Vimmerby kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Vimmerby kommun
Kommun
Vimmerby, den 23 juni 2008, bild 7.jpg
Vimmerby rådhus
SloganBarnens stad
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSmåland
LänKalmar län
CentralortVimmerby
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal1 219,81 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 140,15 kvadratkilometer[2]
- därav vatten79,66 kvadratkilometer[2]
Folkmängd15 601 ()[3]
Bef.täthet13,68 inv./km² (land)
Läge
Vimmerby Municipality in Kalmar County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°40′00″N 15°51′00″Ö / 57.666666666667°N 15.85°Ö / 57.666666666667; 15.85
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsKalmar domkrets (–)
Västerviks domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0787[4]
Anställda1 525 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0884
GeoNames2662880
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Vimmerby kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Vimmerby.

Kommunen är belägen på Sydsvenska höglandet och markanvändningen består främst av skog. Näringslivet är diversifierat med en betydande turistnäring kopplad till Astrid Lindgrens barnböcker.

Från början av 1970-talet till mitten av 1980-talet minskade befolkningen för att sedan återigen öka. Sedan mitten av 1990-talet har trenden återigen varit negativ. Med undantag för mandatperioden 2014 till 2018 har kommunen uteslutande styrts av borgerliga koalitioner.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Djursdala, Frödinge, Locknevi, Pelarne, Rumskulla, Södra Vi, Tuna och Vimmerby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Vimmerby stad som 1863 bildade en stadskommun.

Södra Vi municipalsamhälle inrättades 20 april 1945 och upplöstes vid utgången av 1957.

Vid kommunreformen 1952 bildades fyra storkommuner i området runt staden: Locknevi (av de tidigare kommunerna Blackstad och Locknevi), Sevede (av Vimmerby landskommun samt Frödinge, Pelarne och Rumskulla), Södra Vi (av Djursdala och Södra Vi) samt Tuna (oförändrad). Vimmerby stad förblev samtidigt oförändrad.

Vimmerby kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Vimmerby stad, landskommunerna Sevede, Södra Vi och Tuna samt en del av Locknevi landskommun (Locknevi församling).[6]

1972 överfördes ett område med 236 invånare och en areal av 74,8 kvadratkilometer, varav 68,0 land, från Tuna församling i kommunen till Oskarshamns kommun.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Västerviks domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i nordöstra delen av landskapet Småland och gränsar i öster till Västerviks kommun, i sydöst till Oskarshamns kommun, i söder till Hultsfreds kommun, alla i Kalmar län, i väster till Eksjö kommun i Jönköpings län, i nordväst Ydre kommun samt i norr till Kinda kommun, de båda sista i Östergötlands län. Stångån rinner i en u-sväng genom kommunen från norr till norr.

Vimmerby kommun ligger till största del i Sevede, ett av Smålands traditionella små länder. Medan Locknevi tillhör Tjust.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen i östra delen av Sydsvenska höglandet och en stor del av området består av skog, delvis mager barrskog vilket kan härledas till att berggrunden i huvudsak består av granit. Djursdalaområdet utgörs av isälvsmaterial, men den dominerande jordarten i kommunen är morän. Området i väster utgörs i huvudsak av urskog bestående av barrträd. Bland större sjöar återfinns exempelvis Krön centralt i kommunen samt Yxern i öst.[9]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Den genuina, småländska urskogen är skyddad i nationalparken Norra Kvill, som också är klassad som Natura 2000-område.[10] 80 procent av nationalparken består av tallskog som inte avverkats på 150 år, vissa av tallarna är 350 år gamla.[11] Förutom nationalparken fanns år 2022 sex andra områden som klassades som Natura 2000-område samt ett naturreservat, Kvill.[10]

År 1994 inrättade kommunen ett Miljö- och byggnadspris som delas ut till den eller de som "har gjort en bra insats för bättre miljö och ett lovvärt byggande".[12]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Vimmerby kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Frödinge, Locknevi, Pelarne, Rumskulla, Södra Vi-Djursdala, Tuna och Vimmerby.

Från 2016 indelas kommunen istället i följande distrikt[13]Djursdala, Frödinge, Locknevi, Pelarne, Rumskulla, Södra Vi, Tuna och Vimmerby.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Vimmerby kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Vimmerby &&&&&&&&&&&08037.&&&&&08 037
2 Södra Vi &&&&&&&&&&&01134.&&&&&01 134
3 Storebro &&&&&&&&&&&01011.&&&&&01 011
4 Gullringen &&&&&&&&&&&&0503.&&&&&0503
5 Frödinge &&&&&&&&&&&&0343.&&&&&0343
6 Tuna &&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunhuset i Vimmerby

Under 43 år styrdes kommunen av borgerliga partier, men efter valet 2014 bildade Moderaterna och Socialdemokraterna en lila majoritetskoalition. Därmed bröts den långvariga borgerliga traditionen.[14] Efter valet 2018 tog en majoritetskoalition bestående av Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna över makten.[15]

Kommunfullmäktige 2018–2022[redigera | redigera wikitext]

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
C Leif Larsson KD Gudrun Brunegård S Lennart Nygren

Kommunstyrelsen 2018–2022[redigera | redigera wikitext]

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
C Jacob Käll (från 2020) M Marie Nicholson S Helen Nilsson

Nämndpresidier[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden C Peter Karlsson M Marie Nicholson S Lis Astrid Andersson
Miljö- och byggnadsnämnden M Niklas Gustafsson
Socialnämnden C Lars Sandberg M Tomas Peterson S Eva Berglund
Valnämnden C Leif Larsson KD Gudrun Brunegård S Lennart Nygren

Utskottspresidier[redigera | redigera wikitext]

