Vittangi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vittangi
Vittanki
Tätort
Skylten "Välkommen till Vittangi".
Skylten "Välkommen till Vittangi".
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Kiruna kommun
Distrikt Vittangi distrikt
Koordinater 67°40′37″N 21°38′27″Ö / 67.67694°N 21.64083°Ö / 67.67694; 21.64083
Area 200 hektar
Folkmängd 791 (2015)[1]
Befolkningstäthet 3,96 inv./hektar
Grundad 1674
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 98010
Riktnummer 0981
Tätortskod T8912
GeoNames 8132809
Sweden Norrbotten location map.svg
Red pog.svg
Wikimedia Commons: Vittangi

Vittangi (finska: Vittanki; nordsamiska Vazáš) är en tätort i Vittangi distrikt (Jukkasjärvi socken) i Kiruna kommun. Vittangi ligger vid selet Vittangisuanto där Vittangiälven rinner ut i i Torne älv. Väg E45 går genom samhället.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Vittangi by grundades 1674 av Henrik Mickelsson Kyrö från Pello och är centralort i Vittangi församling. Platsen omnämns dock redan 1554, då birkarlen Olof Joensson Pajari i Kainuunkylä fiskade där.[källa behövs]

År 1594 skattade Siggevara lappby för fiskevattnet Nedre uisangh som anses åsyfta Vittangisuanto.[2]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Vittangi, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Vittangi 1920–2015[3][4][5][6][7][8][9][10][11][12]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
600 ##
1940
  
1 168 ##
1945
  
1 011 ##
1950
  
957 ##
1960
  
1 155 153
1965
  
1 311 154
1970
  
1 274 196
1975
  
1 278 180
1980
  
1 195 224
1990
  
905 217
1995
  
878 217
2000
  
851 217
2005
  
789 217
2010
  
784 227
2015
  
791 200
Anm.:
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Vittangi är den största tätorten på Kiruna landsbygd och har ett rikt föreningsliv och många företag för sin storlek. Här finns livsmedelsaffär, bensinstation, klädaffär, skoaffär, frisörer och restaurang. Byn har även en F–9-skola. I byns utkant ligger Vittangi älgpark.

Vittangi kyrka, invigd av Lars Levi Laestadius 1854, ligger vid sjön Julkatteenjärvi. Intill kyrkan finns en minnessten över byns grundare, rest av Vittangi hembygdsförening.

Sjön Julkatteenjärvi är mycket fågelrik och är ett fågelskyddsområde. Nordost om Vittangi ligger även myren Ripakaisenvuoma som är mycket fågelrik och ingår i Natura 2000.[13]

Byar runt Vittangi är exempelvis Masugnsbyn som 1642 blev starten för Malmfälten. Övriga näraliggande byar är: Svappavaara, Parakka, Kuoksu, Vivunki, Lainio, Merasjärvi, Nurmasuando, Nedre Soppero, Övre Soppero och Lannavaara.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Vittangi har det officiella svenska rekordet över lägst månadsmedeltemperatur på –27,2 °C. Denna uppmättes i februari 1985.[14]

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Vittangi: På finska lyder ordet ”Vittanki”, på nordsamiska ”Vatsasj” (med det första ”a” kort, det andra långt). Det finska namnet har en gång för mycket länge sedan lånats från det samiska, vilket på den tiden lydde ungefär ”Vidsandtj”. Det samiska ”ds” återgavs av finnarna med ”ts”, varur sedermera i tornedalsfinskan utvecklats ett ”tt”, liksom t.ex. högfinskans ”metsä” (skog) i tornedalsfinskan uttalas ”mettä”. Det avslutande ”-ndj” har finnarna i en hop namn återgivit med ”-nki”, vilket av svenskarna uttalas med ”-ngi”, med ”äng-ljud” och utan ”g”. Vad ”Vittangi” betyder är okänt. Man skulle visserligen vilja tro, att det på något sätt hänger samman med tornedalsfinskans ”vitta” , högfinskans ”vitsa” (spö, ris) men detta är dock knappast möjligt, enär ordet från början är samiskt och det i samiskan inte finns något ord för ”spö, ris” med liknande utseende. Inte heller det samiska ”vahtsa” (tunn snö) (finska ”viti”) passar, eftersom dess ”a” i andra stavelsen är kort och uppkommet ur ett tidigare ”e” eller ”i” medan ”Vatsasj” har haft ursprungligt ”a” i andra stavelsen. I alla händelser har namnet från början tillkommit icke blott den by, som givit namn åt socknen, utan även förekommit i namnen på det stora sel i Torneälven vid vilket kyrkbyn är beläget (finska ”Vittankisuvanto”), på den betydande Vittangiälven (finska ”Vittankieno”, samiska ”Vatsasjätno”), som här faller ut i Torneälven, och på dess källsjö, finska ”Vittankijärvi”, samiska ”Vatsasjjaure” med fjället finska ”Vittankivaara”, samiska ”Vatsasjvarre” på dess södra strand. Det är mycket vanligt, att ett och samma namnelement på detta sätt förekommer i namnen på flera utefter samma vattendrag belägna lokaliteter. [15]

Vittangisjukan[redigera | redigera wikitext]

Några av byns invånare bär på en mycket sällsynt genmutation som gör att de inte känner någon smärta. Denna genetiska sjukdom kallas Norrbottnisk ärftlig smärtokänslighet eller Vittangisjukan.[16]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Ruong, Israel (1937) (på mul). Fjällapparna i Jukkasjärvi socken. Geographica, 0373-4358 ; 3. Uppsala. Libris 1241724 
  3. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016 
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 238. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  7. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 85 
  8. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 78 
  9. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015 
  10. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 59. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 
  11. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 55. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016 
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016. 
  13. ^ Naturvårdsverket, Myrskyddsplan för Sverige, Sidan 12-13[död länk]
  14. ^ SMHI, Svenska temperaturrekord
  15. ^ Karl Bernhard Wiklund (1868-1934) (1928). Norrbottens svenska ortnamn i: Georg Bergfors & Albin Neander;”Norrbotten II – läsebok för skola och hem” , Hembygdsböckerna. Uppsala: J A Lindblads förlag. sid. 333f 
  16. ^ Jan Minde (2006,). ”Norrbottnian congenital insensitivity to pain”. doktorsavhandling (Umeå: Medicinska fakulteten vid Umeå universitet (Lund: Wallin & Dalholm) (2006)). http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:144411. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]