Hoppa till innehållet

Uzbeker

Från Wikipedia
Uzbeker
O‘zbeklar
Bilder på uzbeker.
Antal sammanlagt
40 miljoner
Regioner med betydande antal
Uzbekistan Uzbekistan 29 000 000 [1]
Afghanistan Afghanistan 6 100 000 [2]
Tadzjikistan Tadzjikistan 1 200 000 [3] [4]
Kirgizistan Kirgizistan 1 000 000 [5]
Kazakstan Kazakstan 660 000 [6]
Turkmenistan Turkmenistan 642 000 [7]
Ryssland Ryssland 323 000 [8]
Saudiarabien Saudiarabien 300 000 (2009)
Pakistan Pakistan 301 000 [9]
USA USA 98 000 (2025) Både syd och nord uzbeker inkluderade [10]
Språk

uzbekiska, ryska, persiska

Religion

Sunni-islam

Uzbeker (uzbekiska: O'zbek, i plural O'zbeklar) är ett turkfolk[11][12][13][14] om 40 miljoner människor, bosatt huvudsakligen i Uzbekistan (29,2 miljoner) där de utgör en majoritet på omkring 86 procent. De talar uzbekiska, ett sydöstligt turkspråk.

De flesta uzbeker i Uzbekistan behärskar ryska – ett arv från den rysk-sovjetiska dominansen i regionen. I Afghanistan talar många uzbeker dari, som är den afghanska varianten av persiska.[15]

De är huvudsakligen muslimer, främst sunni. Folket i det som idag är Uzbekistan omvändes till islam på 700-taletarabiska trupper invaderade området och förträngde zoroastrismen, buddhismen och den syrisk-ortodoxa kristendomen. Arabernas seger över kineserna i slaget vid Talas (det numera kazakiska Taraz, nordost om Tasjkent) år 751 säkrade islams dominans i det turkiska Centralasien. Under sovjettiden försvagades islams ställning bland uzbekerna i Uzbekistan och övriga sovjetrepubliker, men Sovjets upplösning har lett till förnyat intresse för islam sedan 1991.

Forntidens iranska folk i Transoxanien

[redigera | redigera wikitext]

Sogdierna, baktrierna och kharazmierna var iransktalande folk som bodde i Centralasien (Sogdien och Baktrien) före turkfolkens ankomst. De var bofasta, talade östiranska språk och hade hög utvecklad stads- och handelskultur.

Från 500-talet blev de gradvis turkifierade genom invasioner och assimilation med turkiska stammar som karluker och kipchaker. De antog turkiska språk och blandades etniskt.

Dagens uzbeker är delvis deras ättlingar, särskilt i de urbana områdena som Samarkand, Bukhara, Tashkent och Fergana.[16]

Trots att uzbeker talar ett turkspråk, visar genetiska undersökningar att de står närmare iranska folk i Centralasien och Afghanistan än till turkspråkiga populationer.[17]

Majoriteten av dagens uzbeker (cirka 85 procent) talar dialekter som tillhör den karlukiska grenen av turkiska språk. De är huvudsakligen ättlingar till karlukiska turkfolk (inklusive karluk-turkifierat iranskt folk). Denna befolkning bildade bofasta kärnan i Transoxanien långt före shaybanid kipchak-uzbekernas ankomst och låg till grund för det språk och den kultur som senare blev uzbekiska.[18]

Det moderna uzbekiska språket härstammar från Tjagataiskan, som var framträdande under Timuridriket. Tjagataiskan (och senare uzbekiskan) stärktes ytterligare under och efter Timuridernas fall och Shaybanidernas Uzbekkhanat, som slutligen formade det turkspråk och den identitet som moderna uzbeker har idag. Samtidigt avspeglar det uzbekiska språkets unika grammatik och ljuddrag.[19]

Shaybaniderna (Kipchak Uzbeker)

[redigera | redigera wikitext]

[20]När Shaybaniderna – ursprungligen kipchaktalande nomader – erövrade Transoxanien (nuvarande Uzbekistan) på 1500-talet, blev deras elitbeteckning ”uzbek” en etnisk benämning för hela regionens turkiskspråkiga befolkning, inklusive icke-kipchaker.

Majoriteten av befolkningen bestod av karluktalande turkar (nära besläktade med uigurerna), de var det urbana befolkningen i Timuridriket[21]. De kipchaktalande shaybaniduzbekerna, som var i minoritet, assimilerades med den karlukska majoriteten och antog så småningom det karlukska språket, vilket utvecklades till dagens uzbekiska.

