Nationalsocialistisk front
| Nationalsocialistisk front | |
 | |
| Partiordförande | Anders Ärleskog Daniel Höglund (riksledning) |
|---|---|
| Grundat | 8 augusti 19941[källa behövs] |
| Upplöst | 22 november 2008 |
| Antal medlemmar | 500 (expo) |
| Politisk ideologi | Nazism |
| Färg(er) | Gul och blå |
| Webbplats | |
| www.nsfront.info (numera nedlagd) | |
1 Organisationen omvandlades till politiskt parti den 20 april 1999. | |
- Artikeln handlar om partiet som det såg ut före 2008. För partiet efter namnbyte och nystart, se Svenskarnas parti.
Nationalsocialistisk front (ofta förkortat NSF) var ett svenskt nynazistiskt politiskt parti, med, enligt den framträdande medlemmen Björn Björkqvist, kristna grundvärderingar,[1] som han dock menar egentligen är nordiska grundvärderingar som anammats av kristna i Norden. Partiet bildades i Karlskrona 1994, och hade i slutet av 2008 sex länsavdelningar och nio fristående stadsavdelningar. Partiet hade som mål att avskaffa demokratin på parlamentarisk väg. Enligt partiprogrammet stod man för rasbiologiska skyddsåtgärder, statlig raskontroll, utträde ur EU och FN, repatriering av flyktingar och invandrare, samt skattelättnader för personer med många av vad man ansåg vara genetiskt friska barn.
NSF ställde upp i val till riksdag samt kommunfullmäktige i sex kommuner 2006. Partiet fick cirka 1 400 röster i riksdagsvalet men blev inte invalt i någon kommun. Partiets verksamhet bestod av bland annat propagandaspridning, torgmöten och demonstrationer samt fysiska aktiviteter likt självförsvarsträning men även bergsklättring med mera. Flera ledande partiföreträdare begick politiskt motiverade brott under 2006.[2]
Den 22 november 2008 upplöstes Nationalsocialistisk Front. Samtidigt bildades Folkfronten, ett nytt parti med samma ledning,[3] samma medlemmar och med samma resurser. Folkfronten har plockat bort de öppet nationalsocialistiska inslagen, och satsar mer på en folklig inriktning. Enligt Expos chefredaktör Daniel Poohl är förändringen enbart kosmetisk.[4] Folkfronten ändrade, genom beslut vid ledningsmöte 25 oktober 2009, namn till Svenskarnas parti och partibeteckningen Svenskarnas parti (SVP) registrerades den 23 november 2009 hos Valmyndigheten.[5] En grupp partimedlemmar som motsatte sig ombildningen från Nationalsocialistisk front till Folkfronten, och som ville fortsätta med öppen nationalsocialism, bröt sig 2009 ur och fortsatte istället sin verksamhet med att grunda organisationen Nordiska nationalsocialister.
Historik
Partiet bildades 1994 av några ungdomar som bland annat inspirerats av Vitt Ariskt Motstånd. Från starten 1994 till december 1999 leddes partiet av Anders Högström. När han hoppade av införde man en så kallad riksledning som bestod av Anders Ärleskog och Daniel Höglund. Anders Högström lämnade NSF för att istället engagera sig i Socialdemokraterna.[6] Från och med april 1999 betraktade sig Nationalsocialistisk front som en partipolitisk organisation men registrerade aldrig en partibeteckning.
