Motala AIF FK

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Motala AIF FK
Grundinformation
Grundad1907 (113 år sedan)
Fullständigt namnMotala Allmänna Idrottsförening Fotbollsklubb
SmeknamnMAIF
SerieDivision 1
OrtMotala, Sverige
HemmaarenaMotala Idrottspark
(kapacitet: 8500)
Klubbfärg(er)         
Nyckelpersoner
OrdförandeSverige Marcus Kåtorp
TränareSverige Christer Persson
Ass. tränareSverige Bo Johansson
Matchställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ
Meriter
Säsonger i Allsvenskan1 (1958)
Placering i allsvenskans maratontabell47:a
Säsonger i Sveriges näst högsta division25 (2001)
Övrigt
Supporterklubb(ar)Gamla MAIF:are
Webbplatsmaiffotboll.se

Motala AIF FK, fotbollsklubb inom alliansföreningen Motala AIF från Motala, Östergötlands län. Motala AIF spelar säsongen 2019 i Division 2. Hemmamatcherna spelas i vita tröjor och svarta byxor på Motala IP.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Föreningen, Motala Allmänna Idrottsförening, MAIF, bildades 29 augusti 1907.. Motala Allmänna Idrottsförening, MAIF med fotboll på programmet. Idrottsparken invigs 22 augusti 1908. 23 maj 1909 spelar Motala AIF spelar sin allra första fotbollsmatch 23 maj när de tar emot Linköpings AIK på IP, siffrorna skrivs till 5-1 i hemmalagets favör. Första året kom MAIF att spela cirka 17 matcher, de flesta på Idrottsparken. Man vinner också första upplagan av Crusebjörnska vandringspriset i Tranås. 1915 dras järnvägsspår över Idrottparken som då måste överges. 1916 är första året med någon form av ordnat seriespel då laget anmäler sig till Landsbygdsseriens västra grupp. Avsaknaden av egen hemmaplan skulle efter denna säsong sätta stopp för fotbollsspelande i MAIF under några år framöver.

På annandag pingst 1920 invigdes nya Idrottsparken, belägen bara 300 meter från den gamla. Under året tar man plats i den så kallade Östgötaserien. 1925 vinner MAIF Östgötaserien och får nu möjligheten att ta klivet upp i den Södra Mellansvenskan, tredjedivisionen. För första gången väntade nu seriespel mot andra lag än bara östgötska, nämligen småländska. 1927 viner MAIF vinner Södra Mellansvenskan en poäng före Jönköpings IS, men väljer att tacka nej till avancemang. I föreningens 25-årsskrift går att läsa: ”Förmodligen var det ekonomiska skäl som voro avgörande, varför det fick bliva vid det gamla”. 1930 kom andra seriesegern i Södra Mellansvenskan och nu var man redo att ta klivet upp. Detta innebar föreningens första kvalspel som slutade med förlust. 1932 klarade laget uppflyttning till div. II och lyckades hålla sig kvar som nykomlingar. 1935 var laget tillbaka i div. III.

1943 började MAIF första tränare, till skillnad från tidigare års lagledare och vann div. III men förlorade i kvalet. 1949 vann laget sin serier och säsongen därpå vann man sin div. III seriae och var 1951 ett lag i div. II (divisionen under Allsvenskan). 1957 vann man sin serie. I kvalet till allsvenskan van laget mot Örgryte IS där sista macken i Motala drog 12 863 personer. Men efter en förlängd säsong slutade laget sist i allsvenakan 1958 med ett publiksnitt på 6500 personer.

1963 degraderades laget till division III där man stannar till 1975 då man återigen kvalificerade sig till Division II, som dock bara varade i ett år. 1980 blev det degradering till Division IV men var åter i division III 1982. 1986 kvalificerade laget sig till den ny division II, då tredje divisionen. 1988 vann man sin serie och spelade 1989 i Divion I som man faller ur 1992 för att 1995 åter vara i Division I. 1999 gjordes seriesystemet om och laget fick börja om i Division II, men kvalicerade sig redan 2000 för Division I, men kom sist i serien.

