Hoppa till innehållet

Gerd Hagman

Från Wikipedia
Gerd Hagman
FöddGerda Agnes Marianne Hagman
4 juli 1919
Maria Magdalena församling i Stockholm
Död30 november 2011 (92 år)
Norrtälje-Malsta församling, Uppland
Utbildad vidDramatens elevskola
Aktiva år19402000
MakeGunnar Ewerlöf
(1942–1954; skilda)
Knut Carlquist
(1958–1960; skilda)
Frank Hedman
(1967–1970; skilda)
IMDb SFDb

Gerd Agnes Marianne Hagman, tidigare Gerda Agnes Marianne Hagman, född 4 juli 1919 i Maria Magdalena församling, Stockholm, död 30 november 2011 i Norrtälje-Malsta församling, Stockholms län,[1] var en svensk skådespelare.

Gerd Hagman var dotter till kanslirådet C Vilhelm Hagman och Irma Richter.[2] Hon var tvillingsyster till opera- och balettkritikern Bertil Hagman (1919–2008). Efter genomgånget läroverk följde språkstudier i Jena och Bordeaux samt utbildning i sång och piano. Hon gick Dramatens elevskola 1938–1941. Med denna teater spelade hon i Vår lilla stad (Rebecca Gibbs, på turné), Lyckliga dagar (på turné), Den lilla hovkonserten, Vi skiljas och Döbeln (Lisette von Stedingk).

Bland Hagmans tidigare filmer kan nämnas Den blomstertid (som skärgårdslärarinna), Striden går vidare (sjuksyster), Hem från Babylon (Brita von Wendt), Man glömmer ingenting (Nora Segervind) och Rid i natt (Annika Persdotter). Hon fick Daniel Engdahlsstipendiet 1940.[2] Hon tilldelades Stiller-statyetten 1958,[3] då denna utmärkelse samtidigt även gavs till Ingmar Bergman. Under den senare delen av sin yrkesverksamma tid medverkade hon också i en del filmer och TV-serier, men var framför allt aktiv vid Stockholms stadsteater och Dramaten.

Gerd Hagman var 1942–1954 gift med advokaten Gunnar Ewerlöf, 1958–1960 med källarmästaren Knut Carlquist i Norrköping samt 1967–1970 med musikproducenten Frank Hedman.[4]

Hagman var förespråkare för dödshjälp och var aktiv inom Föreningen rätten till en värdig död från 1974.[5] Hon dog 2011 och är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[6]

Filmografi i urval

[redigera | redigera wikitext]
Ove Tjernberg och Gerd Hagman i en uppsättning av Fröken Julie för folkparkerna, 1955.

