Hej! Det här är kanske helt fel plats att ställa frågan på, men jag ställer inte frågor så ofta och var osäker på var den skulle placeras. Jag har en fråga om redigering.
I en artikel om en person, har man möjlighet att placera mallen {{faktamall biografi WD}} i artikeln: den gör att det automatiskt skapas en faktaruta med alla information som finns lagrad på wikidata om personen. Min fråga är: finns det en motsvarighet ifråga om föreningar och organisationer?
Jag vet att det finns mallar för föreningar/organisationer ([1]), men dessa verkar inte vara automatiska på samma sätt: man kan inte bara placera dem i artikeln, så visar de automatiskt all information från wikidata. Istället tvingas man lägga till all information i rutan genom att skriva in det sak för sak.
Min fråga är alltså: finns det en motsvarighet till {{faktamall biografi WD}} för föreningar/organisationer, där man bara kan placera en mall i artikeln, och sedan fylls den automatiskt av information från wikidata? Det vore mycket praktiskt! Tack för förhand.--Aciram (diskussion) 1 december 2023 kl. 15.59 (CET)[svara]
Aciram: Det finns en väldigt generell mall som heter {{Databox}}. Den kan ge en del konstighete och anakronismer. Så testa den, men håll lite koll så den inte blir alltför konstig. Som att för Columbus upge: Yrke: Sjöfarare och lobbyist. LittleGun (diskussion) 2 december 2023 kl. 17.29 (CET)[svara]
Mallen {{Databox}} används för närvarande i mer än 2 200 artiklar i svwp. Om du är särskilt intresserad av dess användning för organisationer kan följande fråga kanske vara till hjälp för att få en uppfattning om hur det kan se ut:
Jag antar att "privatpersoner" inte inkluderade kungligheter och att det gällde just städer? Bruksorter finns ju annars mängder, Flerohopp är den enda jag kommer på med tre i samma ort. FBQ (diskussion) 5 december 2023 kl. 12.19 (CET)[svara]
kan det finnas någon svensk ort med fler personer i namnet, jag blev i vart fall impad av Flerohopp som just nu är det namn som har flest personnamn i ortsnamnet, Janee (diskussion) 5 december 2023 kl. 13.14 (CET)[svara]
Det vore trevligt om du berättade svaret också här. Någon kanske blev intresserad, och i synnerhet om någon misslyckats med att hitta det själv så är svaret och en länk till var svaret hittades trevliga. –LPfi (diskussion) 12 december 2023 kl. 13.52 (CET)[svara]
Ja, det kan kanske ge vägledning. Jag menar nog att Hellström är mer känd än Zetterstéen och Natanael Beskow. Sedan menar jag nog att Eugene O'Neill och Dylan Thomas är mer kända än Ivan Bunin, men de har ju inte fått nobelpriset vilket nog spelar in, men möjligen är det kopplat till kultursfär.
Sedan var ju frågan om tanken var att lägga upp material på runeberg, och då spelar ju annat in. Gustaf Hellströms romaner upplever jag som mycket lätta att hitta billigt på loppis och kanske är behovet mindre där än kring andra verk. FBQ (diskussion) 13 december 2023 kl. 11.54 (CET)[svara]
Vilket ord (begrepp) samt vilka kategorier för "vattenavtryck" i sand, lera & jord?[redigera | redigera wikitext]
Jag har fotat en del som ska läggas in på Commons. Bland annat några bilder där ett regns flöde i en backe lämnat spår i leran, och några bilder där massa vattendroppar lämnat avtryck i strandens sand. Jag kan ju i och för sig namnge filerna efter platsen där bilderna togs, men finns det någon Commonskategori för fukt som lämnat spår efter sig? Eller finns det någon annan, bättre kategori? // Zquid (diskussion) 28 december 2023 kl. 23.26 (CET)[svara]
Kanske c:Category:Water erosion eller någon av dess underkategorier kan passa. Spanskspråkiga Wikipedia har en artikel om es:Erosión hídrica, övriga Wikipediaspråkversioner verkar nöja sig med Erosion.
