Hoppa till innehållet

Svenska regenters valspråk

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Sveriges väl)
Karl IX:s valspråk på latin (från ryttarstatyn "Kopparmärra" i Göteborg)

Svenska regenters valspråk handlar om de valspråk (motton), som Sveriges regenter har haft under historiens gång.

Den förste svenske regent som hade ett valspråk var unionskungen Kristian I i mitten av 1400-talet, men även om han och hans två efterföljare som unionskungar (Hans och Kristian II) hade valspråk användes de inte i Sverige. Det är först från och med Gustav Vasa, som det har varit allmän tradition för svenska regenter att ha valspråk.

Fram till och med Adolf Fredrik i mitten av 1700-talet användes valspråken både på svenska och latin (i vissa fall även på tyska). Från och med Gustav III har valspråken bara varit på svenska, och de latinska versionerna från och med denna tid är endast översättningar.

Namn Regeringstid Valspråk på svenska Valspråk på utländska[a] Ursprung Anmärkning
Oldenburgska ätten
Kristian I 14571464 Dygden visar vägen Dyden viser vejen (danska) ?
Hans
(Johan II)
14971501 Herrens högra (hand) har upphöjt mig, Herrens högra (hand) gör mäktiga ting Dextera Domini exaltavit me, dextera Domini fecit virtutem (latin) Gamla testamentet, Psaltaren 118:16 I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Herrens hand är höjd till seger, Herrens hand har visat sin kraft.
Kristian II 15201521 Kristus Jesus utvalde mig till kung för sitt folk XPS IHS elegit me regem populo suo (latin) Gamla testamentet, Apokryferna, Salomos vishet 9:7 De grekiska bokstäverna XPS motsvarar de latinska CHRS, som står för CHRISTUS. IHS står för Iesus Hominum Salvator (Jesus, människornas frälsare), men kan också tolkas som de grekiska IES, de första bokstäverna i IESUS. Den ursprungliga bibeltextens Du är utbytt mot XPS IHS.
Vasaätten
Gustav Vasa Riksföreståndare 15211523 Beskydda oss, o Jesus Protege nos Iesu (latin) ? Gustavs valspråk som riksföreståndare under befrielsekriget mot Danmark.
Kung 15231560 All makt är av Gud[1] Omnis Potestas a Deo (latin) Nya testamentet, Romarbrevet 13:1 I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: [... D]et finns ingen överhet, som inte är av Gud.
Om Gud (är) med oss, vem (är) då emot oss Si Deus pro nobis quis contra nos (latin) Nya testamentet, Romarbrevet 8:31 I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Om Gud är för oss, vem kan då vara mot oss?
Säll (är) den som fruktar Herren Beatus qui timet Dominum (latin) Gamla testamentet, Psaltaren 112:1 I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Lycklig den som fruktar Herren.
Herrens är jorden [och allt vad därpå är] Domini est terra [et plentitudo eius] (latin) Gamla testamentet, Psaltaren 24:1 I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Jorden är Herrens med allt den rymmer.
Erik XIV 15601568 Jehova ger åt vem han vill Jehovah (Deus) dat cui vult (latin) Gamla testamentet, Daniels bok 4:14 Med detta valspråk syftar kungen på, att han inte har blivit vald till kung, utan att Gud (genom att Gustav Vasa lät införa arvkungadömet) har gett honom kronan.
Johan III 15681592 Gud (är) vår beskyddare Deus protector noster (latin) Gamla testamentet, Psaltaren 33:20 och 59:10 I den senaste svenska bibelöversättningen lyder verserna: Vi sätter vårt hopp till Herren, han är vår hjälp och vår sköld och Du är min styrka, jag lovsjunger dig, Gud är min säkra borg.
Genom att göra gott frukta vi ingen Bene faciendo neminem timemus (latin) ?
