Upplands runinskrifter 961
Upplands runinskrifter 961  | |
 | |
| Signum | U 961 |
|---|---|
| RAÄ-nr | Vaksala 108:1 |
| Område | Uppland |
| Placering | Vaksala kyrka |
| Koordinater | 59°52′42″N 17°40′58″Ö / 59.87844°N 17.68277°Ö |
| Tillkomsttid | 1000-talet |
| Ristad av | Öpir (S), Igulfast (S)[1] |
Vaksalastenen, Upplands runinskrifter 961, är en runsten från 1000-talet i Vaksala socken och Uppsala kommun.[1] Den har tidigare funnits i en mur vid Vaksala kyrka i östra Uppsala.[2] Runstenen är idag rest väl synligt på den sydöstra vägkanten av Länsvägen 288 i närheten av Vaksala kyrka i nordöstra Uppsala och Uppsala kommun i Uppland.
Stenen
[redigera | redigera wikitext]Runstenen är av gråsten. Den är 1,9 meter hög samt 2,25 meter bred.[3] Stenen flyttades på 1860-talet från kyrkogårdsmuren vid Vaksala kyrka till sin nuvarande plats utmed vägkanten.[2]
Textens "Igulfast" har på uppdrag av den dödes änka och dotter låtit utföra minnesvården. Den framstående runristaren Öpir, som verkade under 1000-talets senare del, ristade runorna. Öpir har sammanlagt signerat 45[4] runstenar i Uppland, men ristat många fler.
Inskriften
[redigera | redigera wikitext]Runskrift (yngre futhark)[a]:
- ᚼᚢᛚᛅ᛫ᛚᛁᛏ᛫ᚱᛅᛁᛋᛅ᛫ᛋᛏᛅᛁᚾ᛫ᚦᛁᚾᛅ᛫ᛅᛏ ᚴᛁᛏᛁᛚᛒᛁᛅᚱᚾ᛫ᚠᛅᚦᚢᚱ᛫ᛋᛁᚾ᛫
ᛅᚢᚴ᛫ᚱᚢᚾᚠᚱᛁᚦ᛫ᛅᛏ᛫ᛒᚮᚾᛏᛅ᛫ᛅᚢᚴ᛫ᛁᚼᚢᛚᚠᛅᛋᛏᚱ᛫ᚱᛁᚦ᛫ᛁᚾ᛫ᚢᛒᛁᛦ
Translitterering av runinskriften:
- h(u)(l)-a + lit + raisa stain + þina at kitilbiarn ' faþur ' sin + auk runfriþ ' at ' bonta ' auk ihulfastr ' riþ ' in ' ubiʀ[1]
Normalisering till runsvenska:
- Hyl[i]a(?) let ræisa stæin þenna at Kætilbiorn, faður sinn, ok Runfriðr at bonda, ok Igulfastr reð, en Øpiʀ.[1]
Översättning till nusvenska:
- Hylia[5] lät resa denna sten efter Kättilbjörn sin fader, och Runfrid efter sin man, och Igulfast ombesörjde, men Öpir (ristade).[2]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Alfabetisk lista över runinskrifter
- Lista över Upplands runinskrifter
- Sverige under vikingatiden
- Sverige under äldre medeltiden
Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ^ Om inte runtecknen nedan syns behövs ett unicode-typsnitt i din webbläsare eller operativsystem som stödjer unicode-runor (unicode 3.0).
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Enoksen, Lars Magnar (1998). Runor. ISBN 91-89442-55-5
- Enoksen, Lars Magnar (2003). Vikingarnas egna ord. ISBN 91-89442-77-6
- Gustavson, Helmer (1991). Runstenar i Vallentuna. ISBN 91-971070-6-9
- Källström, Magnus (2007). Mästare och minnesmärken. ISBN 978-91-85445-64-6
- Jansson, Sven B.F. (1987). Runes in Sweden. ISBN 91-7844-067-X
- Jansson, Sven B.F. (1984). Runinskrifter i Sverige. ISBN 91-20-07030-6
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Samnordisk runtextdatabas, U 961 $, 2014
- ^ [a b c] Elias Wessén, Sven B.F. Jansson, red (1953-1958). Sveriges runinskrifter. Bd 9, Upplands runinskrifter, del 4. Stockholm: Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA). http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b09_h01_text_2.pdf
- ^ Fornminnesregistret: Vaksala 108:1
- ^ Östergren, Eric (2012). Öpir, en runristare eller flera? : en språklig och arkeologisk studie av de vikingatida Öpir-stenarna från och kring Uppland. [Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet]. https://www.archaeology.su.se/polopoly_fs/1.123160.1360246690!/menu/standard/file/Ostergren_Eric_Opir_en_runristare_eller_flera.pdf. Läst 27 oktober 2021
- ^ Jacobsson, Stefan (2004). Runnordiska Sturla-namn : Mansnamn på -a i vikinga- och medeltidens nordiska runinskrifter. sid. 118. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-265509. Läst 27 oktober 2021
| ||||||||||||||||||||