Flera personer med anknytning till organisationen var dömda för våldsbrott och hets mot folkgrupp. Bland annat hade gärningsmännen vid Malexandermorden 1999 kopplingar till NSF. En av gärningsmännen, Andreas Axelsson, hade tidigare varit medlem i NSF under en kortare period och Jackie Arklöv, som tagit på sig ansvaret för dödsskjutningen av de två polismännen, hade skrivit en insändare till NSF:s partitidning. Nationalsocialistisk front tog avstånd från dödsskjutningarna och personerna som utförde dådet. Partiet hävdade att dåden inte hade någon koppling till nazismen.[7][8][9]
Nationalsocialistisk front uppmärksammades ibland i media på grund av utåtriktad verksamhet såsom demonstrationer och flygbladsspridning. NSF:s tidigare uniform avskaffades inför valet 2006 och därefter användes ofta en blå t-shirt med gul text på där det stod "NSF". Den tidigare uniformen innehöll: svart militärliknande keps, partilogotyper på tygmärken som fästes på armarna, svart långärmad tröja, beige combatbyxor och valfria svarta kängor. Bland propagandan partiet spred fanns en omfattande försäljning av vit makt-produkter, bland annat CD-skivor, via Internet.
Valresultat
Under valet 2002 ställde Nationalsocialistisk front upp i kommunalvalet i Karlskrona där de fick 206 röster, vilket motsvarade 0,5% av dom totala rösterna. Valresultatet ledde ej till något mandat.[10] I valet 2006 ställde partiet upp till kommunfullmäktige i sex kommuner, inräknat Karlskrona men partiet fick inte några mandat. Partiet ställde även upp i valet till riksdagen. Sammanlagt fick partiet 1 417 röster vilket gjorde det till det nionde största partiet utanför riksdagen med 0,03%.[11]
Av de tio personer som kandiderade för Nationalsocialistisk front i valet 2006 var sju dömda för brott. Bland de brott som kandidaterna var dömda för fanns skadegörelse, häleri, mened, misshandel, olovligt innehav av spritdrycker, våld mot tjänsteman, brott mot vapenlagen och hets mot folkgrupp.[12]
Partiprogram
Organisationen var hierarkiskt uppbyggd med en central ledning och undergrupper. Av handlingsprogrammet framgick att organisationen arbetade för bland annat nationell självförsörjning, repatriering av alla utomeuropeiska invandrare, upprättande av en statlig raskontroll för att "säkerställa den nordiska rasens andliga och biologiska sundhet" samt statlig kontroll av massmedia. Den övergripande målsättningen var att "bana vägen för ett nationalsocialistiskt makttillträde" och därefter avskaffa demokratin, Nationalsocialistisk front ville införa ett folkstyre enligt den nordiska ledar- och ansvarsprincipen med en regering bestående av inom de olika yrkeskategorierna valda sakkunniga representanter, som enbart skulle verka för folket och fosterlandets välbehag. Även dödsstraff för grova sexualbrott och landsförräderi stod med i programmet. Utträde ur EU och FN var något Nationalsocialistisk front ville verka för. Partiet ville också avskaffa biståndet till kommunistiska och diktatoriska stater.[13]
Nationalsocialistisk front förnekade aldrig att förintelsen skulle ägt rum, men ifrågasatte omfattningen av den och påstod ibland att den delvis var en efterkonstruktion av ZOG. De sa att det var totalt irrelevant för dem vad som hände i ett annat land för över 60 år sedan.[källa behövs]
Partitidningen hette Den Svenske Nationalsocialisten.
Säkerhetspolisens syn på Nationalsocialistisk front
Nationalsocialistisk front hörde till de grupper som bevakades av svenska Säkerhetspolisen.[2] Säkerhetspolisens chef i Dalarna bedömde 2008 att den lokala delen av Nationalsocialistisk Front var våldsamma och utgjorde ett hot mot demokratin.[14] Organisationen har misstänkts för att försöka bygga upp en privat armé.[15] Med anledning av den misstanken genomfördes 2003 en razzia mot bland andra Nationalsocialistisk Front. Man misstänkte olovlig kårverksamhet, ett brott som innebär att man bildar, stödjer eller deltar i en sammanslutning som "lätt kan utvecklas" till en paramilitär trupp eller olaglig polisstyrka.[15]
Organisationen bytte namn till Svenskarnas parti. Då tog man bort beteckningen nationalsocialistisk ur namnet, men det betraktas av säkerhetspolisen mest som ett namnbyte.[2]
Brott och kopplingar till brott
- Ledaren för Nationalsocialistisk Front i Skåne dömdes i mars 2008 för skadegörelse, medhjälp till misshandel och medhjälp till olaga hot efter en attack 2006 mot RFSL:s lokaler i Kristianstad, under en schlagerkväll.[16]
Referenser
- ^ Hjørgrímur Mágògsðottír, "Fritt för tolkning - nazism och kristendom", i tidskriften Förnuftets Förkämpar (2008), sid. 11, Libris 11289163
- ^ [a b c] ”Grupper inom vit makt-miljön”. Säkerhetspolisen. 28 juni 2007. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071006034953/http://www.sakerhetspolisen.se/politiskextremism/vitmaktmiljon/grupper.4.3b063add1101207dd46800055810.html.
