Kungsörs kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kungsörs kommun
Kommun
Kungsör vapen.svg
Fri vapensköld för Kungsörs kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Västmanlands län
Landskap Södermanland, Västmanland
Domsaga Västmanlands domsaga
Läge 59°25′0″N 16°5′0″Ö / 59.41667°N 16.08333°Ö / 59.41667; 16.08333
Centralort Kungsör
Areal 227,13 km² (2015-01-01)[1]
245:e största (av 290)
 - land 202,62 km²
 - vatten 24,51 km²
Folkmängd 8 343 (2015-12-31)[2]
241:a största (av 290)
Befolkningstäthet 41,18 invånare/km²[2][1]
108:e högsta (av 290)
GeoNames 2698680
Kommunkod 1960
Tätortsgrad (%) 76 (2010)[3]
Antal anställda 775 (2014-11)[4]
Kungsör Municipality in Västmanland County2.png
Webbplats: www.kungsor.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Kungsörs kommun är en kommun i Västmanlands län i landskapen Södermanland och Västmanland. Centralort är Kungsör.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Björskog, Kung Karl, Kungs-Barkarö och Torpa, alla i Åkerbo härad. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Kungsörs municipalsamhälle inrättades 7 april 1904 och upplöstes 1907 när Kungsörs köping bildades genom en utbrytning ur Kung Karls landskommun.

Vid kommunreformen 1952 uppgick alla landskommunerna i Kung Karls landskommun.

Kungsörs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungsörs köping och Kungsörs landskommun. [5]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Köpings domsaga för att från 2001 ingå i Västmanlands domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Sköld delad av blått, vari en krona av guld, och silver, vari en av vågskuror bildad blå bjälke, överlagd med en stolpvis ställd röd kavle.

Vapnet, som fastställdes för Kungsörs köping 1941, syftar på en tolkning av ortnamnet som "konungarnas vadställe". Kronan avser tre konungar Karl. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1974. Sammanläggningsdelen Kung Karl saknade vapen.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kungsörs kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
8 200
1975
  
8 279
1980
  
8 606
1985
  
8 322
1990
  
8 472
1995
  
8 365
2000
  
8 148
2005
  
8 303
2010
  
8 089
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Kungsörs kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2010 fanns det två tätorter i Kungsörs kommun och tätortsgraden var 76,0 %:[8]

Nr Tätort Folkmängd
1 Kungsör &&&&&&&&&&&05452.&&&&&05 452
2 Valskog &&&&&&&&&&&&0695.&&&&&0695

Centralorten är i fet stil.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Gunilla A. Aurusell
Förste vice ordförande
FP
Olof Lindberg
Andre vice ordförande
M
Margareta Karlsson
Ordförande Nämnd Vice ordförande
S
Marie Norin Junttila Socialnämnden
FP
Ulla Bergh
S
Mikael Peterson Barn- och utbildningsnämnden
FP
Gunilla Wolinder
S
Dan Stigenberg Valnämnden
S
Maija Liisa Åsenbrygg

Mandatfördelning i Kungsörs kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SOC SD VP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 2 23 10 7 3
2 23 10 7 3
45 92,4
34 11
1973 2 22 11 6 4
2 22 11 6 4
45 92,4
35 10
1976 2 21 12 6 4
2 21 12 6 4
45 91,2
33 12
1979 2 21 10 5 1 6
2 21 10 5 6
45 91,0
29 16
1982 2 19 1 8 3 6
2 19 8 3 6
39 92,0
26 13
1985 2 18 1 7 4 7
2 18 7 4 7
39 89,1
24 15
1988 2 19 2 6 5 5
2 19 2 6 5 5
39 85,7
23 16
1991 1 15 2 4 5 4 2 6
15 2 4 5 4 2 6
39 85,3
23 16
1994 2 18 2 1 2 4 2 1 7
2 18 2 2 4 2 7
39 85,5
23 16
1998 4 15 2 1 2 4 2 3 6
4 15 2 2 4 2 3 6
39 79,37
21 18
2002 3 17 7 4 3 5
3 17 7 4 3 5
39 78,00
19 20
2006 2 15 1 8 3 2 8
2 15 8 3 2 8
39 78,33
21 17
2010 2 13 1 2 4 7 1 9
2 13 2 4 7 9
39 82,08
18 21
2014 2 14 2 5 5 3 1 7
2 14 2 5 5 3 7
39 83,85
18 21
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Kungsör har fyra gamla och mycket väl bevarade kyrkor, en i varje kyrkosocken i kommunen.

Kung Karls Kyrka uppfördes mellan åren 1690 och 1694. Arkitekt var Nicodemus Tessin d.y. Kyrkan betalades helt och hållet av Kung Karl XI. Den är i barockstil, korsformig med centralplan och kupol, byggd i murverk av tegel med putsad fasad. Fristående klockstapel med två klockor. Kyrkan är unik på så vis att den är en av mycket få välbevarade kyrkor i världen byggd med en korsformig placering och uppförande där varje utlöpande byggnadsformation/korsdel är placerad i respektive väderstreck Norr-Söder-Väster-Öster.

Kungs-Barkarö kyrka uppfördes omkring år 1300, men den spånklädda tornspiran kom till först på 1600-talet. Arkitekten är okänd. Byggnadstypen är långhus av murverk (gråsten).

Björskogs kyrka är uppförd i etapper mellan åren 1200 och 1807 (har mycket komplicerad byggnadshistoria). Arkitekten är okänd. Byggnadsstilen är nyklassicism, och kyrkan är treskeppig (från början enskeppig), byggd i murverk med putsad fasad. Den har en dopfuntsfot av granit från 1100-talet.

Torpa kyrka, vars kor och sakristia uppfördes åren 1075–1149, medan långhuset uppfördes 1300–1499 och vapenhuset 1450–1499, är en tvåskeppig hallkyrka med rak altarvägg. Den är byggd i putsat murverk med sadeltak täckt av järnplåt. Kyrkan har en lång och intressant historia och är delvis betydligt äldre än själva orten Kungsör som den numera tillhör. Den har målningar från minst sex epoker; även bysantinska målningar har påträffats.

Vänort[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/399199/. Läst 23 februari 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ Statistiska centralbyrån: Tätorter den 31 december 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]