Mildhet och sanning äro konungens vakt och genom mildhet stöder han sin tron Misericordia et veritas custodiunt regem et roboratur clementia thronus eius (latin) Gamla testamentet, Ordspråksboken 20:28 I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Godhet och trohet är kungens värn, med rättfärdighet tryggar han tronen.
Sigismund 15921599 För rätten och folket[2] Pro iure [jure[3]] et populo (latin) ? Detta valspråk använde Sigismund vid sin kröning till polsk-litauisk kung 1587.[3]
Konungens hjärta (är) i Herrens hand[4] Cor regis in manu Domini[4] (latin) Gamla testamentet, Ordspråksboken 21:1 Detta valspråk användes även av den dansk-norske kungen Fredrik I. I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Herren leder kungens tankar som vattenflöden.
Av himmelen ges det upphöjda[4] Coelitus sublimia dantur[4](latin) ? Coelitus stavas ibland även Cælitus.
Karl IX Riksföreståndare 15991604 Gud (är) min tröst Deus solatium meum (latin) Gamla testamentet, Psaltaren 62:6 I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Från [Gud] kommer mitt hopp.
Herren (är) min styrka Fortitudo mea Jehovah (latin) Gamla testamentet, Psaltaren 118:14 I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Herren är min kraft och mitt värn.
Kung 16041611 Jehova (är) min tröst Jehovah solatium meum (latin) Gamla testamentet, Psaltaren 62:6 Detta är samma valspråk, som det han använde som riksföreståndare, förutom att Gud är utbytt mot Jehova. Han använde båda varianterna under sin tid som hertig.
Gustav II Adolf 16111632 Ära vare den högste, de sinas tillflykt Gloria altissimo suorum refugio (latin) ? Första bokstaven i varje ord i den latinska varianten, GASR kan också ses som en förkortning för Gustavus Adolphus Sueciae Rex, som är latin för Gustav Adolf, Sveriges konung.
Med Gud och de segerrika vapnen Deo et victricibus armis (latin) ? Endast använt i Tyskland under trettioåriga kriget.
Gud (vare) med oss Gott mit uns (tyska) Gamla testamentet, Apokryferna, Judits bok 13:11 och Nya testamentet, Matteus 1:23 Endast använt i Tyskland under trettioåriga kriget, exempelvis som lösenord under slaget vid Breitenfeld 1631.
Kristina 16321654 Vishet (är) regeringens grundpelare[5] Columna regni sapienta (latin)[5] ? Liksom i Gustav II Adolfs första valspråk kan första bokstaven i varje ord i den latinska varianten (CRS) utläsas som en förkortning, nämligen för Christina Regina Sueciae, som är latin för Kristina, Sveriges drottning.
Pfalziska ätten
Karl X Gustav 16541660 I Gud mitt öde, han själv skall göra det In Jehovah sors mea, ipse faciet (latin) Gamla testamentet, Psaltaren 37:5 I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: Lita på [Herren], han kommer att handla.
Karl XI 16601697 I Gud mitt öde, han själv skall göra det In Jehovah sors mea, ipse faciet (latin) Gamla testamentet, Psaltaren 37:5 Hans far Karl X Gustavs valspråk, som användes under hans tid som omyndig kung (fram till 1672).
Herren är vorden min beskyddare Factus est Dominus protector meus (latin) Gamla testamentet, Psaltaren 94:22 I den senaste svenska bibelöversättningen lyder versen: [...] Herren är min trygga borg.
Herren (är) min beskyddare Dominus protector meus (latin)
Karl XII 16971718 Herren (är vorden) min beskyddare (Factus est) Dominus protector meus (latin) Gamla testamentet, Psaltaren 94:22 Hans far Karl XI:s valspråk, som han använde under första delen av sin regeringstid.
Med Guds hjälp (Deo favente; latin) ? Detta valspråk använde han från 1707 och detta är första gången, som ett svenskt kungligt valspråk enbart har använts på svenska.