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1940 Essie Carmichael Koppla av
Moss Hart
Carlo Keil-Möller Dramaten
Hanne Den lilla hovkonserten
Toni Impekoven och Paul Verhoeven
Rune Carlsten Dramaten
1941 Fru de Brionne Vi skiljas
Victorien Sardou och Émile de Najac
Alf Sjöberg Dramaten
1944 Kersti Kronbruden
August Strindberg
Olof Molander Dramaten[7]
1946 Doris Doris
Marcel Thiébaut
Martha Lundholm Vasateatern[8]
Mary Meng "Patrasket"
Hjalmar Bergman
Anders Henriksson Vasateatern[9]
1947 Wilhelmina Röd i det blå
Zoë Akins
Ernst Eklund Vasateatern[10]
Billie Dawn Född i går
Garson Kanin
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Ester Engelstrand Den heliga familjen
Rudolf Värnlund
Gunnar Skoglund Norrköping-Linköping stadsteater
1948 Karin Månsdotter Erik XIV
August Strindberg
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Simone De fyra små
Georges Roland
Hans Dahlin Norrköping-Linköping stadsteater
Afrodite Dagar på ett moln
Kjeld Abell
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Billie Dawn Född i går
Garson Kanin
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Magda Det orimliga
Arvid Brenner
Hans Dahlin Norrköping-Linköping stadsteater
Penelope Strändernas svall
Eyvind Johnson
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
1949 Janet Spence Det gåtfulla leendet
Aldous Huxley
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Blanche DuBois Linje Lusta
Tennessee Williams
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Tre cirklar
Erik Müller
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Alltsedan paradiset
J.B. Priestley
Per Gerhard Norrköping-Linköping stadsteater
1950 Flickan U39
Rudolf Värnlund
Gunnar Skoglund Norrköping-Linköping stadsteater
En vildfågel
Jean Anouilh
Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Lizzie Den respektfulla skökan
Jean-Paul Sartre
Pär-Edward Wahlgren Norrköping-Linköping stadsteater
Georgina Allerton Drömflickan
Elmer Rice
Knut Ström Göteborgs stadsteater,
13 oktober 1950
1951 Cora, prostituerad Si, iskarlen kommer!
Eugene O'Neill
Stig Torsslow Göteborgs stadsteater,
9 februari 1951
Hilda Crane Det kommer ett skepp
Samson Raphaelson
Helge Wahlgren Göteborgs stadsteater,
24 november 1951
1952 Helena En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Knut Ström Göteborgs stadsteater,
8 februari 1952
Dans under stjärnorna
Jean Anouilh
Helge Wahlgren Göteborgs stadsteater,
hösten 1952
1953 Andrejevna Ranevskaja Körsbärsträdgården
Anton Tjechov
Knut Ström Göteborgs stadsteater,
25 november 1953
1955 Polly Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Knut Ström Göteborgs stadsteater[11]
1957 Phoebe Rice Glädjespridaren
John Osborne
Per Gerhard Vasateatern[12]
1958 Iduna, cirkusprinsessa Oh, mein Papa!
Erik Charell, Jürg Amstein och Paul Burkhard
Albert Gaubier
John Zacharias
Norrköping-Linköping stadsteater
La Langouste Clérambard
Marcel Aymé
Gösta Folke Norrköping-Linköping stadsteater
1959 Barbara Thermopyle
H.C. Branner
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1960 Hedda Gabler Hedda Gabler
Henrik Ibsen
Rune Carlsten Norrköping-Linköping stadsteater
Catherine Lefèbvre Napoleons tvätterska
Victorien Sardou och Émile Moreau
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Lorna Tuppen
Seán O'Casey
Lars-Levi Læstadius Stockholms stadsteater
1961 Emilia Othello
William Shakespeare
Birgit Cullberg Stockholms stadsteater
Drottning Margareta Gustav Vasa
August Strindberg
Lars-Levi Læstadius Stockholms stadsteater
Lysistrate Lysistrate
Aristofanes
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
1962 Polischefen Sagoprinsen
Vilhelm Moberg
Carl Johan Ström Stockholms stadsteater
Elmire, Orgons hustru Tartuffe
Molière
Lars-Levi Læstadius Stockholms stadsteater
1963 Guvernörens hustru Den kaukasiska kritcirkeln
Bertolt Brecht
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
Camilla Folmer-Bareen Besökstid
Bosse Gustafson
Ingrid Thulin Stockholms stadsteater
Carina Älskarinneleken
Lennart Arno
Göran Graffman Stockholms stadsteater
1964 Modern Skärmarna
Jean Genet
Per Verner-Carlsson Stockholms stadsteater
Christine, Ezras fru Klaga månde Elektra
Eugene O'Neill
Olof Molander Stockholms stadsteater
Fru Peachum Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
1965 Medverkande "O"
Sandro Key-Åberg
Claes von Rettig Stockholms stadsteater
Medverkande 13 quinnor
Sandro Key-Åberg, Sonja Åkesson, Robban Broberg,
Björn Lindroth , Lars Löfgren och Carl Anton
Christian Lund Stockholms stadsteater
Drottning Isabella Isabella
Dario Fo
Frank Sundström Stockholms stadsteater
1966 Betty Dullfeet Arturo Ui
Bertolt Brecht
Peter Palitzsch Stockholms stadsteater
Clotilde Fruar på vift
Georges Feydeau
Etienne Glaser Stockholms stadsteater
1968 Amman Medea
Euripides
Keve Hjelm Stockholms stadsteater
1969 Maria Porgy and Bess
George och Ira Gershwin
Sten Lonnert Stockholms stadsteater
Arkadina, skådespelerska Måsen
Anton Tjechov
Otomar Krejča Stockholms stadsteater
Yente Spelman på taket
Sheldon Harnick, Joseph Stein och Jerry Bock
Henny Mürer Stockholms stadsteater
1970 Annika Minns du den stad
Per Anders Fogelström
Johan Bergenstråhle Stockholms stadsteater
1971 Bondhustrun Storklas och Lillklas
Gustaf af Geijerstam
Lars Edström Stockholms stadsteater
Hustrun Den goda människan i Sezuan
Bertolt Brecht
Johan Bergenstråhle Stockholms stadsteater
Rådinnan De vilda svanarna
H.C. Andersen
Fred Hjelm Stockholms stadsteater
1972 Gymnastikledarinna Harriet och Gunnar
Johan Bergenstråhle och Lars Molin
Johan Bergenstråhle Stockholms stadsteater
1973 Goneril Kung Lear
William Shakespeare
Kalle Holmberg Stockholms stadsteater
Majorskan Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
Johan Bergenstråhle
Marie-Louise De Geer Bergenstråhle
Stockholms stadsteater
1974 Asta Jösses flickor, befrielsen är nära
Suzanne Osten och Margareta Garpe
Suzanne Osten Stockholms stadsteater
1975 Anna Herr von Hancken
Agneta Pleijel
Johan Bergenstråhle Stockholms stadsteater
1976 Madame Duval Brevbäraren från Arles
Ernst Bruun Olsen
Lars Edström Stockholms stadsteater
1977 Libussa Kelein Slaget vid Lobositz
Peter Hacks
Friedo Solter Stockholms stadsteater
1978 Fonsia Dorsay Ett parti gin
Donald L. Coburn
Stig Ossian Ericson Stockholms stadsteater
1993 Pelaren, röst Rummet och tiden
Botho Strauss
Ingmar Bergman Dramaten
2000 Kokerskan Spöksonaten
August Strindberg
Ingmar Bergman Dramaten

