Hoppa till innehållet

Rinna kyrka

Rinna kyrka
Kyrka
Land Sverige Sverige
Län Östergötland
Stift Linköpings stift
Församling Boxholms församling
Plats 590 16 Boxholm
 - koordinater 58°17′7.54″N 14°57′31.75″Ö / 58.2854278°N 14.9588194°Ö / 58.2854278; 14.9588194
Arkitekt Olof Tempelman
Invigd ca 1800
Bebyggelse‐
registret
21300000004598
Webbplats: Församlingen på Svenskakyrkan.se

Rinna kyrka är en kyrkobyggnad i Rinna, Boxholms kommun, Östergötland. Den ligger ca 12 km sydväst om Mjölby.

Kyrkobyggnaden

[redigera | redigera wikitext]

Rinna kyrka är en vitputsad nyklassicistisk byggnad med enskeppigt långhus och rakslutet kor i öster samt lanterninförsett torn med vapenhus i väster. Utanför koret en halvrund tillbyggnad innehållande sakristia.

Den gustavianska interiören med tunnvälvt tak och stora rundbågiga fönster är bevarad i så gott som ursprungligt skick. Kyrkan har därför ett stort värde ur arkitektonisk och konstnärlig synvinkel.

Den forna kyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Den första stenkyrkan i Rinna uppfördes troligen i början av 1200-talet. Enligt en teckning från 1670 bestod den av ett långhus med lägre kor i öster och torn i väster. Vapenhuset låg vid söderväggen. År 1382 är första gången församlingen nämns i bevarade källor.

När klockstapeln först kom till vet man inte, men en stapel finns omtalad 1649. Möjligen blåste klockstapeln omkull 1675. I alla händelser byggdes en ny 1681 av tornbyggmästaren Matthias Schröder, Säby[förtydliga]. Inte långt därefter revs det gamla stentornet som var mycket skrabbigt.

Redan under 1600-talet klagades det över att kyrkan var för liten och 1684 gjordes planer upp att bygga till den. Sju år senare togs ett beslut att bygga ett nytt vapenhus. Det blev denna gång dock varken det ena eller det andra.

År 1760 brann prästgården i Ekeby socken. Det berörde även Rinna socken eftersom denna inte var eget pastorat utan hade sin kyrkoherde boende i Ekeby. Vid eldsvådan kom även en stor del av Rinnas arkivalier att förtäras av lågorna. Det är därför magert med äldre uppgifter om kyrkan.

Den nya kyrkan tar form

[redigera | redigera wikitext]

Vid biskopsvisitationen år 1784 framfördes ett trängande behov av en ny kyrka och denna gång dröjde det inte så länge förrän sockenstämman fattade beslut om en nybyggnation. Man rådfrågade murmästare Sven Dahlberg och byggmästare Winggren från Norrköping, vilka nyligen byggt upp Regna kyrka, och de föreslog att den nya kyrkan skulle förläggas omedelbart norr om dåvarande kyrkobyggnad. Arkitekt Olof Tempelman vid Kungl. Öfverintendentsämbetet upprättade 1788 ett förslag med rektangulärt långhus, i väster försett med ovalt vapenhus och torn och i öster med cirkelrund sakristia. Lösningen accepterades dock ej av sockenborna, som fann den alltför kostsam. De begärde att i stället få ett förslag som var "mera enfaldigt och tarfligt", likt Regna kyrka. Olof Tempelman upprättar 1794 ett nytt mer traditionellt förslag med rakslutet kor och halvrund utbyggnad för sakristian. Inte heller detta accepterades. På socknens begäran förenklade och förminskade Olof Tempelman förslaget ytterligare 1799 och äntligen godkändes ritningarna av stämman.

Nu kunde man sätta igång. Som entreprenör för kyrkbygget antogs byggmästare Casper Seurling, Linköping, som byggt ett trettiotal kyrkor under perioden 1780–1807. Enligt vissa uppgifter lades grunden redan år 1799 eller 1800 varefter bygget avslutades 1802, enligt andra pågick byggnadsarbetet under åren 1802–1803. Många sockenbor lämnade bidrag: patronus skänkte tegel och takspån, prostinnan Hedvig Maria Curman överlämnade en silverkanna, andra lämnade bidrag till altartavla, predikstol m.m. Det beslutades att alla hemman skulle leverera material och utföra dagsverken.

Den nuvarande kyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Först 1835 byggdes en piporgel av orgelbyggare Gustaf Andersson, Stockholm.

biskop Johan Jacob Hedrén 1838 visiterade församlingen, kunde han konstatera att kyrkan "är en av de vackraste i Göstrings prosteri". Dock byttes takspånen 1902 ut mot järnplåt; denna målades 1958 med kopparnitrat.

Disposition 1835:

Manual C-f³ Pedal C-h°
Borduna 16', B/D bihängd
Principal 8', B/D
Dubbelfleut 8'
Fugara 8'
Octava 4'
SpetsFleut 4'
Quinta 3' (eg. 2 2/3')
Octava 2'
Trompet 16’, B/D
Trompet 8', B/D
  • 1962: Reparation och tillbyggnad av orgelbyggare Rudolf von Beckerath, Hamburg, varvid mekaniken förnyas och orgeln erhåller bröstpositiv och pedalverk. Det ursprungliga spelbordet bytes ut mot ett nytt.

Disposition 1962:

Manual C-f³ Positiv C-f³ Pedal C-f¹ Koppel
Borduna 16’ B (C-h°) /D c¹-f³) Traegedackt 8’ (1962) Subbas 16' (1962) Manual/ped
Principal 8’ Rörfleut 4’ (1962) Gedacktbas 8' (1962) Positiv/pedal
Dubbelfleut 8’ Principal 2’ (1962) Choralbas 4' (1962) Positiv/manual
Fugara 8’ (C-H från Dubbelfleut 8') Cimbel II-III chor. (1962)
Oktava 4’ Regal 8’ (1962)
Spetsfleut 4’ Tremulant (1962)
Quinta 3’ (eg. 2 2/3')
Oktava 2’
Trompet 16’, B (C-c°) /D (c#°-f³)
Trompet 8’, B (C-h°) /D (c¹-f³)
  • 1978: Reparation utförd av Reinhard Kohlus som bland annat reparerade skador på pipverket, förorsakade av vandalisering.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]