Taurin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Taurin
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn 2-Aminoetansulfonsyra
Övriga namn 2-Sulfoetylamin
Kemisk formel C2H7NO3S eller NH2C2H4SO2OH
Molmassa 125,147 g/mol
Utseende Färglösa monoklina kristaller
CAS-nummer 107-35-7
SMILES NCCS(=O)(O)=O
Egenskaper
Densitet 1,734 g/cm³
Löslighet (vatten) 63 g/l
Smältpunkt 305 °C
Kokpunkt 328 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
Irriterande Irriterande
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Taurin är en organisk syra (ett derivat av aminosyran cystein) som hos människor bildas i kroppen.[1] Taurin är inblandat i en mängd funktioner i kroppen. Brist på taurin hos människor kan till exempel visa sig som hjärtklappning och påverkar också leverfunktionen. Namnet kommer från latinets taurus för tjur, då ämnet först upptäcktes i gallan på en oxe (Bos taurus) av de tyska kemisterna Friedrich Tiedemann och Leopold Gmelin år 1827.

Vissa djur bildar själva taurin i kroppen, men till exempel katter gör det inte. Det är därför av stor vikt att katter får mat som innehåller taurin eftersom taurinbrist gör dem blinda. Kattmat som säljs i butik är därför i allmänhet berikad med syntetiskt taurin.

I nervsystemet verkar det som en signalsubstans, genom att interagera med det glycinerga systemet, glutamat och GABA. Taurin verkar också fylla en funktion kring regleringen av hjärnvolymen.[2][3][4] Det utgör ett skydd mot glutamatinducerad excitotoxicitet, påverkar osmosen, och deltar i kalciumomsättningen.[5]

Ämnet förekommer i alla animaliska livsmedel, främst i rött kött och särskilt i hjärtmuskeln.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Taurin framställs syntetiskt av etenoxid (C2H4O) och natriumvätesulfit (NaHSO3).

\rm C_2H_4O + NaHSO_3 + H_2O \rightarrow C_2H_4SO_2(OH)_2 + NaOH

Reaktionen ger isetionsyra (C2H4SO2(OH)2) och natriumhydroxid (NaOH). Isetionsyra bildar taurin när den får reagera med ammoniak (NH3).

\rm C_2H_4SO_2(OH)_2 + NH_3 \rightarrow NH_2C_2H_4SO_2OH + H_2O

Användning[redigera | redigera wikitext]

Ämnet är en populär ingrediens i energidrycker.

2006 väckte några fallrapporter misstankar om att taurin i kombination med alkohol kunde vara orsak till plötsliga dödsfall hos unga människor.[6] En genomgång av vetenskaplig litteratur publicerad 2008 drog slutsatsen att de mängder taurin som ingår i populära energidrycker ligger långt under de värden för vilka man kan förvänta sig positiv eller negativ effekt.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kosttillskott/Taurin/
  2. ^ A. N. DAVISON* & L. K. KACZMAREK, Taurine—a Possible Neurotransmitter ?, Nature 234, 107 - 108 (12 November 1971);
  3. ^ K. Okamoto et al, Evidence for taurine as an inhibitory neurotransmitter in cerebellar stellate interneurons: selective antagonism by TAG (6-aminomethyl-3-methyl-4H, 1, 2, 4-benzothiadiazine-1, 1-dioxide), Brain Research Volume 265, Issue 1, 11 April 1983, Pages 163-168
  4. ^ Jan Albrecht et al, Taurine Interaction with Neurotransmitter Receptors in the CNS: An Update, Neurochemical Research Volume 30, Number 12, 1615-1621
  5. ^ Jang-Yen Wu et al, Role of taurine in the central nervous system, J Biomed Sci. 2010; 17(Suppl 1): S1
  6. ^ Läkartidningen Nr 38, 2006
  7. ^ Clauson, KA; Shields, KM; McQueen, CE; Persad, N (2008). ”Safety issues associated with commercially available energy drinks”. Journal of the American Pharmacists Association : JAPhA 48 (3): sid. e55–63; quiz e64–7. doi:10.1331/JAPhA.2008.07055. PMID 18595815. http://www.pharmacytoday.org/pdf/2008/May_CE_exam.pdf.