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  2. ^ [a b] Hagman, Gerd Agnes Marianne, skådespelerska, Sthlm i Vem är Vem? / Stockholmsdelen 1945 / s 274.
  3. ^ Per Erik Birde / Carl Näsh: "Årets största händelser i bilder 1958" sid 94, Diana Fotoreportage, Bergstens, Helsingborg 1959.
  4. ^ Gerd Hagman var stans primadonna Arkiverad 23 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Norrköpings Tidningar 12 december 2011. Åtkomst 22 juni 2015.
  5. ^ Haverdahl, Anna-Lena (1 januari 2009). ”Äldre vill ha rätt till dödshjälp”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2268395.svd. Läst 2 februari 2009. 
  6. ^ Hitta graven
  7. ^ Erik Rudberg (red.), Svenska Dagbladets Årsbok. Tjugoandra årgången (händelserna 1944) (Stockholm 1945), s. 184. Läst 23 september 2023.
  8. ^ ”Doris”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14096&pos=443. Läst 5 maj 2016. 
  9. ^ ”Patrasket”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14154&pos=444. Läst 5 maj 2016. 
  10. ^ ”Röd i det blå”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14162&pos=445. Läst 5 maj 2016. 
  11. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 16. 2 maj 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-05-02/117/16. Läst 20 januari 2016. 
  12. ^ ”Glädjespridaren”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14070&pos=473. Läst 6 maj 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]