Sätra brunn (kurort)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nybygget

Sätra brunn är en brunnsort och kurort vid orten Sätra brunn, Sala kommun på gränsen mellan Fläckebo och Kila i Västmanlands län, som öppnades 1700. Därmed är Sätra brunn en av Sveriges äldsta kurorter. Inom anläggningen finns ett hundratal byggnader.

Sätra brunn ägs sedan 2002 av Sätra Brunn ekonomisk förening. Verksamheten består främst av konferenser, spa, logi med cirka 130 hotellrum och restaurang i egen regi. Inom anläggningen finns även en sommarkyrka. På brunnsområdet finns även flera entreprenörer som hyrt in sig i hus som inte används i verksamheten. Här finns exempelvis konsthantverk, sommarcafé, veterinär med naturläkemedel, konstgalleri, museum och en nätbutik för inredningsdetaljer. Under åren har ett kulturliv skapats kring Sätra brunn. Personalen anordnade bland annat cabaréer in på 1990-talet, och idag anordnas regelbundet sommarpub, konserter, historiska vandringar och marknader. Sätra brunn är sedan många år ett välbesökt resmål för att fira midsommar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Förhistorisk tid[redigera | redigera wikitext]

Sätra brunn är belägen alldeles invid Badelundaåsen som länge varit fungerat som en viktig transportled i nord-sydlig riktning.[1] De frekventa källutloppen gjorde platsen bördig och fruktsam, och redan under första halvan av 1000-talet etablerades flera fäbodar i trakten.[1] På platsen som idag är Sätra brunn fanns redan på 1300-talet en skattebelagd fäbod.[1] Under flera århundraden tros människor från bygden och förbipasserande ha sökt sig till källorna för att skölja sig och dricka av vattnet, i tron på dess läkande egenskaper. Enligt dåtida folktro offrades mynt och personliga tillhörigheter till de underjordiska gudarna. Genom reformationen i Sverige under 1500-talet förbjöds religiösa ritualer kring vattenkällor, många källor stensattes för att förhindra och förstöra källkulten. Förbudet trotsades frekvent och kan ha bidragit till den mytbildning som skapats kring dessa platser.

Skragge upptäcker brunnen[redigera | redigera wikitext]

Brudallén går mellan Brudkällan och Trefaldighetskällan.

Åren 1698 och 1699 besökte Per Larsson Höök, adlad Gyllenhöök, brunnen för att bota sin lama arm.[2] Samuel Skragge, som var provincialmedicus, hörde om Gyllenhööks botehistoria och bestämde sig för att själv pröva vattnets kvalitet. År 1700 reste Skragge själv med häst och vagn från Västerås och inkvarterade sig 32 dagar i en närbelägen bondgård.[3] Skragge tros ha använt sig av de kriterier och metoder som Urban Hjärne angivit i sin samtida skrift Den lille Wattuprovaren. Skragge fann vattnet så livgivande att han köpte området, och började bygga en hälsobrunn med bad- och kurortsverksamhet. De första byggnaderna som uppfördes efter förvärvet var Badstugan, där de första inomhusbaden ägde rum,[3] och Skragges logementer, 1702. Samuel Skragge tillträdde 1706 som livläkare åt Karl XII och lämnade Sätra brunn. Skragge upplevde Kalabaliken i Bender,[4] innan han 1718 avled vid hälsokällan vid Lüneburg, Tyskland. Efter Skragges död ärvdes hälsobrunnen av hans syster, änkeprostinnan Holstenia, vars sons arvingar 1739 sålde den till regementsfältskären Valentin Wolff.[5]

Kalsenius köper brunnen[redigera | redigera wikitext]

Kalseniusstenen, rest vid 200-årsjubileet och midsommarfirandet 24 juni 1900.

1744 köptes kurorten av biskop Andreas Kalsenius från Västerås för 24 000 daler kopparmynt, men redan 1747 donerade biskopen kurorten, jämte två hemman och räntan av 20 000 daler kopparmynt, till Uppsala universitet. I donationsbrevet motiverar Kalsenius sin välgärning med att han därigenom vill "gagna det allmänna igenom de studerandes befordran till understöd och öfning".[6] Vid midsommarfirandet och 200-årsjubileet 1900 avtäcktes Kalseniusstenen med inskriptionen "Till hågkomst af biskop Anders Kalsenius, de sjukes välgörare."