Jag har försökt följa uppgifterna om Britta Nehrman som finns i relaterade artiklar här på Wp för att se om det går att finna några arvingar till henne. Jag misslyckas. Är det nån som har tillgång till bättre verktyg som kan se om det går att hitta några nu levande arvingar? Idunius29 december 2023 kl. 13.11 (CET)[svara]
Stämmer det att det ser ut som om ingen av dem fick barn? Att det alltså inte finns några arvingar? Tack så jättemycket för hjälpen! Idunius29 december 2023 kl. 21.57 (CET)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘
Jag har kopierat tråden ovan till WP:PDF. Fortsatt diskussion i tråden bör ske där. / ANHN✎30 december 2023 kl. 18.26 (CET)[svara]
Har egentligen ingen lösning, men sökning gav fler träffar på "Luleå teater" redan på 1910-talet. Godtemplarhusets biograf känns inte som en lokal som självklart skulle ha kallats så. Tyvärr gav googling inte mycket vägledning coh jag är mycket dålig på de norrländska städernas historia. Jag såg dock att bandet om städerna Luleå, Piteå, Haparanda, Boden och Kiruna av Svenska stadsmonografier har ett avsnitt om Musik, konst och teater i Luleå, där gissar jag att det går att få en överblick över olika teaterlokaler i Luleå fram till 1940-talet. Tyvärr har jag den inte så mitt svar blir väl inte till så mycket hjälp, men kanske kan det underlätta fortsatta efterforskningar.FBQ (diskussion) 1 januari 2024 kl. 14.48 (CET)[svara]
Mina kunskaper om Luleås historia är mycket begränsade, men jag upptäckte att en inrättning kallad "Luleå teater" fanns redan på 1880-talet. På denna stadskarta från 1950-talet finns en teater på Nygatan (nummer 8 på kartan) utsatt. Det verkar som att Luleå teater upphörde på 1960-talet, då den som stiftelse drivna Norrbottensteatern bildades som länsteater av Luleå stad och Norrbottens läns landsting./Annika (diskussion) 1 januari 2024 kl. 15.11 (CET)[svara]
Det är känt att Godtemplarna ofta lånade ut sina lokaler till rösträttsrörelsen. Men med tanke på att rösträttskvinnorna kallar lokalen för just "Luleå teater" i sin tidning, och lokalen i Quasi-grips länk tycks heta just "Luleå teater", så kanske man kan förmoda att det handlar om just den lokalen (även om man förstås inte kan ta det för givet). Tack för svaren! Det vore onekligen intressant att veta mer om saken. Jag hade skapat en artikel om lokalen om det hade funnits mer information.--Aciram (diskussion) 1 januari 2024 kl. 18.28 (CET)[svara]
Skulle säga att det är motsvarande uppdrag, sen kan det så klart rent praktiskt variera mycket vad det innebär i bägge fallen. Rent praktiskt är det bra om wikidata använder så få egenskaper som möjligt (så att man slipper söka på många olika egenskaper) Gunnar Larsson (diskussion) 8 januari 2024 kl. 19.22 (CET)[svara]
Sheila Hancock brittisk skådespelerska född 1933 spelade nyligen 2023 swe TV en roll i kortserien "I famnen på en mördare". Ta med i Wikipedia. Sedan hennes "Livia"roll i Claudius kan man inte glömma det ansiktet! 84.216.128.9812 januari 2024 kl. 10.50 (CET)[svara]
Har någon här tillgång till Ulf Sundbergs Svenska krig 1521–1814 och kan se om det står någonting om anfallet på Vänersborg under Torstensonska kriget (Hannibalsfejden) i februari 1645? (Inte att förväxla med när staden brändes ned i ett dansk-norskt anfall 1644.) Eller om ni har andra, bättre idéer om var man kunde hitta mer information? /Julle (disk.) 27 december 2023 kl. 02.00 (CET)[svara]
