Kuttainen
| Kuttainen | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Lappland |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Kiruna kommun |
| Distrikt | Karesuando distrikt |
| Koordinater | 68°23′0″N 22°49′28″Ö / 68.38333°N 22.82444°Ö |
| Area | 56 hektar (2018)[2] |
| Folkmängd | 219 (2019)[1] |
| Befolkningstäthet | 3,911 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Karesuando |
| Postnummer | 980 16 |
| Tätortskod | T8704[3] |
| GeoNames | 604889 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
Kuttainen (nordsamiska: Guhttás) är en tätort i Karesuando distrikt (Karesuando socken) i Kiruna kommun, starkt präglad av den kristna väckelserörelsen laestadianism.
Byn ligger i nordligaste Lappland efter riksväg 99 vid Muonioälven och svensk-finska gränsen, i östligaste delen av Kiruna kommun, ett par mil sydost om Karesuando och cirka 20 mil norr om polcirkeln.
På den andra sidan av Muonioälven ligger den finska byn Kuttanen,[4] som är mindre än den svenska orten Kuttainen.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Byn anlades 1660 av Per Hindersson Aasa från Juoksengi och bar då namnet Tullinkisuando. Per Eriksson Kuttainen från Haapakylä, som blev husbonde på nybygget vid 1660-talets slut, gav byn dess nuvarande namn. En stor del av byns befolkning härstammar från Per Eriksson Kuttainens svärson, nämndemannen Anders Andersson Karist-Kuttainen. Lokalpolitikern Lars Törnman som startade Kirunapartiet kommer även han från denna släkt.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Kuttainen 1960–2015[5][6][7][8][9][10][11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 189 | ¤ | ||
| 1965 | 269 | 55 | ||
| 1970 | 270 | 55 | ||
| 1975 | 259 | 60 | ||
| 1980 | 290 | 57 | ||
| 1990 | 370 | 57 | ||
| 1995 | 396 | 60 | ||
| 2000 | 343 | 60 | ||
| 2005 | 364 | 59 | ||
| 2010 | 333 | 60 | ||
| 2015 | 218 | 57 | ||
Anm.: Ny tätort 1965
¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare | ||||
2010 hade byn Sveriges yngsta befolkning.[12] Vid folkräkningen år 1890 fanns det 137 personer som var skrivna i Kuttainen.[13]
Samhället[redigera | redigera wikitext]
Kuttainen är en gammal jordbruksby, starkt präglad av laestadianskt kristna ideal där gamla traditioner lever kvar. Här finns en butik och en F-6 skola.[12] En ekonomisk förening i Kuttainen driver fårskötsel på ön Isosaari sedan 2009.
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 23 mars 2014, (Källa från Wikidata)
- ^ ”Kartor, vägbeskrivningar, flygfoton, sjökort & mycket mer på eniro.se”. Eniro. http://kartor.eniro.se/m/hSzCb. Läst 13 augusti 2016.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 104. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 84
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 76
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 58. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 15 januari 2015 på WebCite
- ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 54. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016 Arkiverad 18 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 26 oktober 2016.
- ^ [a b] Johanna Wreder (20 augusti 2010). ”Här är varannan under 20”. Arbetet. http://arbetet.se/2010/08/20/har-ar-varannan-under-20/. Läst 9 juli 2016.
- ^ ”Folkräkningen 1890 - Norrbottens län”. Umeå universitetsbibliotek. Arkiverad från originalet den 9 juli 2016. https://archive.is/20160709102554/http://www2.foark.umu.se/folk/bd/Sok.asp?selarkbild=&txtfnamn=&txtenamn=&ns=exakt&fodd=&selar=Exakt&fodfors=&fscbkod=&hemort=Kuttainen&yrke=&selkon=&selciv=&sortering=&action=S%F6k. Läst 9 juli 2016.
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.
| ||||||||||||||||
