Vittangi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vittangi
Vittanki
Tätort
Skylten "Välkommen till Vittangi".
Skylten "Välkommen till Vittangi".
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Kiruna kommun
Distrikt Vittangi distrikt
Koordinater 67°40′37″N 21°38′27″Ö / 67.67694°N 21.64083°Ö / 67.67694; 21.64083
Area 226,78 hektar
Folkmängd 784 (2010)[1]
Befolkningstäthet 3,46 inv./hektar
Grundad 1674
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 98010
Riktnummer 0981
Tätortskod 8912
GeoNames 8132809
Norrbotten.png
Red pog.svg
Wikimedia Commons: Vittangi

Vittangi (finska: Vittanki) är en tätort i Vittangi distrikt (Jukkasjärvi socken) i Kiruna kommun. Vittangi ligger efter E45, vid Torne älv och Vittangiälven.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Byn, som ligger vid älvselet Vittankisuando, grundades 1674 av Henrik Mickelsson Kyrö från Pello och är centralort i Vittangi församling, men platsen omnämns redan 1554, då birkarlen Olof Joensson Pajari i Kainuunkylä fiskade där.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Vittangi, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Vittangi 1920–2015[2][3][4][5][6][7][8][9][10][11]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
600 ##
1940
  
1 168 ##
1945
  
1 011 ##
1950
  
957 ##
1960
  
1 155 153
1965
  
1 311 154
1970
  
1 274 196
1975
  
1 278 180
1980
  
1 195 224
1990
  
905 217
1995
  
878 217
2000
  
851 217
2005
  
789 217
2010
  
784 227
2015
  
791 200
Anm.:
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Vittangi är den största tätorten på Kiruna landsbygd och har ett rikt föreningsliv och många företag för sin storlek. Här finns livsmedelsaffär, bensinstation, klädaffär, skoaffär, frisörer och restaurang. Byn har även en F–9-skola. I byns utkant ligger Vittangi älgpark.

Vittangi kyrka, invigd av Lars Levi Laestadius 1854, ligger vid sjön Julkatteenjärvi. Intill kyrkan finns en minnessten över byns grundare, rest av Vittangi hembygdsförening.

Sjön Julkatteenjärvi är mycket fågelrik och är ett fågelskyddsområde. Nordost om Vittangi ligger även myren Ripakaisenvuoma som är mycket fågelrik och ingår i Natura 2000.[12]

Byar runt Vittangi är exempelvis Masugnsbyn som 1642 blev starten för Malmfälten. Övriga närliggande byar är: Svappavaara, Parakka, Kuoksu, Vivunki, Lainio, Merasjärvi, Nurmasuando, Nedre Soppero, Övre Soppero och Lannavaara.

Befolkningen[redigera | redigera wikitext]

Några av byns invånare bär på en mycket sällsynt genmutation som gör att de inte känner någon smärta. Denna genetiska sjukdom kallas Norrbottnisk ärftlig smärtokänslighet.[13]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Vittangi har det officiella svenska rekordet över lägst månadsmedeltemperatur på –27,2 °C. Denna uppmättes i februari 1985.[14]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 83. http://www.webcitation.org/6evcUb5Jm. Läst 2016-01-30 
  3. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.webcitation.org/6TCcNWXzt. Läst 2014-10-09 
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.webcitation.org/6TamDOErk. Läst 2014-10-25 
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 238. http://www.webcitation.org/6T09ZkyrB. Läst 2014-10-09 
  6. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 85 
  7. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 78 
  8. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. http://www.webcitation.org/6atarNDGu. Läst 19 augusti 2015 
  9. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 59. http://www.webcitation.org/6VbOaXwnN. Läst 2015-01-15 
  10. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 55. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016 
  11. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 27 oktober 2016. 
  12. ^ Naturvårdsverket, Myrskyddsplan för Sverige, Sidan 12-13
  13. ^ Jan Minde (2006,). ”Norrbottnian congenital insensitivity to pain”. doktorsavhandling (Umeå: Medicinska fakulteten vid Umeå universitet (Lund: Wallin & Dalholm) (2006)). http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:144411. 
  14. ^ SMHI, Svenska temperaturrekord

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]