Strindbergshuset, Karlaplan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Strindbergshuset.
Södra Karlaplan 1919, med Strindbergshuset längst till vänster

Strindbergshuset var en byggnad i nygotisk stil i rött tegel från 1896. Byggnaden stod på Karlavägen 82[1] vid Karlaplan i Stockholm, känd som plats för August Strindbergs våning 1901-1908. Huset uppfördes åren 1896-1898 efter ritningar av arkitekterna Ludvig Pettersson och Ture Stenberg och revs 1969 och ersattes av ett modernt flerfamiljshus uppfört av BGB.[2]

Strindberg[redigera | redigera wikitext]

August Strindberg skrev vid inflyttningen i sin dagbok:

Detta har jag köpt för mina trettio år av dramatiska mödor.

I pjäsen "Oväder" beskriver Strindberg huset på följande vis:

En modern husfasad med sousterrain av granit, det övre av tegel med gult puts; fönsterfattningar och ornament av sandsten; mitt i sousterrainen låg port till gården och samtidigt ingång till konditoriet; fasaden slutar med ett hörn till höger, där en square med stamrosor och andra blommor synes; i hörnet är en brevlåda; [...] Framför fasaden är trottoar med avenyens träd; i förgrunden en grön bänk och en gaslykta.

Hans dåvarande fru Harriet Bosse ska också ha blivit helt överväldigad när hon fick se våningen och takhöjden. Trots den vackra våningen genomled August Strindberg sina mörkaste år här och han flyttade så småningom till det så kallade Blå tornetDrottninggatan.

I huset skrev Strindberg tre romaner (däribland "Ensam") samt ett femtontal dramer, däribland Oväder och Ett drömspel.

Rivning och nybygge[redigera | redigera wikitext]

Strindbergshusets forna tomt med det nya huset från 1969.

Mellan åren 1942 och 1975 tillämpades hyresreglering i svenska städer. Fastighetsföretaget BGB, som ägde Strindbergshuset år 1968, menade att det inte gick att bibehålla underhållet på byggnaden på grund av regleringen och man ville riva huset för att bygga nytt istället. Då försökte hyresgästerna i samverkan med Riksantikvarieämbetet köpa fastigheten, men fastighetsägarna valde att sälja fastigheten till sitt eget bolag för 2,3 miljoner kronor. När fastighetsbolaget fick avslag på sin rivningsansökan överklagade man och ärendet gick ända upp i regeringen.[förtydliga] Ägarna till fastigheten hade hävt allt underhåll vilket medförde att standarden på fastigheten sjönk; man argumenterade för låga boendekostnader vid en nybyggnation. Rivningsansökan godkändes till sist av stadshuset trots hyresgästernas protester och de ekonomiska intressen som låg bakom rivningsönskan.[källa behövs]

Det nya huset stod klart 1969 efter arkitekt Hack Kampmanns ritningar och hyresgästerna fick kraftigt höjda boendekostnader. Det nya huset var ett lägenhetskomplex i modern stil där fasaden ikläddes med glaserade klinkers. Av det gamla huset användes rester från rivningen för utsmyckning av tunnelbanestationen Näckrosen i Solna kommun

Idag ägs huset av Brf Strindbergshuset och inrymmer bostäder i de övre planen. Bottenvåningen rymmer bland annat en ICA affär och ett bankkontor som tillhör SEB. Högst upp i detta hus bodde även Strindbergstolkaren Ingmar Bergman fram till år 2003.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fastighetens adress var tidigare Karlavägen 40
  2. ^ ”Östermalm byggnadsinventering 1985:kvarteret Fanan”. Stockholms stadsmuseum. http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/KUL/SSM_Ostermalm__byggnadsinventering_2_1985_02.pdf. Läst 11 december 2009. 
  3. ^ Pyrrhonism 20 maj 2011, "Två olika världsberömda berg var grannar i olika tidsåldrar på Karlavägen 10"

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Lagercrantz, Bo; Eklund Torsten, Smedmark Carl Reinhold, Wall Bengt V. (1967). Strindbergshuset: några anteckningar. Stockholm: Bonnier. Libris 9133684