Utskott Ordförande Vice ordförande
Kommunstyrelsens arbetsutskott S Helen Nilsson M Tomas Peterson
Socialnämndens myndighetsutskott S Eva Berglund M Marie-Charlotte Nicholson

Beredningspresidier[redigera | redigera wikitext]

Beredning Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Kommunfullmäktiges demokratiberedning C Leif Larsson KD Gudrun Brunegård S Lennart Nygren
Kommunfullmäktiges valberedning C Magnus Danlid M Tomas Peterson S Eva Berglund

Mandatfördelning i Vimmerby kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPALSDVIPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197011720317
172037
4989,6
418
197311721217
172127
4992,3
418
197611720218
172028
4992,6
3910
197921719218
2171928
4991,2
3712
1982119171110
191710
4991,9
3514
198511916319
191639
4989,2
3316
1988219117217
2191727
4985,7
3514
1991116117239
1617239
4985,8
3019
19942191116127
2191627
4985,9
3019
19983171115147
3171547
4979,57
3217
200221611316154
21631654
4978,26
3316
2006319113166
3191366
4979,20
3316
20102172291313
217229313
4982,26
2920
201421914101210
219410210
4984,42
2722
201851361456
51361456
4986,28
3019
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet i kommunen har under lång tid varit diversifierat. Handeln, liksom tillverkningsindustrin, har varit dominerande men tjänsteproduktionen har ökat. Bland företag inom tillverkningsindustrin märks Metallfabriken Ljunghäll, Åbro Bryggeri, Svensk Tryckgjutning samt Frödinge Mejeri. Astrid Lindgrens barnböcker är basen i den betydande turistnäringen med exempelvis Astrid Lindgrens värld,[9] Astrid Lindgrens Näs och Bullerbyn.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning sträcker sig riksväg 23/riksväg 34 och i väst-östlig riktning riksväg 40. I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen även av Stångådalsbanan mellan Linköping och Kalmar som trafikeras av regiontåget Krösatågen med stopp i Astrid Lindgrens värld och centrala Vimmerby.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Vimmerby kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
17 126
1975
  
16 394
1980
  
16 180
1985
  
15 702
1990
  
15 867
1995
  
16 096
2000
  
15 776
2005
  
15 613
2010
  
15 473
2015
  
15 419
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Ett av kommunens byggnadsminnen är det hus som idag inrymmer Stadsmuseet Näktergalen. Det timrade huset byggdes cirka 1740, då i en våning. Omkring 100 år senare fick huset en övervåning samtidigt som fasaden fick stående lockpanel.[16] Ett annat kulturarv är Smalspårsjärnvägen Hultsfred–Västervik, en sträcka som användes för allmän trafik från 1879 till 1984. Den initierades av lokala krafter och företag. Idag är sträckan förklarad som byggnadsminne och används som arbetslivsmuseum och trafikeras av ånglok och rälsbuss.[17]

Vimmerby kommuns kulturpris[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1979 delar Vimmerby kommun ut Vimmerby kommuns kulturpris, som 2008 utökades till ett Kultur- och fritidspris. Priset delas ut till invånare i kommunen för förtjänstfull verksamhet inom kultur- och fritidsområdet.[18]

Bland tidigare pristagare märks

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver en grön ek med en i dess topp sittande röd ekorre camt Carl IX:s monogram, desslikes rött, fördelat på båda sidor om ekens stam.

Den medeltida staden förlorade sina stadsprivilegier i början av 1500-talet, men tilldelades nya av kung Karl IX. Då skapades ett sigill, ur vilket vapnet utvecklats. Kungl. Maj:t fastställde vapnet år 1945 för Vimmerby stad. Efter kommunbildningen 1971 valdes stadens vapen framför Sevede landskommuns och det registrerades hos PRV 1974.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ SCB Folk- och bostadsräkningen 1975 del 3:1 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sidan 138 08 Kalmar län
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Västerviks tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b] ”Vimmerby - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vimmerby. Läst 21 juni 2022. 
  10. ^ [a b] ”Naturområden, naturreservat”. www.vimmerby.se. https://www.vimmerby.se/byggaboochmiljo/naturvardparker/naturomradennaturreservat.4.3007f0e915c15cbcef5ab8c8.html. Läst 21 juni 2022. 
  11. ^ ”Norra Kvill nationalpark”. www.visitsmaland.se. https://www.visitsmaland.se/sv/upplevelser/natur-och-aventyr/norra-kvill-nationalpark. Läst 21 juni 2022. 
  12. ^ ”Miljö- och byggnadspris”. www.vimmerby.se. https://www.vimmerby.se/byggaboochmiljo/samhallsutvecklingochhallbarhet/miljoochbyggnadspris.4.3007f0e915c15cbcef5af9a3.html. Läst 21 juni 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ Kalmar, P4 (13 oktober 2014). ”Centern ger upp maktkamp i Vimmerby”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5989178. Läst 21 juni 2022. 
  15. ^ ”Kommun och politik”. www.vimmerby.se. https://www.vimmerby.se/kommunochpolitik.4.259484b015bd018d7c5afbea.html. Läst 21 juni 2022. 
  16. ^ ”Om Stadsmuseet Näktergalen”. www.vimmerby.se. https://www.vimmerby.se/upplevaochgora/kultur/stadsmuseetnaktergalen/omstadsmuseetnaktergalen.4.467926b615d084471ac1ef49.html. Läst 21 juni 2022. 
  17. ^ hamren. ”Om Smalspårsjärnvägen | Smalspårsarkivet – ett digitalt järnvägsmuseum”. Smalspårsarkivet. https://smalsparsarkivet.se/om-smalsparsjarnvagen/. Läst 21 juni 2022. 
  18. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110807040129/http://www.vimmerby.se/kultur-fritid/kultur/kultur-och-fritidspris/#. Läst 20 augusti 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]