Migrationsverket (Sverige)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Invandrarverket)
Hoppa till: navigering, sök
För motsvarande myndighet i Finland, se Migrationsverket (Finland).
Migrationsverket
Migrationsverket logo.png
DepartementJustitiedepartementet
OrganisationstypStatlig förvaltningsmyndighet
LedningEnrådighetsmyndighet
KommunNorrköping
LänÖstergötland
Organisationsnr202100-2163
GeneraldirektörMikael Ribbenvik
InstruktionSFS 2007:996 (lagen.nu)
Webbplatswww.migrationsverket.se

Migrationsverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Justitiedepartementet. Verket är Sveriges centrala utlänningsmyndighet och ansvarar för verksamhetsområdena asyl, besök och bosättning samt medborgarskap.[1] Myndigheten hette fram till 1 juli 2000 Statens invandrarverk.[2]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Statens invandrarverk bildades 1969, då tre verksamheter slogs samman till en, tillståndsfrågorna från dåvarande Utlänningskommissionen, medborgarskapsfrågorna från Justitiedepartementet och vad som då kallades anpassningsfrågor från Arbetsgruppen för invandrarfrågor på Inrikesdepartementet

Anledningen till att de tre verksamheterna samlades under en enda myndighet var att det då ansågs viktigt att hålla samman invandringspolitiken- de regler som anger vilka utlänningar som får besöka eller bosätta sig i Sverige – och invandrarpolitiken. Med invandrarpolitik menades det som gjordes för att de som fått uppehållstillstånd i Sverige skulle komma in i samhällsgemenskapen, till exempel tolkhjälp, svenskundervisning, stöd till invandrarorganisationer m.m.

Migrationsverket har under året 2007 tagit beslut i ca 54 000 personers ärende om anknytning. Den största gruppen är personer som vill komma till Sverige på grund av att de har anknytning till någon som de inte sammanlevt med tidigare. Andelen som beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning är hög, ca 70 %.

Under 2009 kom 24 194 asylsökande till Sverige varav 2 250 tillhörde gruppen ensamkommande asylsökande barn.[3] Under 2009 gavs bifall till 27 procent av asylansökningarna.[4]

Migrationsverket får ofta kritik för långa handläggningstider, både för asylsökande och från personer som sökt uppehållstillstånd på grund av anknytning. Handläggningstiderna har dock på senare år gått ner. 2012 var den genomsnittliga handläggningstiden för asylsökande 3,5 månader, från att 2009 ha varit uppemot 9 månader. När det gäller anknytninginvandring är handläggningstiderna 2010 mellan åtta och nio månader även i de enklaste ärendena.

2007 överklagade drygt 8 000 personer sina ärenden till migrationsdomstol.

I juli år 2013 rapporterade Sydsvenskan att verkets kontor och bilar hade utsatts för skadegörelse och klotter tjugo gånger sedan årsskiftet i bland annat Stockholm och Umeå. Det mest utsatta kontoret är Malmö.[5]

Fram till 2013 var det enligt en artikel i tidningen Fokus praxis bland handläggarna att ensamkommande asylsökande barn fick permanenta uppehållstillstånd. Under 2013 kom EU-direktiv som enligt verksledningen innebar att ensamkommande asylsökande barn som var 16 eller 17 år gamla endast skulle få tillfälliga uppehållstillstånd till den dag de fyllde 18 år, då de skulle återvända till sitt ursprungsland. Dessa instruktioner följdes inte av verkets handläggare som fortsatte att dela ut permanenta uppehållstillstånd av, men nu med hänvisning till särskilt ömmande omständigheter. Instruktionerna började följas i praktiken först våren 2016, enligt tidningen.[6]

År 2017 rapporterade verkets asylhandläggare ökande nivåer av dödshot, obehagliga meddelanden och att anställda blivit uppsökta i sitt hem. Under 12 månader med början 1 september 2015 rapporterades sammanlagt 2049 incidenter.[7][8]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Ansvarsområden[redigera | redigera wikitext]

