Munkedals kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Munkedals kommun
Kommun
Munkedals kommunhus
Munkedals kommunhus
Munkedal vapen.svg
Vapensköld för Munkedals kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Bohuslän, Dalsland
Domsaga Uddevalla domsaga
Läge 58°29′0″N 11°41′0″Ö / 58.48333°N 11.68333°Ö / 58.48333; 11.68333
Centralort Munkedal
Areal 667,69 km² (2015-01-01)[1]
158:e största (av 290)
 - land 634,02 km²
 - vatten 33,67 km²
Folkmängd 10 437 (2018-03-31)[2]
211:e största (av 290)
Befolkningstäthet 16,46 invånare/km²[2][1]
198:e högsta (av 290)
GeoNames 2690840
Kommunkod 1430
Tätortsgrad (%) 58,7 (2010)[3]
Antal anställda 925 (2014-11)[4]
Munkedal Municipality in Västra Götaland County.png
Webbplats: www.munkedal.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Munkedals kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Munkedal.

Kommunen är belägen i de mellersta delarna av landskapet Bohuslän, med en mindre del, Valbo-Ryrs distrikt, i Dalsland. I nord-sydlig riktning rinner Örekilsälven med utlopp i Saltkällefjorden, en inre flik av Gullmarsfjorden. Av de Bohuslänskommuner som har kust mot Skagerrak är Munkedals kommun därmed den som har kortast sträcka. Kommunen gränsar i väster till Lysekils kommun, Sotenäs kommun och Tanums kommun i före detta Göteborgs och Bohus län. I norr finns Dals-Eds kommun och i öster Färgelanda kommun i före detta Älvsborgs län. I söder finns Uddevalla kommun i före detta Göteborgs och Bohus län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bärfendal, Foss, Hede, Håby, Krokstad, Sanne, Svarteborg och Valbo-Ryr. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 bildades fyra "storkommuner" i området: Munkedal (av de tidigare kommunerna Foss och Håby), Svarteborg (av Bärfendal och Svarteborg), Sörbygden (av Hede, Krokstad och Sanne) samt Ödeborg (av Torp och Valbo-Ryr och Ödeborg).

1967 tillfördes Munkedals landskommun en del ur den upplösta Ödeborgs landskommun (Valbo-Ryrs församling). Munkedals kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Munkedals landskommun. 1974 införlivades Svarteborgs och Sörbygdens kommuner.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Uddevalla tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått en gåspenna korsad med en pappersrulle, allt av silver.

Pappersrullen symboliserar Munkedals gamla papperstillverkning och gåspennan  anknyter till  premonstratenserorden, den munkorden som hade sitt kloster i Dragsmark och som i gamla tider hade en utgård i Örekilsälvens dalgång.[källa behövs] Pappersbruket Arctic Paper Munkedals AB på orten hade också haft en sådan i sitt firmamärke.[källa behövs]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Munkedals kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
9 704
1975
  
10 210
1980
  
10 703
1985
  
10 726
1990
  
11 147
1995
  
11 078
2000
  
10 532
2005
  
10 284
2010
  
10 181
2015
  
10 205
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Större delen av kommunen är skogsbygd med ett antal större och mindre sjöar. Största sjö är Kärnsjön som ligger ungefär mitt i kommunen. Den sydvästra delen är jordbruksbygd. Större delen av landskapet är kuperat. Från nordväst mot sydost löper Berghemsmoränen. I norr ligger Kynnefjäll med kommunens högsta punkt, Vaktarekullen, 207 meter över havet Bohusläns näst största älv, Örekilsälven, känd för sitt laxfiske, rinner genom centralorten. Den mynnar ut i Saltkällefjorden som är en del av Gullmarsfjorden.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Munkedals kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Munkedals stationshus

Kommunen genomkorsas av E6 och Bohusbanan från nordväst mot sydöst. Bohusbanan trafikeras av regiontågen Västtågen mellan Göteborg, Uddevalla och Strömstad med stopp vid Munkedal, Dingle och Hällevadsholm. Från Dingle utgår tre länsvägar, Länsväg 163 åt nordväst, Länsväg 165 norrut och Länsväg 174 åt väster. Länsväg 162 går från Munkedal och västerut mot Lysekil.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige 2006–2010[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige i Munkedals kommun har 35 ordinarie ledamöter. Ordförande i kommunfullmäktige är Christer Nilsson (c). Kommunalråd samt ordförande i kommunstyrelsen är Alf Sifversson (M). Den styrande majoriteten utgörs av moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet och Kommunal Samverkan med Folket I Focus.


Kommunfullmäktige 2014-2018[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
C
Christer Nilsson
Förste vice ordförande
S
Caritha Jacobsson
Andre vice ordförande
M
Jan Hognert
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Byggnadsnämnden
S
Per-Arne Brink
C
Leif Svensson
Valnämnden
C
Eva Kristensson
M
Mathias Hansson-Schewenius

Mandatfördelning i Munkedals kommun, 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDFFKSFFCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197019943
19943
3589,0
305
19731611455
161455
4190,1
37
197611521445
1521445
4190,9
356
197916213415
1621345
4189,6
347
1982171112316
171236
4189,2
3011
1985161211416
1621146
4187,3
329
1988162310415
16231045
4182,7
2912
19911413210335
143210335
4182,5
3011
199419328216
1932826
4183,6
2318
1998411235136
41123536
3577,48
2213
2002212128244
21228244
3574,61
2213
20062121127235
21227235
3575,31
2212
20102111217137
2112737
3578,77
2113
2014211166126
2116626
3581,27
2015
  • KSFF hette från början Kommunal Samverkan men före valet 1985 gick man ihop med Folket i Focus och bytte till nuvarande namn.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]