- ^ ”Kampen går vidare”. Nationalsocialistisk front. 4 december 2008. Arkiverad från originalet den 4 december 2008. https://web.archive.org/web/20081204065640/http://www.nsf.nu/2008-11-22-kampen_gar_vidare.html.
- ^ ”Nygamla nazister på marsch”. Stockholms fria. 29 november 2008. http://www.stockholmsfria.se/artikel/76296.
- ^ ”Folkfronten blir Svenskarnas parti (SvP)”. Svenskarnas Parti. 29 november 2009. Arkiverad från originalet den 13 december 2009. https://web.archive.org/web/20091213041149/http://www.svenskarnasparti.se/2009/11/29/folkfronten-blir-svenskarnas-parti-svp/.
- ^ ”Jag vill att barn ska få det bättre”. Aftonbladet. 16 februari 2001. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10197261.ab.
- ^ ”Massmedial propaganda resultat av Säpo:s räder”. den-svenske.com. 27 november 2003. Arkiverad från originalet den 16 maj 2006. https://web.archive.org/web/20060516172303/http://www.den-svenske.com/txt/EpyAAkkpAlrSfJXNnc.shtml.
- ^ ”Grova brottslingar rymde från Hallfängelset”. den-svenske.com. 28 juli 2004. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2004. https://web.archive.org/web/20041031135229/http://www.den-svenske.com/txt/EpApAAZAVEthtbXoxb.shtml.
- ^ ”Han vill avskaffa demokratin i Sverige”. ÖstgötaCorrespondenten. 28 oktober 2005. http://www.corren.se/nyheter/han-vill-avskaffa-demokratin-i-sverige-4368636.aspx. Läst 27 oktober 2006.
- ^ ”Kommunfullmäktigval 2002, Karlskrona”. Valmyndigheten. 15 september 2002. http://www.val.se/val/val_02/valnatt/10K/1080/1080.html.
- ^ ”Val till riksdagen 2006, övriga partier”. Valmyndigheten. 21 september 2006. http://www.val.se/val/val2006/slutlig/R/rike/ovriga.html.
- ^ ”VAL 06: Dömda nazister kandiderar för NSF”. Expo. 25 april 2006. http://expo.se/2006/val-06-domda-nazister-kandiderar-for-nsf_1541.html.
- ^ ”Punktprogram”. Nationalsocialistisk front. Arkiverad från originalet den 12 november 2006. https://web.archive.org/web/20061112200659/http://www.nsfront.info/punktprogram.shtml.
- ^ ”SÄPO övervakar nazister i Dalarna”. Dalarnas Tidningar. 12 mars 2008. http://www.dt.se/allmant/dalarna/sapo-overvakar-nazister-i-dalarna. Läst 13 januari 2010.
- ^ [a b] ”Säporäd mot nazister”. Aftonbladet. 26 november 2003. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article178733.ab. Läst 13 januari 2010.
- ^ ”Allt fler hatbrott anmäls till polisen”. Sveriges Television. 1 juli 2008. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/allt-fler-hatbrott-anmals-till-polisen. Läst 19 januari 2010.