Berörda parter[redigera | redigera wikitext]

  • de svenska ambassaderna och konsulaten i utlandet, som tar emot ansökningar om besöksvisum, arbets- och uppehållstillstånd
  • polisen, som ansvarar för gränskontrollen och som också ser till att de som vägrar avvisas eller utvisas lämnar landet
  • Migrationsdomstolen och migrationsöverdomstolen i Stockholm, som prövar Migrationsverkets beslut om en sökande överklagar
  • länsstyrelserna har tagit över delar av Integrationsverkets tidigare uppgifter, nämligen att förhandla med kommunerna om introduktionsplatser
  • frivilligorganisationer och biståndsorgan, som bland annat kan stödja flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige men som ändå vill försöka återvända till hemlandet[källa behövs]

Verkets budget[redigera | redigera wikitext]

Verkets budget avses täcka kostnader för bland annat asyl- och tillståndsprövning, asylsökandes mottagande samt prövning av svenskt medborgarskap.

För budgetåret 2009 hade Migrationsverket ett anslag på 2,12 miljarder kronor.[10]

För åren 2014-2018 har Migrationsverket begärt 48 miljarder kronor i ökade anslag.[11]

Verkets utgifter[redigera | redigera wikitext]

Migrationsverket utgifter 2007-2016

Anslagsförbrukning för Utgiftsområde 8 Migration & 13 Integration och jämställdhet som disponeras av Migrationsverket, i miljoner SEK.[12]

Ovanstående graf i siffror:

År 2016[13] 2015[13] 2014[13] 2013[14] 2012[15] 2011[16] 2010[17] 2009[18] 2008[19] 2007[20]
Utgiftsområde 8 Migration 40 304 17 880 11 703 8 981 7 362 6 780 6 325 5 746 5 483 4 764
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 11 945 8 907 6 908 5 499 3 848 4 140 4 515 4 616 4 652 1 967
Totalt 52 249 26 787 18 611 14 480 11 210 10 920 10 840 10 434 (1) 10 135 6 732
  1. Enligt källa inklusive Utgiftsområde 26, statsskuldsräntor m.m.

Migrationsverkets etiska råd[redigera | redigera wikitext]

Rådet är ett etiskt råd som är utsett av regeringen och vars utformning och verksamhet bestäms av instruktionen SFS 2004:294 10 a.[21]

Det etiska rådet ska på myndighetens begäran avge yttranden i frågor som rör utformningen av myndighetens verksamhet och som kan kräva etiska överväganden. Rådet ska bestå av högst sju ledamöter. Regeringen utser ordförande och övriga ledamöter i rådet för en bestämd tid. Rådets funktion är rådgivande och generaldirektören ska kunna inhämta yttranden från rådet när det gäller etiska frågor.[22]

Migrationsverket tillsatte redan våren 2001 ett etiskt råd efter kritiserade uppmärksammade fall där asylsökande lurats till möten med handläggare där polisen väntade för att hämta och avvisa de asylsökande.[23] Rådet fick en trög start då det var svårt att rekrytera ledamöter till det,[24] och drabbades bland annat av ett uppmärksammat avhopp när ledamoten och journalisten Ernst Klein lämnade rådet den 2 juni 2004 i besvikelse över rådets begränsade möjligheter att påverka.[25] Efter en uppmärksammad händelse i slutet av 2005, där en avvisning firades med champagne i Migrationsverkets lokaler i Solna beslöt regeringen den 15 december 2005 att låta Migrationsverkets etiska råd få en mer fristående ställning med ledamöter tillsatta av regeringen.[26] Detta reformerade råd började sitt arbete den 1 februari 2006.[27]

Migrationsverkets författningssamling[redigera | redigera wikitext]

Migrationsverkets förteckning över gällande föreskrifter utfärdade av Migrationsverket och tidigare Statens invandrarverk.