2004 återfanns laget i Division III för att 2007 vara tillbaks i Division II och vann det året serien. [1][2]

2009, 2011, 2014-2015 spelade laget i Division I och åren däremellan i Divsion II


Säsongshistorik[3][redigera | redigera wikitext]

Säsong Nivå Division Sektion Position
2001 2 Superettan 16
2002 3 Division 2 Östra Götaland 9
2003 3 Division 2 Östra Götaland 12
2004 4 Division 3 Nordöstra Götaland 3
2005 4 Division 3 Nordöstra Götaland 1
2006 4 Division 2 Mellersta Götaland 4
2007 4 Division 2 Mellersta Götaland 1
2008 3 Division 1 Södra 6
2009 3 Division 1 Södra 12
2010 4 Division 2 Östra Götaland 1
2011 3 Division 1 Södra 14
2012 4 Division 2 Östra Götaland 4
2013 4 Division 2 Södra Svealand 1
2014 3 Division 1 Södra 4
2015 3 Division 1 Norra 14
2016 4 Division 2 Södra Svealand 9
2017 4 Division 2 Södra Svealand 5
2018 4 Division 2 Södra Svealand 4
2019 4 Division 2 Södra Svealand 2

Färger och klubbmärke[redigera | redigera wikitext]

Vad gäller färgerna så var den allra första dräkten man spelade i en blå- och vitrandig tröja med tillhörande svarta byxor. Tröjans färger var ett erkännande till spelarna som nästan uteslutande kom från IFK Motala, en förening MAIF hade slukat. Några år senare hade man bytt färger, de svarta byxorna var kvar men nu hade man en helgul tröja. Denna stod sig fram till 1917 då MAIF stod utan både fotbollsplan och lag. När man väl gjorde comeback så gjorde man det i svart tröja med vita byxor, och sedan följde en lång rad byten.

1920: Blå tröja, svarta byxor

1921: Svart tröja, gröna byxor

1922: Svart- och vitrandig tröja, gröna byxor

1923: Blå- och vitrandig tröja, svarta byxor1924: Röd- och svartrandig tröja, svarta byxor

Året hade blivit 1925 när MAIF äntligen hittade rätt, då introducerades nämligen den kombination som har använts sedan dess: vit tröja, svarta byxor.

Vad gäller klubbmärket så har även det genomgått sina transformationer. Till en början hade föreningen faktiskt inget märke alls och det skulle dröja till 28 augusti 1913 innan man tog beslut om att skaffa ett sådant. Detta utfördes i silver av guldsmed Linderoth och var tydligt influerat av dåtidens stadsvapen med en halva innehållande två gripar, den andra med en propeller korsad av två vingbesmyckade spiror och där emellan en balk innehållande föreningens initialer. Ovanpå klubbmärket vilade ett torn. Det finns inga anteckningar som förklarar färgfördelningen, men det är rimligt att tro att även dessa kopierade stadsvapnet. Detta klubbmärke användes aldrig på tröjorna utan det första emblem vi hittar på en MAIF-tröja är något helt annat.

Vid 1920 hade MAIF nyligen fått tillbaka ett fotbollslag efter att under ett par år stått utan, detta då Motala Verkstads IS gick upp i föreningen. Nu syntes ett emblem av enklare snitt som egentligen var en direkt kopia av det emblem MVIS under sin korta levnadstid hade använt på sina tröjor, med bokstäverna utbytta. Det bestod av en vit bård med vita bokstäver på svart bakgrund som i var sitt väderstreck förkunnade föreningens initialer. Varför man inte fortsatte använda emblemet är oklart, men på framtida lagfoton ser vi andra matchtröjor och alla utan emblem.

I mars 1927 får MAIF ett nytt klubbmärke, och det är samma klubbmärke som fortfarande används. Medlemmen Artur Cederborg fick i uppgift att utföra det med direktiven att både bård och bokstäver skulle vara i blåsvart ton. Inte heller vårt nuvarande klubbmärke har sett likadant ut genom åren. Små förändringar som att datumet för grundandet har tillkommit, det har synts med och utan gulddetaljer, gått från mjukare till skarpare bokstäver och så vidare.[4]


Idrottsparken[redigera | redigera wikitext]

En dryg månad efter bildandet hade MAIF fått tillstånd av Göta Kanalbolag att anlägga en idrottsplats mellan kanalbanken och järnvägsstationen. När ordförande Sten Schale anhöll om ett bidrag på 500 kronor till bygget vid ett möte med Motala socken kommunfullmäktige stötte han på motstånd från olika håll och fick lämna mötet tomhänt. Bland annat resonerades kring att ”mer än 50 procent av idrotten är osund”.

