Svarteborgs socken
| Svarteborgs socken | |
| Socken | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Härad | Tunge härad |
| Koordinater | 58°33′28″N 11°33′49″Ö / 58.55778°N 11.56361°Ö |
| Kyrkby | - |
| Area | 140 km²[1] |
| Folkmängd | 2 722 (2000)[2] |
| Befolkningstäthet | 19 invånare/km² |
| Geonames | 8126912 |
| Sockenkod | 1603 |
Svarteborgs socken i Bohuslän ingick i Tunge härad, ingår sedan 1974 i Munkedals kommun och motsvarar från 2016 Svarteborgs distrikt.
Socknens areal är 139,9 kvadratkilometer, varav land 133,21.[1] År 2000 fanns här 2 722 invånare.[2] Tätorterna Dingle och Hällevadsholm samt sockenkyrkan Svarteborgs kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Svarteborgs socken har medeltida ursprung. Socknen införlivade under medeltiden Aspångs socken och på 1500-talet Tose socken.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Svarteborgs församling och för de borgerliga frågorna bildades Svarteborgs landskommun. Landskommunen utökades 1952 och uppgick 1974 i Munkedals kommun.[2] Församlingen uppgick 2010 i Svarteborg-Bärfendals församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Svarteborg, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Tunge härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Stångenäs, Bullarens och Sotenäs kompanier och de indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5]
Geografi och natur
Svarteborgs socken ligger nordväst om Uddevalla kring södra delen av sjön Södra Bullaresjön och genomkorsas av Berghemsmoränen. Socknen består av sprickdalar omgivna av en kuperad sjörik skogsbygd.[6][1][7]
Det kommunala naturreservatet Gunnarsbo ligger i socknen. De största insjöarna är Södra Bullaresjön som delas med Mo och Naverstads socknar i Tanums kommun, Kärnsjön som delas med Hede och Håby socknar i Munkedals kommun och Aspen.
I kyrkbyn Svarteborg fanns förr ett gästgiveri.[8]
Historia
Legenden om Kung Rane utspelas delvis i Svarteborg.[förtydliga][källa behövs]
Fornlämningar
Över 100 boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen, skålgropsförekomster och cirka 30 hällristningar. Från järnåldern finns 20 gravfält och fem fornborgar.[6][9][10][7]
Befolkningsutveckling
Befolkningen ökade från 1762 1810 till 3191 1860 varefter den minskade till 2444 1910 då den var som lägst under 1900-talet. Till 1990 ökade folkmängden på nytt till 2939.[11]
Namnet
Namnet skrevs på 1320-talet Suartaborgh och kommer från byn med samma namn. Efterleden är borg, troligen med betydelsen 'berg(avsats) med brant sida, brant höjd'. Förleden kan innehålla ett äldre namn på en bäck, Svarta, syftande på mörkt vatten.[12]
Kända personer från Svarteborgs socken
Se även
Referenser
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Svarteborg socken
- ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
- ^ Administrativ historik för Svarteborg socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Svarteborg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Svarteborgs socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Svarteborgs socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Folkmängd 1810-1890 Svarteborg i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 1/6 2016)
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. sid. 184-194. Libris 417491. http://runeberg.org/aehbhob/2/0186.html
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Svarteborgs socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Svarteborgs socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Namn (geografi) i Svarteborg socken. Källa: SOFI
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Svarteborgs socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Svarteborgs socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Svarteborgs socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Svarteborgs socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
| |||||