Generaldirektörer[redigera | redigera wikitext]

Generaldirektörer på Invandrarverket från 1969 till 2000[redigera | redigera wikitext]

Generaldirektörer på Migrationsverket från 2000[redigera | redigera wikitext]

Rätts- och landinformation[redigera | redigera wikitext]

Migrationsverkets databas Lifos innehåller rätts- och landinformation.

Kritik och granskning[redigera | redigera wikitext]

2003[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 2003 uppdagades en korruptionsskandal där två handläggare i Norrköping avslöjades med att sälja svenska medborgarskap. I september 2004 påbörjades en utredning för att se huruvida dessa på falska grunder beviljade medborgarskap kan dras tillbaka.

2004[redigera | redigera wikitext]

Migrationsverket blev under sommaren 2004 bland annat i media häftigt kritiserad för bristande effektivitet. Ett antal utredningar startades, bland annat för att se över anledningen till ett antal fall av apatiska barn, för att se vad som kunde göras för att korta handläggningstiderna mm.

I bland annat Dagens Nyheter berättades hur en enhetschef vid Migrationsverket i södra Sverige, den 4 mars 2004, kallade sin personal till tårtkalas efter att ensamstående mamma och hennes tre sjuka barn avvisats från Sverige. I inbjudnings-mejlet till kalaset stod "I går verkställde (tre handläggares namn) vår besvärliga kvinna i Östra Göinge. Vi firar med tårta och önskar samtidigt henne och hennes barn allt gott i hemlandet!". Generaldirektör Janna Valik kommenterade händelsen "Dessa formuleringar är inte förenliga med de värderingar som vi ska ha i vårt arbete. Det är tufft jobb som vi har, men det innebär inte att vi kan uppföra oss eller formulera oss på ett felaktigt sätt". Enhetschefen avsattes från sin tjänst sedan mejlet kommit till ledningens kännedom.

2005[redigera | redigera wikitext]

Ett problem som allmänt kännetecknar verket är långa handläggningstider. För en ansökan om svenskt medborgarskap fick man 2005 vänta i två år efter att ha skickat in ansökningsblankett och avgift (1 500 kr). För en ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, till exempel då man vill flytta ihop med sin i Sverige bosatta fru eller man, fick man vänta upp till 14 månader, där den största flaskhalsen var den obligatoriska intervjun som Migrationsverket gör med den i Sverige bosatta parten. Under väntetiden får den utländska parten dessutom inte besöka Sverige utan måste ut utanför Schengenområdet.

Per Lilja, Migrationsverket, har på regeringens uppdrag genomfört utredningen Effektivare handläggning av anknytningsärenden (SOU 2005:14), avslutad 11 mars 2005. Han föreslår diverse ändringar, bl a möjlighet att avstå från att genomföra intervjuer.

I bland annat Svenska Dagbladet berättades den 20 december 2005 hur en tjänsteman vid Migrationsverkets lokaler i Solna något tidigare inbjudit till "fira(nde) ... champagne efter det att en viss familj lämnat Sverige". Händelsen bidrog till att regeringen den 15 december 2005 beslöt att låta Migrationsverkets etiska råd få en mer fristående ställning med ledamöter som tillsätts av regeringen.[26]

2008 hade handläggningstiden för medborgarskapsärenden minskat till två månader och för uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening till 5,5 månader.

