Degerfors kommun är en kommun i Örebro län . Centralort är Degerfors .
Kommunens område motsvarar en del av Karlskoga socken och Nysunds socken . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. En del av Nysunds landskommun tillhörde till 1923 Värmlands län vilken då överfördes till Örebro län där resten av landskommun redan tillhörde.
I Karlskoga landskommun inrättades Karlskoga municipalsamhälle 26 juni 1885 och 1 juni 1912 inrättades Jannelunds municipalsamhälle . Ur kommunen utbröts 1925 en del och bildade Degerfors landskommun med Jannelunds municipalsamhälle. 1940 bildades Karlskoga stad genom en ombildning av Karlskoga landskommun. 1943 ombildades Degerfors landskommun till Degerfors köping .
Vid kommunreformen 1952 uppgick Nysunds landskommun i den då bildade Svartå landskommun medan Degerfors köping förblev opåverkad. Svartå landskommun upplöstes 1967 och Nysunds församling uppgick då i Degerfors köping.
Degerfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Degerfors köping.[ 5]
Kommunen ingick från bildandet till 12 januari 2009 i Karlskoga domsaga och ingår sedan dess i Örebro domsaga .[ 6]
Blasonering : I fält av silver en av vågskuror bildad blå balk, belagd med ett järnmärke mellan två kugghjul, alla av silver.
Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 17 december 1948 för Degerfors köping , och togs över av den nybildade kommunen 1971 när köpingen avskaffades. Balken representerar Letälven , och järnmärket och kugghjulen representerar Degerfors järnverk .[ 7]
Befolkningsutvecklingen i Degerfors kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
11 840
1975
12 153
1980
12 246
1985
11 912
1990
11 701
1995
11 396
2000
10 544
2005
10 093
2010
9 641
2015
9 543
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Befolkning[ 8]
Levande födda
Döda
Naturlig förändring
Summerat födelsetal (per 1000)
Summerat dödlighetstal (per 1000)
Naturlig förändring (per 1000)
Summerad fruktsamhet[ 9]
2000
10 544
83
117
-34
7.9
11.1
-3.2
1.62
2001
10 433
92
147
-55
8.8
14.1
-5.3
1.88
2002
10 306
88
132
-44
8.5
12.8
-4.3
1.83
2003
10 181
100
132
-32
9.8
13.0
-3.2
2.29
2004
10 106
80
128
-48
7.9
12.7
-4.8
1.86
2005
10 093
80
123
-43
7.9
12.2
-4.3
1.98
2006
10 014
72
135
-63
7.2
13.5
-6.3
1.68
2007
9 903
79
135
-56
8.0
13.6
-5.6
1.88
2008
9 839
95
129
-34
9.7
13.1
-3.4
2.34
2009
9 709
64
124
-60
6.6
12.8
-6.2
1.58
2010
9 641
80
140
-60
8.3
14.5
-6.2
1.98
2011
9 551
88
133
-45
9.2
13.9
-4.7
2.13
2012
9 477
69
143
-74
7.3
15.1
-7.8
1.77
2013
9 500
89
124
-35
9.4
13.1
-3.7
2.23
2014
9 531
71
117
-46
7.4
12.3
-4.9
1.76
2015
9 543
65
122
-57
6.8
12.8
-6.0
1.56
2016
9 609
74
137
-63
7.7
14.3
-6.6
1.75
2017
9 668
91
132
-41
9.4
13.7
-4.3
2.05
2018
9 665
98
104
-6
10.1
10.8
-0.7
2.23
Distrikt (socknar) inom Degerfors kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Degerfors-Nysunds församling .
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt , vilka motsvarar socknarna[ 10] :
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det två tätorter i Degerfors kommun.[ 11]
Nr
Tätort
Folkmängd
1
Degerfors
&&&&&&&&&&&07190.&&&&&0 7 190
2
Svartå
&&&&&&&&&&&&0456.&&&&&0 456
Centralorten är i fet stil .
År
Partier
-2006
S
2006-2010
S
M
C
FP
KD
2010-2014
V
MP
2014-2018
V
MP
2018-2022
S
M
C
L
Presidium 2018–2022
Ordförande
S
Marianne Högberg
Vice ordförande
S
Patrik Renberg
Presidium 2018–2022
Ordförande
S
Muris Beslagic
Vice ordförande
M
Anna Nordqvist
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Socialnämnden
S
Johanna Svärd
L
Leif Spånbo
Kultur- och utbildningsnämnden
M
Anna Nordquist
S
Örjan Samuelsson
Bygg- och miljönämnden
S
Franz Maretta
C
Karl Lichtermann
Servicenämnden
M
Björn Berglund
S
Patrik Renberg
Valnämnden
S
Jeannette Rasko
S
Marina Åslund
Mandatfördelning i Degerfors kommun, valen 1970–2018 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP SD NYD C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1970 2 26 7 3 1 2 41 93,1
1973 2 26 8 2 1 2 41 94,7
1976 2 26 8 2 1 2 41 93,3
1979 3 25 6 3 1 3 41 92,5
1982 4 26 5 2 1 3 41 92,7
1985 6 23 4 4 1 3 41 91,4
1988 7 23 2 3 3 1 2 41 88,4
1991 7 20 1 1 3 4 2 3 41 87,6
1994 13 19 1 3 2 1 2 41 87,3
1998 10 20 1 3 2 2 3 41 81,39
2002 10 21 1 3 3 1 2 41 80,73
2006 12 18 1 3 2 2 3 41 79,95
2010 20 12 1 1 2 1 1 3 41 83,88
2014 13 10 1 2 2 1 2 31 84,14
2018 11 9 4 2 1 1 3 31 84,85
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
^ Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läst: 21 juli 2019
^ [a b c d ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019 , Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019
^ [a b ] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2019 , Statistiska centralbyrån , 11 november 2019
^ läs online , läst: 19 februari 2019,
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris länk . ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlskoga tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2018” . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/ . Läst 30 juli 2019 .
^ ”Summerad fruktsamhet efter region, kön och år” . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101H/FruktsamhetSum/table/tableViewLayout1/ . Läst 30 juli 2019 .
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016” . Statistiska centralbyrån . Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8 . Läst 18 maj 2017 .