Hoppa till innehållet

Ove Tjernberg

Från Wikipedia
Ove Tjernberg
Ove Tjernberg i Hjälten på den gröna ön på Göteborgs stadsteater 1958.
Ove Tjernberg i Hjälten på den gröna ön på Göteborgs stadsteater 1958.
FöddSten Ove Filip Tjernberg
27 december 1928
Uppsala församling, Uppland
Död7 mars 2001 (72 år)
Hökhuvuds församling, Östhammar, Uppland
MakaAnn-Marie Gyllenspetz
(g. 1954–1956; skild)
Lena Söderblom
(g. 1957–1973; skild)
Bodil Österlund
(g. 1976–1977; skild)
Kristina Hallams
(g. 1978–1981; skild)
Hjördis Berling
(g. 1989–2001; hans död)
PartnerKatarina Taikon
(1950-talet)
Betydande roller
Rickard Bark i De lyckligt lottade
IMDb SFDb

Sten Ove Filip Tjernberg, född 27 december 1928 i Uppsala, död 7 mars 2001 i Hökhuvuds församling, Östhammars kommun, Uppsala län,[1] var en svensk skådespelare.[2]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Ove Tjernberg var son till Filip Tjernberg och Kristina Sandström. Han odlade sitt teaterintresse redan i skolan med att spela teater. 1946 spelade han studentteater vid Uppsala universitet, trots att han inte gick på universitetet.[3]

Han studerade vid Göteborgs stadsteaters elevskola från 1948, blev premiärelev 1950 och tillhörde den fasta ensemblen vid teatern 1951–1957. År 1958 kom han till Folkteatern i Göteborg varefter han lämnade staden och 1960 knöts till Stockholms stadsteater innan han 1966 fick engagemang vid Dramaten. Starkt vänsterorienterad var han med i utvecklandet av gruppteatern med föreställningar som Zigenare (1968) och senare NJA-pjäsen Nils Johan Andersson, vilken 1970 framfördes i TV.[3]

Under 1960-talet inledde han ett mångårigt skådespeleri för TV-teatern. Han kom till Uppsala stadsteater på 1970-talet, fortsatte i Borås och sedan Göteborg varpå han 1987 började på Norrbottensteatern. Under denna tid var han också tidvis knuten till Riksteatern.[3]

Ove Tjernberg, som en tid var trolovad med författaren Katarina Taikon (1932–1995),[4] var gift första gången 1954–1956 med skådespelaren Ann-Marie Gyllenspetz (1932–1999),[5] andra gången 1957–1973 med skådespelaren Lena Söderblom (född 1935),[6] tredje gången 1976–1977 med journalisten och författaren Bodil Österlund (född 1951), fjärde gången 1978–1981 med socionomen Kristina Hallams (född 1952) och femte gången från 1989 och till sin död med Hjördis Berling (född 1939). Bland barnen märks läraren Angelica Ström och musikern Per Tjernberg.[3]

Filmografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Teater

[redigera | redigera wikitext]
Ove Tjernberg och Gerd Hagman i en uppsättning av Fröken Julie för folkparkerna 1955.

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
ÅrRollProduktionRegiTeater
1948PolisTjuvarnas bal (Le Bal des voleurs)
Jean Anouilh 		Ingmar BergmanGöteborgs stadsteater[7]
1949Fröjd för stunden (Present Laughter)
Noël Coward 		Ernst EklundLisebergsteatern
1950SoldatGuds ord på landet (Divinas palabras)
Ramón del Valle-Inclán 		Ingmar BergmanGöteborgs stadsteater[8]
Hallåmannen
En annan polis		Drömflickan (Dream Girl)
Elmer Rice 		Knut StrömGöteborgs stadsteater,
13 oktober 1950
JensKärlek (Kærlighed)
Kaj Munk 		Torsten HammarénGöteborgs stadsteater,
24 november 1950
1951Den kaukasiska kritcirkeln (Der kaukasische Kreidekreis)
Bertolt Brecht 		Bengt EkerotGöteborgs stadsteater,
november 1951
1952Flöjt, bälgflickareEn midsommarnattsdröm (A Midsummer Night's Dream)
William Shakespeare 		Knut StrömGöteborgs stadsteater,
8 februari 1952
Infanten av NavarraDen döda drottningen (La Reine morte)
Henry de Montherlant 		Bengt EkerotGöteborgs stadsteater,
21 mars 1952
AdamI skvallerspegeln (Under The Sycamore Tree)
Samuel Spewack 		Knut StrömGöteborgs stadsteater
29 augusti 1952
Lennart, en ung bondeDen yttersta dagen
Stig Dagerman 		Bengt EkerotGöteborgs stadsteater,
11 oktober 1952
1953Änglavakt (La Cuisine des anges)
Albert Husson 		Helge WahlgrenGöteborgs stadsteater
Laertes, son till PoloniusHamlet
William Shakespeare 		Bengt EkerotGöteborgs stadsteater,
9 september 1953
Så går fem år (Asi que pasen cinco años)
Federico Garcia Lorca 		Bengt LagerkvistGöteborgs stadsteater,
16 oktober 1953
LyngstrandFrun från havet (Fruen fra havet)
Henrik Ibsen 		Torsten HammarénGöteborgs stadsteater,
26 november 1953
1954HornGustav III
August Strindberg 		Bengt LagerkvistGöteborgs stadsteater,
13 januari 1954
1956Adam BrantKlaga månde Elektra (Mourning Becomes Electra)
Eugene O'Neill 		Åke FalckGöteborgs stadsteater,
28 mars 1956
1957Johan LarssonIsak Juntti hade många söner
Björn-Erik Höijer 		Gunnar EkströmFolkteatern, Göteborg[9]
1958Christy MahonHjälten på den gröna ön (The Playboy of the Western World)
John Millington Synge 		Mats JohanssonFolkteatern, Göteborg[10]
Mannen, djuret och dygden (L'uomo, la bestia e la virtù)
Luigi Pirandello 		Gunnar EkströmFolkteatern, Göteborg[11]
1959Kapten Kid
Tore Zetterholm 		Mats JohanssonFolkteatern, Göteborg[12]
Romans på slottet
Staffan Tjerneld och Kai Normann Andersen 		Jackie SödermanFolkteatern, Göteborg[13]
1964"Mixer" JohnsonDit pepparn växer (High Street China)
Robin Chapman och Richard Kane 		Håkan ErsgårdAlléteatern[14][15]
André SebastianMatch
Michel Fermaud 		Tom Dan-BergmanLilla Teatern[16][17]
1969ÄlskarenPojken i sängen
Vilgot Sjöman 		Vilgot SjömanScalateatern[18]

