Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente
| Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente |
| Datum | 1632–1709, 1709–1721 |
| Försvarsgren | Svenska armén |
| Typ | Kavalleriet |
| Efterföljare | Livdragonregementet |
| Storlek | Regemente |
| Befälhavare | |
| Regementschef | Otto Reinhold Yxkull [a] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1626–1721. Förbandet var från 1690-talet indelt och rekryterade i huvudsak sitt manskap från Åbo län och Satakunda, Finland.[1][2][3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Regementet härstammar från de ryttarfanor som sattes upp i Finland. Regementet organiserades 1632 som Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente och blev på 1690-talet indelt. I 1634 års regeringsform benämns regementet som ”Åbo läns ryttare”. Dess förste chef var Hans Eckholtz. Regementet överfördes våren 1700 till Livland och kom där att ingå i Wellingks avdelning. Senare ingick de i Schlippenbachs armé och led stora förluster. Resterna av regementet ingick sommaren 1708 i general Lewenhaupts kår som tågade genom Litauen för att ansluta sig till den svenska huvudhären i Ukraina. Efter slaget vid Poltava den 28 juni 1709 upplöstes regementet vid kapitulationen vid Perevolotjna den 1 juli 1709. Regementet fick sättas upp på nytt efter Poltava genom fördubblingen som stam och tillhörde därefter armén i Finland. År 1718 ingick regementet i general Carl Gustaf Armfeldt avdelning i Karl XII:s andra norska fälttåg, där Armfeldts i augusti 1718 gick in med 7.500 man i Norge över Jämtland. År 1721 sammanslogs återstoden av regementet med det äldre och värvade Livdragonregementet och Upplands ståndsdragonregemente. Det nya regementet antog namnet Livdragonregementet.[1][2]
Förbandschefer
[redigera | redigera wikitext]- 1625–1632: Gustaf Horn
- 1632–1635: Hendrik Eckholtz
- 1635–1641: Thure Bjelke
- 1641–1649: Johan Wittenberg
- 1649–1658: Gustaf Kurck
- 1658–1664: Fabian Berendes
- 1664–1673: Carl Ahrensdorf
- 1673–1695: Bernhard Otto Liwe
- 1695–1701: Bernhard Rehbinder
- 1701–1701: Gustaf Eneskjöld (tillfångatagen)
- 1702–1703: Johan August Meijerfeldt t.f.
- 1703–1706: Henrik Johan Schauman t.f.
- 1706–1708: Gustaf Adolf Lewenhaupt
- 1708–1709: Gustaf Eneskjöld (tillfångatagen)
- 1710–1719: Reinhold Johan De la Barre
- 1719–1721: Otto Reinhold Yxkull (1713 t.f.)
Namn, beteckning och förläggningsort
[redigera | redigera wikitext]
|
|
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Yxkull blev sista chefen för regementet.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Kjellander (2003), s. 334
- 1 2 Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ↑ ”Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente”. hhogman.se. http://www.hhogman.se/regementen_sf_kavalleriet.htm#xl_Abo-och-Bjorneborgs-lans-kavalleriregemente. Läst 17 maj 2020.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
| ||||||||||||||||||||||