Jag vet ju egentligen inte vilken litteratur som är bäst Carl Oscar MunthesHannibalsfeiden 1643–45, Den norske hærs bloddaab från 1901 verkar länge varit standardverk för information och djuplodande. Men jag tänkte se lite vad jag hade, och i Glömda segrare: öden och äventyr i västra Sverige av Klas Jonson. Nämns det kort en strid 17 januari mellan svenska trupper som från Vänersborg ryckt fram mot Köpmannabro, men fångats av starkare norska trupper, men efter lyckat försvar lyckats dra sig tillbaka. Norrmännen skall därefter känt sig så hotade av att inringas av trupper som under Oxenstierna och Stake ryckt fram från Karlstad västerut, att de drog sig tillbaka från Norge, bortsett ett misslyckat försök av anfall av den norske översten Bielke mot Vänersborg, där han blev mött av Per Lillje och tvingad till reträtt tillbaka till Norge. Jag såg att Starbäck bara nämner anfallet som kortast. Jag såg att Vilhelm Vessberg även skrivit en del om Hannibalsfejden, kanske finns det mer att hitta där också? Nyare litteratur har jag dålig koll på.FBQ (diskussion) 31 december 2023 kl. 21.18 (CET)[svara]
I både artikeln om Lundby (varumärke) och julkalendern Det blir jul på Möllegården står att Lundby produktplacerat ett dockskåp i nämnda julkalender "trots att det var totalförbud för reklam i SVT". Det är dessvärre inte källbelagt, och jag misstänker att det är en aning spetsigt formulerat. Känner någon till något om detta med källa? LittleGun (diskussion) 5 januari 2024 kl. 13.40 (CET)[svara]
Ja, utan att veta - Lundby har väl producerat övervägande majoriteten av alla dockskåp som sålts i Sverige alla fall från 1960-talet, kanske har det ändrats på senare år. Chansen att ett slumpmässigt ditplacerat dockskåp skulle vara ett Lundbyskåp är ganska stor. Om det skall vara produktplacering krävs ju att Lundby betalat för att få med dockskåpet eller åtminstone skänkt det till SVT för att kunna använda det i julkalendern, men utan källor på det menar jag att det kan strykas. FBQ (diskussion) 9 januari 2024 kl. 08.31 (CET)[svara]
Tittare kan säkert ha reagerat på att dockskåpet var ett tydligt identifierbart Lundbyskåp utan att det för den sakens skull varit produktplacering. FBQ (diskussion) 9 januari 2024 kl. 08.35 (CET)[svara]
Jag tror att det var få som reagerade just på grund av att det fanns en tydlig igenkänningsfaktor. Att företaget betalade för det hela har jag mycket svårt att tro. Det hela kan möjligen stå kvar som en kuriositet men det bör inte antydas att det var produktplacering i egentlig mening. Tostarpadius (diskussion) 9 januari 2024 kl. 10.21 (CET)[svara]
Jag har mycket svårt att tro att SvT behövde betala för dockskåpet. Eller att produktionen kände sig tvungna att göra det, eller åtminstone tyckte det var okej att se mellan fingrarna. Men det saknas definitivt källor på att det var någon form av produktplacering. LittleGun (diskussion) 15 januari 2024 kl. 09.37 (CET)[svara]
Jag tror inte Nationalmuseum kan bidra, och jag ser väl egentligen inte varför vi inte skulle kunna svara. Men amatörkonstnärer finns och har det funnits mängder av. Att någon skulle veta något om just dennes målningar finns det väl ganska små odds för. Du skriver inte heller om målningen är signerad, eller om det på annat sätt är dokumenterat att missionären målat den? Det kanske i så fall skulle öka chanserna att någon som råkar ha en okänd amatörmålning hemma kan identifiera den som gjord av missionären. Oddsen nog dock små.--FBQ (diskussion) 15 januari 2024 kl. 08.39 (CET)[svara]
Jag funderade ett slag på om Riggwelter syftade på värdering, men då det inte sades vare sig av frågeställaren eller Riggwelter tänkte jag att jag nog gissat fel. Nationalmuseum gör i så fall absolut inte värderingar, då får man vända sig till en auktionsfirma. Jag tror det är ganska meningslöst då du få en oljemålning av någon tämligen anonym för ett par hundralappar och för en amatör är det knappast värt besväret. Det blir nog mer betydelsefullt om du lyckas hotta ett barnbarn till missionären som vill äga den än något annat. FBQ (diskussion) 15 januari 2024 kl. 12.13 (CET)[svara]
