Strindbergssällskapet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Strindbergssällskapet är en förening för att befrämja forskningen kring och intresset för August Strindbergs författarskap och person. Det instiftades 1945 på av initiativ professorn i litteraturhistoria vid Stockholms högskola, Martin Lamm, och ordförande i Sveriges författareförening, tidigare chefredaktören för Socialdemokraten, Fredrik Ström.

Den ursprungliga styrelsen bestod av docent Gunnar Ollén (ordf.), Torsten Eklund (sekr.), Henry Olsson (vice ordf.), Eric Ahlström (skattmästare), Fredrik Ström, Martin Lamm, Walter Arthur Berendsohn, Oscar Wieselgren, Arvid Bæckström, Yngve Hedvall, Tor Bonnier, J. Viktor Johansson, John Landquist, Olof Molander och Anders Österling.

De uppgifter Sällskapet inledningsvis prioriterade var att inventera och ge ut Strindbergs brev, att abonnera på klipp om August Strindberg, att inventera Strindbergs manuskript (för en ny textkritisk utgåva), att ge ut ett medlemsblad och slutligen att förbereda hundraårsminnet av Strindbergs födelse 1949.

Strindbergs brev[redigera | redigera wikitext]

Den första volymen av Strindbergs brev publicerades med stöd av Stockholms stadsfullmäktigeAlbert Bonniers Förlag 1948 under Torsten Eklunds redaktörskap. Han gav ut ytterligare fjorton volymer fram till 1976. Björn Meidal övertog utgivningen, som alltjämt pågår, i och med band sexton 1989.

Pressklipp[redigera | redigera wikitext]

En prenumeration på pressklipp om Strindberg inleddes och pågår fortfarande. Sällskapet har därmed en unik klippsamlingen om August Strindberg som finns till förfogande för forskningen.

Medlemsblad[redigera | redigera wikitext]

Från och med hösten 1945 trycktes ett medlemsblad, Meddelanden från Strindbergssällskapet, med Torsten Eklund som redaktör och med hjälp av Gunnar Ollén. Det utkom fram till 1984. 1985 ersattes det med årsboken Strindbergiana med avsikten att skapa ett mer akademiskt forum för Strindbergsforskare. Ett register över delarna 1-20 publicerades i den tjugonde samlingen (1995), och finns även tillgängligt på Strindbergssällskapets hemsida.

Modern utgåva av samlade verk[redigera | redigera wikitext]

Ambitionen var också att initiera en moderniserad, textkritisk utgåva av Strindbergs arbeten, som skulle ersätta August Strindbergs samlade skrifter redigerad av John Landquist i femtiofem band 1912-21. Först 1979 kunde planerna realiseras med Lars Dahlbäck som huvudredaktör för den s.k. ”nationalutgåvan” av August Strindbergs Samlade Verk. 1986 övertogs huvudmannaskapet för utgivningen av Stockholms universitet, medan Sällskapet i fortsättningen kom att representeras i den ledningsgrupp som ansvarar för utgivningen och utser redaktionskommittén. Våren 2009 övergick huvudredaktörskapet till Sällskapets styrelseledamot och dåvarande vice ordförande Per Stam. 2012 – lagom till minnesåret av Strindbergs död 1912 – utkom de två sista textvolymerna, Ockulta dagboken och Hemsöborna och verket avslutades med utgivningen av registerdelen 2013. Därmed har 72 textvolymer publicerats i bokform och textkritiska kommentarer i elektronisk form tillkommer.

Blå tornet[redigera | redigera wikitext]

Från 1954 kunde Sällskapet överta en del av det som varit Strindbergs sista bostad i ”Blå tornet” (Drottninggatan 85, Stockholm) och så småningom flytta dit de Strindbergsinventarier som förvarades på Nordiska museet. Därmed kunde Strindbergsmuseet invigas den 14 maj 1960. 1972 kunde man utöka med ytterligare rum som hade tillhört Strindberg, och senare samma år bildades en stiftelse för att överta skötseln av museets ekonomi och drift.

The International Strindberg Conference[redigera | redigera wikitext]

1973 tog Strindbergssällskapet initiativet till ett internationellt forskarsymposium om August Strindberg i Stockholm: ”Strindberg and Modern Theatre”. ”The International Strindberg Conference” har sedan dess hållits bland annat i Moskva, Minneapolis, Seattle, Amsterdam, Warszawa. Hösten 2008 hölls den sextonde i Bonn, Tyskland (”Strindberg: Art, Science and Experiment”).

Strindbergspris[redigera | redigera wikitext]

Från och med 1988 delar man ut Strindbergspriset till en grupp eller person som enligt styrelsen ”särskilt förtjänstfullt har verkat för Sällskapets i dess stadgar uttryckta ändamål, att främja kännedomen om August Strindberg och hans verk.” Bland mottagarna märks Ingmar Bergman, Olof Lagercrantz, Bengt Lagerkvist, Keve Hjelm, Björn Meidal och Kungliga Dramatiska Teatern.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Johansson, Carl Olof (1995). ”Femtio år i Strindbergs sällskap.”. Strindbergiana (Stockholm : Strindbergssällskapet, 1985-) 1995 (10): sid. 17-[46] : ill.. ISSN 0282-8006. ISSN 0282-8006 ISSN 0282-8006.  Libris 1989458
  • Ollén, Gunnar (1995). ”De första åren: till Strindbergssällskapets 50-årsjubileum 1 juni 1995”. Strindbergiana (Stockholm : Strindbergssällskapet, 1985-) 1995 (10): sid. 9-16. ISSN 0282-8006. ISSN 0282-8006 ISSN 0282-8006.  Libris 1989455

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Johansson, Carl Olof (2005). ”Register över Strindbergssällskapets publikationer 1945-2005”. Strindbergiana 2005(20): sid. 159-[167]. 0282-8006. ISSN 0282-8006.  Libris 9860782

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]