Under nutidens 2000-tal talar cirka 85–90 procent av uzbekerna en karlukisk dialekt, medan minoriteter i Khorezm och Surxondaryo bevarar kipchakiska eller oghuziska dialekter.[22][23]

[24]Även om timuriderna historiskt sett var fiender till de tidigare uzbekerna, betraktas de nu som en del av det uzbekiska kulturarvet av majoriteten av dagens uzbeker, eftersom:

  • Tjagataiska (timuridernas språk) är en direkt föregångare till dagens uzbekiska.[25]
  • Majoriteten härstammar från karluker som levde i Timurid-riket långt före shaybanidernas erövring.

Denna process visar hur en politisk benämning (”uzbek”) kan utvecklas till en etnisk identitet för en bredare befolkning med olika ursprung.[26]

Ursprunget till ordet "uzbek" är omtvistat. En teori hävdar att det kommer från Oghuz Khagan, även känd som Oghuz Beg, vilket senare utvecklades till Uzbeg eller Uzbek.[27] En annan tolkning är att namnet betyder "självständig" eller "äkta man", sammansatt av "öz" (själv) och den turkiska titeln "bek" eller "bey". En tredje förklaring är att ordet "Uz" härstammar från "uğuz" (tidigare "oğuz"), som kombinerades med "bek" och bildade "Uğuz-bek" > "Uz-bek", med betydelsen "ledare för en oghuz-stam".[28]

Namnet "Uzbek" förekommer i arabiska och persiska historiska källor. Historikern Usama ibn Munqidh (död 1188) nämner i sin skildring av händelserna i Iran under Seljukriket att en av befälhavarna i Bursuks armé år 1115–1116 var "truppernas emir" Uzbek, härskare över Mosul.[29] Enligt Rashid ad-din var den siste regenten av Oghuz-dynastin Ildegiziderna i Tabriz en man vid namn Uzbek Muzaffar, som styrde mellan 1210 och 1225.[30]

Enligt vissa källor så har etnonymen ”uzbek" verkat ha blivit allmänt spridd under Ozbeg Khans styre, den härskare som förde Gyllene horden till islam.[31]

