Otto Ludvig Beckman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Otto Ludvig Beckman
Gen. OL Beckman 1936.JPG
Information
Född 29 april 1856
Sverige Stockholm, Sverige
Död 27 juni 1909 (53 år)
Sverige Stockholm, Sverige
Begravningsplats Norra begravningsplatsen, Solna
I tjänst för Sverige Sverige
Försvarsgren Marinen
Tjänstetid 1876-1909
Grad Generalmajor
Befäl Chef för Kustartilleriet (1907-1909)

Otto Ludvig Beckman, född 29 april 1856 i Stockholm, död 27 juni 1909 i Stockholm (mördad), var en svensk militär (generalmajor).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Beckmans gravsten (detalj).

Beckman inledde sin karriär som underlöjtnant vid flottan 1876, blev löjtnant 1881 och kapten 1888. Han var lärare vid Kungliga Sjökrigsskolan 1889–1891, chef för mindepartementet vid flottans station i Karlskrona 1891–1901. Beckman befordrades till kommendörkapten av andra graden 1897 och av första graden 1900. Han var ledamot i direktionen över flottans pensionskassa från 1899.[1] Beckman blev överste och chef för Karlskrona kustartilleriregemente (KA 2) samt artilleribefälhavare i Karlskrona fästning 1902.

År 1907 befordrades Beckman blev generalmajor och blev chef för kustartilleriet. Han var mångårig ledamot av Karlskrona stadsfullmäktige och vice ordförande i drätselkammaren.[2]

Han blev ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1891 och av Kungliga Krigsvetenskapsakademien 1901[1] samt av Försvarskommittén 1907.[3] Beckman blev 1907 hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet.[4]

Beckman var gift med Olga Maria Högsted (född 1861) och tillsammans hade de sönerna, överstelöjtnant Per Evald Ottocar Beckman (1885–1962), kommendörkapten Sven Alfred Ottocar Beckman (1887–1962),[5] och häradshövding Herbert Ottokar Beckman (1893-1981)[6] samt dottern, rektor Olga Elsa Beckman (1888–1975).[7]

I samband med tsar Nikolaj II:s besök i Stockholm 1909 försökte anarkisten Hjalmar Wång att mörda tsaren; han misslyckades emellertid och avlossade istället ett dödande skott mot Beckman.[8] Beckman gravsattes den 2 juli 1909 på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.[7]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Hildebrand, Albin; Nissen, Thorsten, red (1902). Svenskt porträttgalleri. 8, Kungliga flottan. Stockholm: Tullberg. sid. 112. Libris 384686. http://runeberg.org/spg/8/0120.html 
  2. ^ Veckans porträttgalleri”. Hvar 8 dag (Göteborg: D. F. Bonniers boktryckeri A.-B.) (40): sid. 639. 4 juli 1909. http://runeberg.org/hvar8dag/10/0640.html.  Libris 786775
  3. ^ Hildebrand, Albin, red (1913). Svenskt porträttgalleri. Generalregister. Stockholm: Tullberg. sid. 48. Libris 384717. http://runeberg.org/spg/26/0058.html 
  4. ^ Svensk rikskalender 1909. Stockholm: Norstedt. 1908. sid. 593. Libris 498191. http://runeberg.org/rikskal/1909/0677.html 
  5. ^ Harnesk, Paul, red (1945). Vem är vem?. D. 1, Stockholmsdelen. Stockholm: Vem är vem bokförlag. sid. 52. Libris 8198269. http://runeberg.org/vemarvem/sthlm45/0068.html 
  6. ^ Davidsson, Åke, red (1968). Vem är vem?. 5, Norrland : supplement, register (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 25. Libris 53513. http://runeberg.org/vemarvem/norr68/0049.html 
  7. ^ [a b] ”Norra begravningsplatsen, kvarter 11D, gravnummer 21”. Hittagraven.se. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Norra-begravningsplatsen/1/11D/21/1. Läst 18 mars 2014. 
  8. ^ ”Porträtt av Hjalmar Wång – anarkist och mördare”. Stockholmskällan. http://www.stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=29481. Läst 18 mars 2014. 
  9. ^ Kommendörer och riddare af Kungl. Svärdsorden. i Svensk rikskalender 1909
  10. ^ Kommendörer och riddare af Kungl. Svärdsorden. i Svensk rikskalender 1908
  11. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1904. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1903. sid. 451. https://books.google.se/books?id=xMsaAQAAMAAJ&printsec=frontcover&hl=sv&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false