Ulrika Eleonora 17181720 I Gud mitt hopp In Deo spes mea (latin) Gamla testamentet, Psaltaren 62:6 Inspirerat av samma bibelcitat som Karl IX:s valspråk i början av 1600-talet.
Hessiska ätten
Fredrik I 17201751 I Gud mitt hopp In Deo spes mea (latin) Gamla testamentet, Psaltaren 62:6 Fredrik övertog sin hustru Ulrika Eleonoras valspråk, eftersom han "fick" kronan av henne, när hon abdikerade till hans förmån. Valspråket är återgivet på latin på guldmynt från Fredriks tid och på svenska på silvermynt. På mynt där de båda makarna är avbildade tillsammans lyder valspråket I Gud vårt hopp.
Holstein-Gottorpska ätten
Adolf Fredrik 17511771 Statens välfärd (är) min välfärd Salus publica, salus mea (latin) Romarriket Använt av Adolf Fredriks släkting Karl Vilhelm Fredrik av Brandenburg-Ansbach 17201746. Antagligen föreslaget av kungens hustru Lovisa Ulrika och greve Carl Gustaf Tessin vid hans trontillträde.
Gustav III 17711792 Fäderneslandet (Pro patria; latin; ordagrant För fosterlandet) ? Gustav III var den förste svenske regent, som inte använde något valspråk på latin. Detta är också hittills enda gången i Sveriges historia, som ett kungligt valspråk endast har bestått av ett ord.
Gustav IV Adolf 17921809 Gud och folket (Deus et populus; latin) ?
Karl XIII Riksföreståndare 1809 Folkets väl min högsta lag (Salus populi summa lex mea; latin) Den romerske politikern Marcus Tullius Ciceros verk Om lagarna (De legibus) III:3:8 Eftersom Karl tvingades underteckna 1809 års regeringsform för att bli kung kan valspråket tydas som att han har accepterat folkets vilja. I Ciceros verk lyder meningen: Salus populi suprema lex.
Kung 18091818
Bernadotteska ätten
Karl XIV Johan 18181844 Folkets kärlek, min belöning (Amor populi praemium meum; latin) ? Även använt av den danske kungen Fredrik VII i den omgjorda formen Folkets kjærlighed, min styrke (Folkets kärlek, min styrka).
Oscar I 18441859 Rätt och sanning (Ius et veritas; latin) 1809 års regeringsform § 16
Karl XV 18591872 Land skall med lag byggas (Civitas legibus aedificetur; latin) Upplandslagen från 1296
Oscar II 18721907 18721905: Brödrafolkens väl (Salus populorum fraternorum; latin) Kungens djupa engagemang för den svensk-norska unionen. Valspråket hade denna lydelse så länge unionen bestod. Därefter fick kungen ändra det.
19051907: Sveriges väl (Salus Sueciae; latin) Omändring av kungens tidigare unionsvalspråk. Efter unionsupplösningen fick Oscar ändra Brödrafolkens väl till detta, eftersom det förra ej längre passade.
Gustaf V 19071950 Med folket för fosterlandet (Cum populo pro patria; latin) ? En önskan från kungens sida att försöka motstå de republikanska strömningar, som rådde vid hans trontillträde.
Gustaf VI Adolf 19501973 Plikten framför allt (Ante omnia officium meum; latin; ordagrant Framför allt mitt ämbete) ?
Carl XVI Gustaf 1973 För Sverige – i tiden (Pro Suecia hoc tempore; latin) ? Enligt kungen själv en önskan från hans sida att bli en modern monark.
  1. ^ De latinska översättningarna från och med Gustav III kommer från Ebbe Vilborgs bok Latinska citat (Norstedts 2004). De har alltså inte använts i verkligheten och är därför satta inom parentes.

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]
  • Lagerqvist, Lars O., Åberg, Nils & Andersson, Kenneth, Svenska kungliga valspråk, Vincent förlag, Stockholm 1995. ISBN 91-87064-13-8
  • Bibeln (Bibelkommissionens översättning), Bokförlaget Libris, Örebro 2000 (6:e tryckningen). ISBN 91-7195-541-0
  • Vilborg, Ebbe, Latinska citat, Norstedts, Stockholm 2004.