2007[redigera | redigera wikitext]

Under sommaren 2007 fick Migrationsverket kritik från bland andra politiker, intresseorganisationer och folkrättsjurister efter det vägledande beslutet att ”det inte rådde väpnad konflikt i Irak”. Migrationsverket grundade sitt beslut på tre domar av migrationsdomstolen, varav en gällde utvisning av en enskild brottsdömd irakier till Bagdad-området. Migrationsverket relaterade innebörden av begreppet väpnad konflikt till situationen i Irak som grund för sitt beslut, men kritiserades eftersom frågan om var gränsen till väpnad konflikt går är diskutabel. Beslutet gjorde det svårare att få asyl i Sverige för Irakier som önskade bosätta sig i Sverige. Under år 2007 som helhet fick 97 procent av de asylsökande Irakierna tillstånd att stanna i Sverige.[29] Migrationsöverdomstolen har dock genom flertalet avgöranden gett Migrationsverket rätt - i juridisk mening råder inte väpnad konflikt i Irak (se MIG 2007:9, ett beslut som upprätthållits i bland annat MIG 2007:30). Kritikerna hade således, i juridisk mening, fel.

2011[redigera | redigera wikitext]

2009 inledde Migrationsverket tillsammans med FN:s flyktingorgan UNHCR en granskning och analys av den rättsliga kvaliteten i verkets asylprövning. Granskningen ledde till en rapport [1] hösten 2011 som fastställde att Sveriges asylsystem är rättssäkert och ett av världens bästa system, även om det enligt UNHCR fanns förbättringsmöjligheter.[30] Ur rapporten: ”Det är odisputabelt att, ur ett europeiskt och ett globalt perspektiv, så har Sverige hög standard på sin asylprövning. Det bekräftades av FN:s flyktingkommissarie, António Guterres, som vid sitt besök i Sverige juni 2011 sade att Sverige har ett av de bästa och mest stabila asylsystemen i världen. Sverige har i många år varit ett föregångsland då det gäller tolkningen av flyktingrätt och har en erkänt rättssäker prövning med relativt sett hög bifallsfrekvens.”

