Stenhamra

Stenhamra
Tätort
Skulptur i Stenhamra centrum rest vid hundraårsjubileumet 1984.
Skulptur i Stenhamra centrum rest vid hundraårsjubileumet 1984.
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Ekerö kommun
Distrikt Färingsö distrikt
Koordinater 59°20′4″N 17°41′18″Ö / 59.33444°N 17.68833°Ö / 59.33444; 17.68833
Area 348 hektar (2020)[1]
Folkmängd 3 636 (2020)[1]
Befolkningstäthet 10,4 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Stenhamra
Postnummer 179 XX
Riktnummer 08
Tätortskod T0328[2]
Beb.områdeskod 0125TB111 (1960–)[3]
Geonames 2674209
Ortens läge i Stockholms län
Ortens läge i Stockholms län
Ortens läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Stenhamra
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Stenhamra är en tätort i Ekerö kommun i Stockholms län på västra sidan av ön Färingsö i Mälaren. Mest känd är orten för sitt nedlagda stenbrott från 1800-talet med tillhörande brukssamhälle.

Gamla Stenhamra och stenbrottet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Stenhamra stenhuggeri
Stenbrottet i Stenhamra är numera delvis vattenfyllt.
Skolhuset uppfört 1886 hyste uppemot 50 barn.
Villor i Stenhamra.

I det nedlagda stenbrottet i gamla Stenhamra har en stor del av Stockholms gat- och kantsten brutits. Verksamheten inleddes 1884 och fortgick till 1919 med full styrka. Omkring 130 arbetare sysselsattes året runt. Stenen sprängdes och bröts loss varifrån den transporterades i lastvagnar dragna av ett ånglok. Många arbetare omkom i sprängningsolyckor. Dessutom drabbade reumatism, tuberkulos och stendammslunga arbetarna. Den enda förbindelsen med Stockholm var sjövägen varför den färdighuggna stenen fraktades på pråmar. 1937 lades driften ned efter att billigare sten kunde inköpas från Blekinge och Bohuslän.

De tjänstebostäder som Stockholms stad tillhandahöll för stenhuggarnas familjer finns kvar i välbevarat skick. Stenbrottet, bostäderna, skolan och konsumbutiken ger tillsammans en sällsynt bild av hur en industrimiljö från slutet av 1800-talet kunde se ut och hur arbetsförhållandena var.

I stenbrottet, som numera är delvis vattenfyllt, har många filmscener (exempelvis för Pippi Långstrump, Bröderna Lejonhjärta, Love Boogie, Sökarna och Vägen till Klockrike) spelats in till följd av den speciella miljön som bildats när berget brutits och blivit synligt som ett stort ärr i landskapet. Enligt uppgifter lär en fornborg funnits på stenbrottets plats. Från det som kallas Högsta Toppen i stenbrottet kan man se Globen och Stadshustornet i Stockholm, om sikten tillåter och vegetationen inte är för hög.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Stenhamra 1960–2020[4][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
377 120
1965
  
471 158
1970
  
1 844
1975
  
2 657
1980
  
2 791
1990
  
3 182 288
1995
  
3 093 289
2000
  
3 203 291
2005
  
3 280 292
2010
  
3 336 291
2015
  
3 588 343
2020
  
3 636 348
Anm.: Namnändring 1975 från Stockby till Stenhamra.

Samhället[redigera | redigera wikitext]

I Stenhamra med omgivning bor ungefär 3 600 invånare (2020). Det finns två kommunala skolor: Stenhamraskolan (300 elever) och Uppgårdsskolan (400 elever). Vidare finns en båthamn, en livsmedelsbutik, ett bibliotek, ett strandbad (Stockbybadet), två gym, en pizzeria och en restaurang. Biblioteket, som har namnet Barnens eget bibliotek i Stenhamra, är ett folkbibliotek med särskild plats för barnen, och är även skolbibliotek för Stenhamraskolan.

De flesta yrkesverksamma pendlar inom Stockholmsområdet. 1994 hade 64 % av de förvärvsarbetande sin arbetsplats i Stockholm. Bussar går mellan Stenhamra och Brommaplan; på vardagar går cirka sextio avgångar i vardera riktning med en restid på 25–35 minuter. Blåbusslinje 176 går mellan Stenhamra och Danderyd via Bromma och Solna.

Fruktodlingar[redigera | redigera wikitext]

Bär- och fruktdryckestillverkaren Stockmos har sedan 1932 sin fabrik i Stenhamra. Råvarorna köpes och fraktas till fabriken, men odlades tidigare i anslutning till den. 1968–1970 uppfördes villaområdet Eknäs på Stockmos gamla trädgårdar. Äppelträd är därför fortfarande en vanlig syn i detta område, både inom och utanför villatomterna. Många vägnamn minner om odlingarna och flera ursprungliga byggnader finns kvar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 30 september 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]