Universitetsperioden 1747-1998[redigera | redigera wikitext]

Under 1850-talet grundlades badanstalten med flera badhus, medicinska bad och massage var länge en given del av behandlingen på Sätra brunn. Den medicinska grunden för verksamheten var humoralpatologin, och patienterna uppmanades att dricka brunn för att komma i sunda vätskor. Universitetet utvecklade verksamheten vid kurorten samtidigt som läkare kunde praktisera, nya behandlingsformer testades tidigt. Redan 1753 ordinerades elektriska behandlingar. Från mitten av 1900-talet finansierades vårdkostnaderna av Riksförsäkringsverket. 1973 överfördes ansvaret för remisser och finansiering till olika landsting, främst Uppsala läns landsting. Sätra brunn hade vid denna tid väl utvecklade behandlingsprogram för stroke, reumatism, Bechterews sjukdom och fibromyalgi.

Flyktingmottagande[redigera | redigera wikitext]

Sätra brunn har vid flera tillfällen tagit emot flyktingar. Under krigsåren 1940-1944 erbjöds skydd för totalt 3000 personer, de flesta danskar samt ett antal judar.[7] I slutet av 1944 etablerades Danska brigaden på Sätra brunn. Verksamheten gick under täckmantel som polisskola, men var i själva verket ett militärt träningsläger för en dansk exilstyrka under benämningen DANFORCE.[7] Stora områden kring brunnen, däribland Haraker, Fläckebo och Gullvalla, ingick som övningsområden. Skyttegravar grävdes lite varstans i trakten. Skjutbanan låg mellan Sätra brunn och Grällsta. På Sätra brunn kom danskarna att bli hågkomna för att de startade en brand, som tros ha orsakats av att danskarna inte var vana vid att hantera svenska kakelugnar. Branden kunde begränsas till en enskild byggnad. Byggnaden återuppfördes och kallas idag Riksrådet.

I samband med Ungernrevolten bereddes plats för 200 flyktingar under åren 1956-1957. Även under 1970-talet togs flyktingar emot genom dåvarande Invandrarverket. Flyktingmottagandet gjorde att Skogsgården torftigt anpassades för vinterkyla.[7] Sedan tidigare var byggnaderna på Sätra brunn avsedda för att inkvartera människor endast under sommarsäsongen.

Två konkurser och en ny början 1998-idag[redigera | redigera wikitext]

Till följd av de omgivande landstingens nedskärningar på 1990-talet minskade antalet patienter till Sätra brunn. Uppsala universitet valde 1998 att begära Sätra brunn i konkurs.[8] Jan Rydh, landshövding i Västmanlands län bildade 1999 Stiftelsen Sätra Brunn som fortsatte verksamheten med ett större fokus på privatgäster och konferenser. Stora kostnader för tidigare renoveringar gjorde dock att stiftelsen inte kunde nå lönsamhet, och 2001 försattes brunnen på nytt i konkurs.[9]

Efter den andra konkursen tillsattes Kurt Sjölander som konkursförvaltare.[10] Sjölander gav den 26 augusti 2002 klartecken till en grupp av 15 privatpersoner från bygden att köpa konkursboet. Sätra Brunn ekonomisk förening anordnade invigningshelg 1 november 2002. Verksamheten drivs idag med ledorden läkande, lärande, skapande.

Intendenter[redigera | redigera wikitext]

Perioden 1739-1744 ägdes brunnen av regementsfältskären Valentin Wolff. Från 1753 ända fram till 1991 har enbart läkare från medicinska fakulteten vid Uppsala universitet varit intendenter på Sätra brunn.[5]

År från År till Intendent
1701 1701 Frans Anton Gustaf Below
1702 1704 Samuel Skragge
1705 1716 Peter Elfwing
1716 1718 Johan Christoffer Heyne
1719 1736 Gabriel Holsten
1737 1738 Vakant
1739 1748 Valentin Wolff
1749 1750 Johan Arvid Darelius
1751 1752 Roland Martin
1753 1767 Jonas Sidrén
1768 1796 Samuel Ziervogel
1796 1824 Pehr von Afzelius
1824 1851 Henrik Wilhelm Romanson
1852 1867 Olof Glas
1867 1878 Fredrik Johan Björnström
1879 1885 F.A. Gustaf Bergman
1886 1900 Salomon Eberhard Henschen
1901 1905 Oskar Viktor Petersson
1905 1919 Ragnar Friberger
1919 1921 Torsten Hellman
1922 1927 Johan Alfred Bjure
1928 1930 Teofil Nordmark
1931 1954 David Edvard Holmdahl
1955 1955 Ole Carneskog
1956 1961 Nils Brage Nordlander
1961 1991 Nils-Johan Höglund

Byggnader[redigera | redigera wikitext]

Bild på det gröna terapihuset.
Det gamla terapihuset (1969-2016).

