Upplands ståndsdragonregemente

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Upplands ståndsdragonregemente
Officiellt namnUpplands ståndsdragonregemente
Datum1700–1709, 1711–1721
FörsvarsgrenSvenska armén
TypKavalleriet
StorlekRegemente
EfterföljareLivdragonregementet
Befälhavare
Regementschef 1700–1701Erik Gustaf Stenbock
Regementschef 1702–1709Anders Wennerstedt
Regementschef 1712–1721Hans von Fersen [a]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Livfana för Upplands ståndsdragoner.Livfana Upplands ståndsdragoner - Livrustkammaren - 43205.tif

Upplands ståndsdragonregemente var ett värvat[ifrågasatt uppgift] kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1700–1721.[1][2][3][4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Upplands ståndsdragonregemente bildades 1700 som Upplands ståndsdragoner.[ifrågasatt uppgift] Förbandet som bildades av främst adeln och prästerskapet i Uppland och Bergslagen var inledningsvis namngivet efter dess chefer. Vid bildande bestod förbandet av cirka 600-700 man fördelade på sex kompanier, vilka utökades 1701 till åtta kompanier. År 1701 överfördes regementet till Reval (nu Tallinn) och deltog i slaget vid Errastfer, år 1704 i slaget vid Jakobstadt, år 1705 i slaget vid Gemauerthof, år 1708 i slaget vid Lesna och slutligen 1709 i slaget vid Poltava, där det föll i rysk fångenskap genom Adam Ludwig Lewenhaupts kapitulation vid Perevolotjna. Åren 1711–1712 återuppsattes förbandet och 1716 antogs namnet Upplands ståndsdragonregemente, vilket kom att omfatta en styrka på drygt 1.000 man. År 1719 förstärktes regementet med soldater från det samma år upplösta Upplands tremänningsregemente till häst. År 1721 upplöstes Upplands ståndsdragonregemente: Livdragonregementet fick 80 man medan Tavastehus läns infanteriregemente och Nylands infanteriregemente erhöll drygt 300 man var.[2]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1700–1701: Erik Gustaf Stenbock
  • 1702–1709: Anders Wennerstedt
  • 1712–1721: Hans von Fersen

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Upplands ståndsdragoner 1700-??-?? 1709-07-01
Upplands ståndsdragoner 1711-??-?? 1716-??-??
Upplands ståndsdragonregemente 1716-??-?? 1721-??-??
Chefsboställe och förläggningsort
okänt 1700-??-?? 1701-??-??
Livland 1701-??-?? 1704-??-??
Eda skans 1718-??-?? 1721-??-??

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ von Fersen blev sista chefen för regementet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kjellander (2003), s. 321
  2. ^ [a b] ”Upplands ståndsdragoner”. hhogman.se. http://www.hhogman.se/regementen_tillfalliga_kavalleriet.htm. Läst 17 maj 2020. 
  3. ^ Ridderstad (1903), s. 441
  4. ^ Leijonhufvud (1915), s. 71-85

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5 
  • Ridderstad, Wilhelm (1903). "Gula gardet" 1526-1903 : bidrag till Kongl. Svea lifgardes personalhistoria. Stockholm: Centraltryckeriet. Libris 9785 
  • Leijonhufvud, Erik (1915). Namnlistor över officerskårerna vid svenska s.k. männingsregementen till häst och ståndsdragoner under stora nordiska kriget. Stockholm: P.A. Norstedt & söner. Libris 514224 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Karl K:son Leijonhufvud, Prästerskapet i Strängnäs stift och dragonuppsättningen 1712-1714. Karolinska förbundets årsbok 1922 (tryckt 1923), s 218-233. – I Svensk regementshistorisk bibliografi (Gurli Taube, 1949, nr 528) felaktigt redovisad under Livregementets dragoner.
  • Christina Backman, Svensk militärexport 1721. Släkthistoriskt forum 2000 nr 2, s 1-3.