Regi (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
ÅrProduktionUpphovsmänTeater
1952Albert och Julia, eller Kärleken efter döden
Erik Johan StagneliusAtelierteatern[19]
1975Modern
Die Mutter 		Bertolt Brecht
Översättning Bengt Anderberg 		Borås stadsteater[20]

Radioteater

[redigera | redigera wikitext]

Roller

[redigera | redigera wikitext]
ÅrRollProduktionRegi
1950Lloyd HastingsMiljonpundssedeln (The Million Pound Bank Note)
Mark Twain 		Benkt-Åke Benktsson[21]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
  2. ↑ ”Ove Tjernberg”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=63945&iv=OVERVIEW&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dove+tjernberg%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 19 augusti 2012.
  3. 1 2 3 4 Ove Tjernberg på Svensk filmdatabas
  4. ↑ Odelberg Wilhelm, Bäckmark Magnus, red (2003). Svenska släktkalendern. Årg. 29 (2003). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. sid. 348. Libris 9972937. ISBN 91-22-02008-X
  5. ↑ Elgenstierna Gustaf, red (2002). Riddarhusets stamtavlor (Version 3.0). Stockholm: Riddarhusdirektionen. Libris 8846085
  6. ↑ TJERNBERG, S OVE F, skådespelare, Sthlm i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 960.
  7. ↑ ”Tjuvarnas bal”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tjuvarnas-bal. Läst 16 oktober 2015.
  8. ↑ ”Guds ord på landet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/guds-ord-på-landet. Läst 17 oktober 2015.
  9. ↑ S B-l (25 oktober 1957). ”Folkteatern i Göteborg spelar 'Isak Juntti hade många söner'”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-10-25/291/18. Läst 9 juni 2018.
  10. ↑ Sven Barthel (11 januari 1958). ”Folkteatern i Göteborg ger 'Hjälten på den gröna ön'”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-01-11/9/8. Läst 9 juni 2018.
  11. ↑ ”Teaternotis”. Dagens Nyheter: s. 18. 24 oktober 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-10-24/289/18. Läst 8 juni 2018.
  12. ↑ ”Scenförändringar”. Dagens Nyheter: s. 14. 30 januari 1959. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-01-30/28/14. Läst 9 juni 2018.
  13. ↑ S-m (2 maj 1959). ”Älskvärd romans på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1959-05-02/117/17. Läst 9 juni 2018.
  14. ↑ ”Dit peppar'n växer”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23701&pos=45. Läst 8 september 2025.
  15. ↑ Sven Barthel (22 februari 1964). ”Den otåliga attityden”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-02-22/11166-51/10. Läst 8 september 2025.
  16. ↑ ”Match”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14477&pos=56. Läst 20 juli 2025.
  17. ↑ Sven Barthel (31 december 1964). ”Han, hon och fotbollen”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-12-31/11166-355/11. Läst 19 juli 2025.
  18. ↑ Bengt Jahnsson (20 september 1969). ”'Pojken i sängen' på Scala: Förnyad Malmsjö i vag Sjömanpjäs”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-20/255/14. Läst 22 augusti 2015.
  19. ↑ ”Kärleken efter döden eller Albert och Julia, 1952 :: föreställning”. Carlotta. http://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/1022299. Läst 18 juli 2019.
  20. ↑ Leif Zern (27 mars 1975). ”'Svejk' och 'Modern': Varför spelar vi Brecht?”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1975-03-27/84/12. Läst 20 januari 2022.
  21. ↑ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 32. 17 december 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-12-17/342/32. Läst 29 januari 2022.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ove_Tjernberg&oldid=58032674”