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 1 § förordningen (2007:996) med instruktion för Migrationsverket.
  2. ^ ”Statens invandrarverk”. NE.se. http://www.ne.se/statens-invandrarverk. Läst 23 augusti 2013. 
  3. ^ ”Inkomna ansökningar om asyl helåret 2009 - Statistik 2009”. http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980001754/Inkomna+ans%C3%B6kningar+om+asyl+hel%C3%A5ret+2009.pdf. Läst 23 april 2010. 
  4. ^ ”Årsredovisning 2009”. sid. 18. Arkiverad från originalet den 29 december 2011. https://web.archive.org/web/20111229125620/http://www.migrationsverket.se/download/18.78fcf371269cd4cda980001324/arr2009.pdf. Läst 23 april 2010. 
  5. ^ Lena Stadler (24 juli 2013). ”Flest attacker i Malmö”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/malmo/flest-attacker-i-malmo/. Läst 24 juli 2013. 
  6. ^ L Granestrand (2017). ”Röntgentraumat”. Fokus -23 februari 2017 (8). http://www.fokus.se/2017/02/rontgentraumat/. Läst 26 februari 2017. 
  7. ^ Nyheter, SVT. ”Dramatisk ökning av trakasserier mot Migrationsverkets personal” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hot-vanligaste-incidenten-hos-migrationsverket. Läst 14 september 2017. 
  8. ^ Nyheter, SVT. ”Personal på Migrationsverket utsätts för hot under asylprocessen” (på sv). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/anstallda-pa-migrationsverket-hotas-ofta. Läst 14 september 2017. 
  9. ^ ”Kriminalvårdens transportenhet” (på sv). http://www.kriminalvarden.se/. https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden/kriminalvardens-organisation-ekonomi-och-miljoarbete/kriminalvardens-transporttjanst/. Läst 22 maj 2017. 
  10. ^ ”Budgetunderlag 2010-2012”. sid. 24. Arkiverad från originalet den 23 september 2012. https://web.archive.org/web/20120923180527/http://www.migrationsverket.se/download/18.56e4f4801246221d25680001009/bu10_12.pdf. Läst 23 april 2010. 
  11. ^ ”Planerar ny skatt för att klara flyktingfrågan”. http://www.expressen.se/nyheter/val2014/planerar-ny-skatt-for-att-klara-flyktingfragan/. Läst 20 augusti 2014. 
  12. ^ ”Redovisning av verksamheten - Migrationsverket (samling av länkar till årsredovisningar)” (på sv). www.migrationsverket.se. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Styrning-och-uppfoljning/Redovisning-av-verksamheten.html. Läst 21 april 2017. 
  13. ^ [a b c] Årsredovisning 2016 Migrationsverket. 2016. sid. 21. https://www.migrationsverket.se/download/18.4100dc0b159d67dc6142a4e/1487775100129/%C3%85rsredovisning+2016.pdf 
  14. ^ Årsredovisning 2013 - Diarienummer: 1.3.2-2014-7786. Migrationsverket. sid. 133, 134. https://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d29f5/1485556213873/%C3%85rsredovisning+2013.pdf 
  15. ^ Årsredovisning 2012. Migrationsverket. sid. 111,112. https://www.migrationsverket.se/download/18.5e83388f141c129ba6312e1c/1485556225850/%C3%85rsredovisning+2012.pdf 
  16. ^ Migrationsverket årsredovisning 2011. sid. 86, 87 
  17. ^ Migrationsverket årsredovisning 2010. sid. 82, 83. https://www.migrationsverket.se/download/18.5e83388f141c129ba63135f3/1485556231601/%C3%85rsredovisning_2010.pdf 
  18. ^ Migrationsverket årsredovisning 2009 (sid 93,94). https://www.migrationsverket.se/download/18.5e83388f141c129ba63128a5/1485556220645/arr2009.pdf 
  19. ^ Migrationsverket årsredovisning 2008 (sid 86,87). https://www.migrationsverket.se/download/18.5e83388f141c129ba63127c2/1485556221358/arr_2008.pdf 
  20. ^ Migrationsverket årsredovisning 2007 (sid 78, 79). https://www.migrationsverket.se/download/18.5e83388f141c129ba63127bf/1485556221289/arr_2007.pdf 
  21. ^ ”Förordning (2004:294) med instruktion för Migrationsverket”. Lagen.nu. https://lagen.nu/sfs/downloaded/sfst/2004/294-2006-1231.html. Läst 14 april 2018. 
  22. ^ ”Migrationsverket - Etiska rådet”. Migrationsverket. 6 februari 2018. https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Var-organisation/Etiska-radet.html. Läst 14 april 2018. 
  23. ^ Anders Kilander (16 november 2002). ”Migrationsetiskt råd står stilla”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=147792. Läst 14 april 2018. 
  24. ^ Peter Lenken (20 december 2005). ”Hur smakar champagnen?”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/nyheter/sverige/hur-smakar-champagnen-1.1219266. Läst 14 april 2018. 
  25. ^ Migrationsverkets etiska råd meningslöst”. Sveriges Radio P4 Östergötland. 3 juni 2004. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=423924. Läst 14 april 2018. 
  26. ^ [a b] Sofia Nilsson (20 december 2005). ”Migrationsverket firade avvisning”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/migrationsverket-firade-avvisning. Läst 14 april 2018. 
  27. ^ Ulrik Lindgren, Barbro Holmberg (11 januari 2006). ”Firande på Migrationsverket - Skriftlig fråga 2005/06:703”. Riksdagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/firande-pa-migrationsverket-_GT11703. Läst 14 april 2018. 
  28. ^ ”Ribbenvik ny chef för Migrationsverket”. hd.se. https://www.hd.se/2017-05-19/ribbenvik-ny-chef-for-migrationsverket. Läst 19 maj 2017. 
  29. ^ Sveriges Radio: Irakier söker inte asyl utan lever illegalt, publicerad 31 maj 2008.
  30. ^ ”Documents & Reports”. www.unhcr-northerneurope.org. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307175658/http://www.unhcr-northerneurope.org/where-we-work/sweden/sweden/legal-documents. Läst 8 oktober 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]