Den 8 maj 1908 påbörjade man dock anläggandet med hjälp av egna medel, och det räckte en bit. Till slut fick man ansöka om ett lån vid Motala Sparbank på 2500 kronor för att kunna färdigställa Idrottsparken. Invigningen kunde sedan ske den 22 augusti samma år, dvs. ett knappt år efter bildandet av MAIF. Landshövding Greve Ludvig Douglas invigningstalade inför en flaggparad, musikorkester och flera tusen nyfikna Motalabor som hade dykt upp. Idrottsparken beskrivs några veckor senare i tidningen Nordiskt Idrottslif enligt följande: ”Denna synnerligen vackert belägna idrottsplats torde vara en af de bästa på samma gång som den är en af de nyaste i Sverige. Idrottsplatsen ligger väl skyddad för blåst och är omkransad af rik löfskog”.

Glädjen skulle dock bli kortvarig, redan efter sju år stod det klart att Mellersta Östergötlands Järnvägar hade beslutat att dra nya spår mellan Motala och Linköping, och att dessa spår var tvungna att dras tvärs över Idrottsparken. Protesterna från MAIF hjälpte inte och nu följde några tuffa år där en idrottsförening skulle hållas igång utan en idrottsplats att utöva sina idrotter på.

Efter nya diskussioner med Göta Kanalbolag kom man överens om en ny mark för Idrottsparken, 300 meter norrut där den också ligger idag. I början av 1917 skulle arbetet med den nya Idrottsparken ta sin början och kunde sedan invigas på annandag pingst 1920. Invigningstalare byrådirektör Lindencrona konstaterade i sitt tal att ”Det ligger åratal av arbete och seg energi bakom framskapandet av denna charmanta idrottsplats”.

Efter många år har MAIF äntligen ett hem, och denna gång skulle det inte få ruckas på även om Idrottsparken under åren skulle komma att utvecklas. 1927 lägger Carolus Widén fram en motion om att ändra namnet till Platenvallen, detta röstas dock ned med 24 mot 9 i Idrottsparkens favör och 1929 inköps och uppförs paviljongen på nuvarande läge.

1933 får huvudläktaren äntligen tak men redan 1945 brinner den ned, troligtvis till följd av överhettning av skorstenen till bastun som använts kvällen innan. En lustig händelse efterföljde branden, då Motala stads överkonstapel Herman Käll plötsligt överlät utredningsarbetet till Sven Johansson, överkonstapel i Motala socken. Anledningen var att man hade konstaterat att branden började i bastun, belägen i Motala socken. Gränsen mellan Motala stad och Motala socken gick längs mittlinjen och rakt genom läktaren!

Fem år senare uppförs en ny huvudläktare och inför den Allsvenska vårsäsongen 1958 uppförs en ståplatsläktare för 2000 personer under tak. Sommaren 2014 invigs en helt ny huvudläktare sedan den gamla från 50-talet bedömts som undermålig. Den nya läktaren har plats för 1200 sittande under tak.  

Kända spelare[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

http://www.mvt.se/sport/gillar-nar-det-stalls-krav-om4869230.aspx

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Motala allmänna idrottsförening 1907-2007. Motala allmänna idrottsförening idrottsallians. [2007]. ISBN 9789163311956. OCLC 229464982. https://www.worldcat.org/oclc/229464982. Läst 18 mars 2019 
  2. ^ Motala allmänna idrottsförening 1907-2007. Motala allmänna idrottsförening idrottsallians. ISBN 9789163311956. OCLC 229464982. https://www.worldcat.org/oclc/229464982. Läst 18 mars 2019 
  3. ^ ”Säsongshistorik”. http://svenskfotboll.se/cuper-och-serier/information/?flid=25529. Läst 2 maj 2015. 
  4. ^ Motala allmänna idrottsförening 1907-2007. Motala allmänna idrottsförening idrottsallians. [2007]. ISBN 9789163311956. OCLC 229464982. https://www.worldcat.org/oclc/229464982. Läst 18 mars 2019