Ove Hidemark kom att göra stort avtryck på Sätra brunns arkitektoniska utveckling under 1960- och 1970-talen. Hidemark besökte Sätra Brunn första gången sommaren 1963, kallad av då nytillträdde intendent Nils-Johan Höglund för rådgivning i samband med ombyggnaden av Biskopsgården. Hidemark kom därefter att anlitas för bland andra byggandet av Gymnastiksalen (1965) samt restaureringarna av Granbacken (1973) och Nybygget. Arbetsterapin började byggas 1969 och stod klar 1970. Denna byggnad var kontroversiell, delvis på grund sin storlek av 800 m2, den speciella utformningen och den särpräglade gröna färgen som inte ansågs passa in bland de faluröda gamla byggnaderna. Insändare i lokalpressen beskrev byggnaden som "stilvidrig" och att det pågick ett "arkitektoniskt lustmord" på brunnen.

Under 1990-talet konstaterades att byggnaden utsatts för omfattande mögel, och byggnaden stod under lång tid oanvänd. I april 2016 började byggnaden rivas för att sedan återuppbyggas med samma, om än modifierade, planlösning och utseende. Den nya arbetsterapin började uppföras 30 maj 2016 och är den första nybyggnationen på Sätra brunn sedan det nya badhuset 1994.[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Ortsanalys för Sätrabrunn” (PDF). Sala kommun. 23 maj 2010. https://www.sala.se/Global/1%20SALA%20KOMMUN/03%20Plandokument/Ortsanalys/ORTSANALYS%20S%C3%84TRABRUNN%20110523.pdf. Läst 6 juni 2016. 
  2. ^ Gyllenhöök nr 1115. Även omskriven som Petter.
  3. ^ [a b] Tersmeden (1916). sid. 10-11 
  4. ^ Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 / 267.
  5. ^ [a b] ”117-118 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning)” (på sv). runeberg.org. 1 januari 1919. http://runeberg.org/nfch/0077.html. Läst 11 juni 2016. 
  6. ^ Sätra Brunns donation Arkiverad 9 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., sid 116-117, Västerås 1747-10-10, Sätra brunn 1748-06-21.
  7. ^ [a b c] Sätra brunn 300 år. 2001. sid. 14-15 
  8. ^ ”Sätra Brunn i konkurs”, Uppsala Universitet, publicerad 1998-02-24.
  9. ^ ”Sätra Brunn i konkurs”, Sveriges radio, publicerad 2001-09-18.
  10. ^ "Oklart öde för Sätra brunn", Sveriges radio, publicerad 2002-07-14.
  11. ^ ”Ny förskola byggs på brunnsområdet”. salaallehanda.com. http://salaallehanda.com/nyheter/nyheter/1.3492583-ny-forskola-byggs-pa-brunnsomradet. Läst 6 juni 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Berglind, Kajsa; Wickman, Annmarie; Wikman, Mats (2004). Att älska en brunn: berättelserna, historien och husen på Sätra brunn. [Sätra brunn: Sätra brunn hälsobrunn ekon. fören.]. Libris 9823566 
  • Hamnstedt, Agneta; Ulfvebrand, Niklas (2007). 1700: handbok i historisk verklighetsflykt [Människor, mat och kläder vid Sala silvergruva och Sätra Brunn under 1700-talet]. Västerås: Sala silvergruva. Libris 10710935. ISBN 9789163317170 
  • Hwasser, Israel; Forssenius, Carl Johan Fredrik (1849). Om Sätra brunn: akademisk afhandling, med hvidterfarna medicinska fakultetens i Upsala tillstånd under inseende af Doct. Israël Hwasser professor i theoretiska och praktiska medicinen för medicinska gradens erhållande Delen I. Uppsala. Libris 9467320 
  • Larsson, Dagny (1988). Sätra brunns historia. [Sala]: [D. Larsson]. Libris 763479 
  • McCurdy, John Chang; Brunius, Teddy (1994). Sätra brunn (1. uppl.). Sala: Sätra brunn. Libris 7450262. ISBN 91-630-2921-9 
  • Rosenius-Högman, Ruth, 1888- (1962). Sätra brunn genom tiderna. Västerås : Sätra Brunns förlag. Libris 2278007 
  • Sätra brunn: medicinsk kurort. Uppsala. 1983. Libris 1877066 
  • Mansén, Elisabeth (2001). Ett paradis på jorden: om den svenska kurortskulturen 1680-1880. Stockholm. Libris 8374757 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]