1963 överfördes ett område kring Malingsbo-Kloten med 3 invånare och en areal på 2,01 kvadratkilometer från Söderbärke landskommun i Dalarna till Ramsbergs landskommun där området samtidigt bytte länstillhörighet. [ 6]
1969 införlivades Linde landskommun i Lindesbergs stad.
Lindesbergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Lindesbergs stad, Frövi köping samt Fellingsbro och Ramsbergs landskommuner .[ 7]
Kommunen ingick från bildandet till 14 februari 2005 i Lindesbergs domsaga och ingår sen dess i Örebro domsaga .[ 8]
Kommunen ingår sedan 2012 i Förvaltningsområdet för finska . [ 9]
Blasonering : I fält av silver en grön lind uppväxande från ett grönt treberg.
Vapnet bygger på en bild i staden Lindesbergs privilegiebrev från 1645 . Vapnet är ett talande vapen – en lind på ett berg – och den nya kommunen hette också Lindesberg varför det föll sig naturligt att låta registrera det för denna år 1975 . Efter kommunbildningen 1971 förlorade Frövis och Ramsbergs vapen giltighet.
Befolkningsutvecklingen i Lindesbergs kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
24 163
1975
24 545
1980
24 956
1985
24 631
1990
24 663
1995
24 835
2000
23 525
2005
23 228
2010
23 034
2015
23 562
2020
23 658
Källa: SCB - Folkmängd efter region och år .
Distrikt inom Lindesbergs kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 10] :
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2020 fanns det nio tätorter i Lindesbergs kommun.[ 11]
Centralorten är i fet stil .
Presidium 2022–2026
Ordförande
S
Arnold Bengtsson
Förste vice ordförande
M
Monika Klockars
Andre vice ordförande
C
Inga Ängsteg
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Kommunstyrelsen
M
Tomas Klockars
SD
Tom Persson
Socialnämnden
SD
Jari Mehtäläinen
M
Monika Klockars
Barn- och utbildningsnämnden
M
Lillemor Bodman
SD
Fredrik Rosenbecker
Tillväxtnämnden
SD
Tom Persson
M
Conny Ärlerud
Valnämnden
SD
Tommy Lönnström
M
Göran Gustavsson
Mandatfördelning i Lindesbergs kommun, valen 1970–2022 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP LOD SD LPo C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1970 1 24 13 6 1 4 49 89,3
1973 2 22 16 4 1 4 49 90,8
1976 2 22 15 4 1 5 49 91,1
1979 2 23 13 4 1 6 49 89,3
1982 2 25 1 11 2 1 7 49 90,1
1985 2 24 2 9 4 1 7 49 88,2
1988 2 23 3 9 4 2 6 49 83,8
1991 2 18 1 5 7 3 3 6 45 83,7
1994 4 21 2 3 6 2 1 6 45 85,1
1998 5 18 2 3 6 1 4 6 45 78,06
2002 3 20 2 2 7 3 3 5 45 77,57
2006 3 18 2 1 10 2 2 7 45 78,81
2010 2 19 2 4 6 2 2 8 45 81,84
2014 2 18 2 8 6 1 1 7 45 84,48
2018 3 14 1 9 1 6 1 2 8 45 84,92
2022 3 13 1 10 2 4 1 2 9 45 81,08
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
Historiskt sett har bergsbruket i varit stort i Linde bergslag och inom den nuvarande kommunens gränser. De sista större järnmalmsgruvorna fanns i Storå och Stråssa och stängdes 1977 respektive 1983. Kvar i drift finns sulfidmalmsgruvan Lovisagruvan utanför Stråssa samt North Cape Minerals (f.d. Forshammars Bergverk ) som bryter fältspat i kommunens nordöstra del.
Näringslivet är numera mer varierat med ökad betydelse för service- och tjänstenäringen. De största arbetsgivarna är kommunen själv, och Lindesbergs lasarett som drivs av Örebro läns landsting . Bland större arbetsgivare i centralorten märks ArvinMeritor , Por Pac (Fagerdala Foams ) och Liab .
Av den traditionella järnhanteringen har två större företag överlevt; gjuteriet Global Castings Guldsmedshyttan (f.d. Guldsmedshytte Bruk) i Guldsmedshyttan samt verktygstillverkaren Wedevåg Tools i Vedevåg .
Sedan slutet av 1800-talet har skogsindustrin växt i allt större omfattning, och domineras idag av Billerud med verksamhet i Frövi (se Frövifors ) och Rockhammar . I Oppboga finns det mindre Oppboga Bruk.
Lindemarken , årligt återkommande marknad i september .
Linde vårdagar , årligt återkommande evenemang på våren. Det sträcker sig över en helg då Lindesbergs kommun och handlare ordnar diverse vårrelaterade aktiviteter.
Intressanta turistmål i kommunen är Siggebohyttans bergsmansgård , Fornaboda travbana , Lucifers Kyrka , Löa hytta , Lindesbergs kyrka , Linde Golfklubb , Malingsbo-Klotenområdet , Bergslagsleden samt Stupan i Oppeby , Fellingsbro socken .
^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område , läs online , läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
^ [a b ] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2023 och befolkningsförändringar 1 januari - 31 mars 2023 , Statistiska centralbyrån , 11 maj 2023, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b c d ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 , Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Kommuner, lista , Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b ] Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ (http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1965_1.pdf Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine . Folk- och bostadsräkningen 1965 del 1 sida 222 Örebro län not 16)
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors : Domsagohistorik - Lindesbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”SFS 2011:1530 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk” . https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2011/1500-1599/d_981797-sfs-2011_1530-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och . Läst 14 april 2023 .
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016” . Statistiska centralbyrån . Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8 . Läst 18 maj 2017 .