  1. ”Permanent population by national and / Or ethnic group, urban / Rural place of residence”. Permanent population by national and / Or ethnic group, urban / Rural place of residence. Arkiverad från originalet den 2023-02-02. https://web.archive.org/web/20230202184355/https://data.egov.uz/eng/data/6117a05996188a0f14ac917b?page=1. Läst 19 juni 2025.
  2. ”Afghanistan Targeting of Individuals Afgha | European Union Agency”. Afghanistan Targeting of Individuals Afgha | European Union Agency. https://euaa.europa.eu/country-guidance-afghanistan-2024/3141-overview.
  3. ”Tajikistan Population 2021 (Demographics, Maps, Graphs)”. worldpopulationreview.com. https://worldpopulationreview.com/countries/tajikistan-population.
  4. ”Uzbek, Northern people group in all countries | Joshua Project”. Uzbek, Northern people group in all countries | Joshua Project. https://joshuaproject.net/people_groups/14039.
  5. ”"Statistical Yearbook of the Kyrgyz Republic – Publications Archive – Statistics of the Kyrgyz Republic"”. "Statistical Yearbook of the Kyrgyz Republic – Publications Archive – Statistics of the Kyrgyz Republic". https://www.stat.gov.kg/en/publications/statisticheskij-ezhegodnik-kyrgyzskoj-respubliki/.
  6. Kazakhstan population by ethnic groups
  7. ”State Committee of Turkmenistan on Statistics”. State Committee of Turkmenistan on Statistics. https://www.stat.gov.tm/en/population-census.
  8. ”"Национальный состав населения"”. "Национальный состав населения". rosstat.gov.ru. https://rosstat.gov.ru/storage/mediabank/Tom5_tab1_VPN-2020.xlsx.
  9. ”Uzbek in Pakistan”. Uzbek in Pakistan. https://joshuaproject.net/people_groups/14039/PK.
  10. ”United States people groups, languages and religions”. United States people groups, languages and religions. https://joshuaproject.net/countries/us.
  11. Peter B. Golden (1992). An Introduction to the History of the Turkic Peoples. sid. 407-408. https://archive.org/details/golden_202303. Läst 24 april 2025
  12. Kumar, Vikas; Bennett, E. Andrew; Zhao, Dongyue; Liang, Yun; Tang, Yunpeng; Ren, Meng (2021-10-27). ”Genetic Continuity of Bronze Age Ancestry with Increased Steppe-Related Ancestry in Late Iron Age Uzbekistan”. Molecular Biology and Evolution 38 (11): sid. 4908–4917. doi:10.1093/molbev/msab216. ISSN 1537-1719. PMID 34320653. PMC: 8557446. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34320653. Läst 24 april 2025.
  13. Kumar, Vikas; Bennett, E. Andrew; Zhao, Dongyue; Liang, Yun; Tang, Yunpeng; Ren, Meng (2021-10-27). ”Genetic Continuity of Bronze Age Ancestry with Increased Steppe-Related Ancestry in Late Iron Age Uzbekistan”. Molecular Biology and Evolution 38 (11): sid. 4908–4917. doi:10.1093/molbev/msab216. ISSN 1537-1719. PMID 34320653. PMC: 8557446. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8557446/. Läst 24 april 2025.
  14. Martínez-Cruz, Begoña; Vitalis, Renaud; Ségurel, Laure; Austerlitz, Frédéric; Georges, Myriam; Théry, Sylvain (2011-02). ”In the heartland of Eurasia: the multilocus genetic landscape of Central Asian populations”. European journal of human genetics: EJHG 19 (2): sid. 216–223. doi:10.1038/ejhg.2010.153. ISSN 1476-5438. PMID 20823912. PMC: 3025785. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3025785/. Läst 24 april 2025.
  15. ”Folkgrupper och språk”. Svenska Afghanistankommittén. https://sak.se/lar-kanna-afghanistan/befolkning-folkgrupper-sprak/. Läst 5 juni 2025.
  16. ”The Formation of Human Populations in South and Central Asia One Page Summary”. Peter B. Golden & Dorian Q. Fuller. 3 april 2019. https://www.academia.edu/40639085/The_Formation_of_Human_Populations_in_South_and_Central_Asia_One_Page_Summary. Läst 3 april 2025.
  17. ”In the heartland of Eurasia: The multilocus genetic landscape of Central Asian populations”. European Journal of Human Genetics. Februari 2011. https://www.researchgate.net/publication/46170623_In_the_heartland_of_Eurasia_The_multilocus_genetic_landscape_of_Central_Asian_populations. Läst 3 april 2011.
  18. [https://media.neliti.com/media/publications/344149-history-of-the-formation-and-establishme-0750c45d.pdf ”History of The Formation and Establishment of The Uzbek Language”]. International Journal on Integrated Education & Samarkand State University. https://media.neliti.com/media/publications/344149-history-of-the-formation-and-establishme-0750c45d.pdf.
  19. ”Language Beyond Words: Uzbek”. Idoma. 30 april 2025. https://www.idioma.com/sv/blog/1036-language-beyond-words-uzbek. Läst 3 april 2025.
  20. ”The Shaybanids”. Cambridge University Press. 5 juni 2025. https://www.cambridge.org/core/books/abs/history-of-inner-asia/shaybanids/681328EFAC754EF2B9D3E7CF4BFE8CB7. Läst 27 juni 2025.
  21. ”HISTORIOGRAPHY v. TIMURID PERIOD”. Iranica. juni 8 2013. https://www.iranicaonline.org/articles/historiography-v/. Läst 27 juni 2025.
  22. ”The Turkic Languages”. Lars Johanson, Éva Á. Csató. 21 maj 1998. https://www.academia.edu/69799173/The_Turkic_Languages. Läst 27 juni 2025.
  23. ”CENTRAL ASIA xiv. Turkish-Iranian Language Contacts” (på amerikansk engelska). Encyclopaedia Iranica. https://www.iranicaonline.org/articles/central-asia-xiv/. Läst 14 december 2025.
  24. ”National Narrative, Ethnology, and Academia in Post-Soviet Uzbekistan”. © 2010 Asia-Pacific Research Center, Hanyang University, Article Reuse Guidelines. 2 juli 2010. https://journals.sagepub.com/doi/epub/10.1016/j.euras.2010.04.007. Läst 27 juni 2025.
  25. ”Chaghatay”. Harvard University. 2 maj 2024. https://ealc.fas.harvard.edu/chaghatay. Läst 27 juni 2025.
  26. ”The Modern Uzbeks: From the 14th Century to the Present”. Hoover Institution Press, Stanford University & Edward Allworth. 1 augusti 1990. https://archive.org/details/modernuzbeksfrom0000allw. Läst 27 juni 2025.
  27. A. H. Keane, A. Hingston Quiggin, A. C. Haddon, Man: Past and Present, p.312, Cambridge University Press, 2011, Google Books, quoted: "Who take their name from a mythical Uz-beg, Prince Uz (beg in Turki=a chief, or hereditary ruler).
  28. MacLeod, Calum; Bradley Mayhew. Uzbekistan: Golden Road to Samarkand. p. 31.
  29. Usama ibn Munkyz. Kniga nazidaniya. per. Yu. I. Krachkovskogo. Moscow, 1958, p.134
  30. Rashid ad-din. Sbornik letopisey. T.1., kn.1. Moscow, 1952
  31. Marlene Laruelle (2017). Constructing the Uzbek State: Narratives of Post-Soviet Years. Lexington Books. p. 241.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]