Abosolut ger länken bra information om värdering. Skador, mått, teknik och dokumentation om den varit med på utställningar m. m. är ju viktigt för en värdering. Samtidigt blir det ju marginella detaljer när det gäller en amatörmålning. Om den har en formell värdering an 78 eller 61 kronor blir irrelevant, om ingen vill hänga den på väggen blir värdet noll, vill däremot gillar den kan de betala ett par hundralappar oavsett formellt värde. Tipset om att värdera själv från nätet är absolut användbart för den som vill spara tid och pengar på målningar som alla fall har ett ringa värde. En förutsättning blir ju dock att konstnären brukar säljas på auktioner så att det finns jämförelseresultat. Vill man bli av med den är det ju också viktigt att man jämför med vad tavlor sålts för - inte vad de lagts ut för - det går går att hitta gott om exempel på överprissatta tavlor som inte blivit sålda. FBQ (diskussion) 16 januari 2024 kl. 08.47 (CET)[svara]
Det är inte bara Island som utsätts för vulkanutbrott utan även Japan, se här, något som jag med min dåliga syn inte sett i svenska nyhetsmedia. Ön där det sker är beskriven i svenska wikipedia som Suwanose-jima och ingår i den nordliga delen av Ryukyuöarna, en ö-kedja mellan Japan och Taiwan.
Japanska namn är i allmänhet någorlunda uttalbara efter svenska språkregler, men det gäller inte för Ryukyu, som mera noggrant kan skrivas Ryūkyū . Vad betyder strecken över vokalerna och hur skall namnet uttalas? Ping till @Kitayama:, som kanske kan svara. Roufu (diskussion) 14 januari 2024 kl. 20.52 (CET)[svara]
Tack för svaret, Kitayama. Jag har nu sett på artiklarna japanska, rōmaji och Hepburn-systemet om romanisering av japansk skrift och finner ingenting om vokallägd. Kanske borde det skrivas till i alla tre artiklarna. För oss som inte kan läsa japansk skrift är det viktigare förstå resultatet av transkriberingen än att veta vilka skrivtecken som ligger till grund för den. Min föjdfråga är sedan om vokallängd markeras i japansk skrift eller om det är något som sätts till vid transkrptionen till läsarens hjälp. Roufu (diskussion) 16 januari 2024 kl. 14.29 (CET)[svara]
Vad händer med upphovsrätten om en konstnär dör utan arvingar? Dvs om en släktskapsutredning fastställt att det inte finns några arvingar och det inte heller finns något testamente? Idunius21 januari 2024 kl. 13.03 (CET)[svara]
En sak som jag länge har velat veta är varför Norrköping (min hemstad) informellt kallas för Peking? Åtminstone hänvisar folk i de östgötska trakterna till Norrköping som så.
Jag har googlat som bara den och inte hittat något av värde. Jag vet inte om det bara har med en ordlek, att man har lagt till ”ek” i mitten av ”ping” (men då skulle lika gärna Linköping, Söderköping, Lidköping mfl kunna ha samma smeknamn), eller om det har med något annat att göra som att Norrköping är en hamnstad...? Kulturvetare (diskussion) 25 januari 2024 kl. 00.16 (CET)[svara]
När vi läste om Asiens geografi i skolan för 70+ år sedan, berättade läraren att Peking betyder "norra huvudstaden", vilket också Wikipedia anger. Jag har därför alltid uppfattat Norrköpings smeknamn Peking som en skämtsam ungefärlig översättning. Roufu (diskussion) 25 januari 2024 kl. 09.15 (CET)[svara]
En gammal men seriös bok skriver "först efter hans död utgavs hans arbete" om en författare i antikens Grekland, 400 år före Kristus. Men "gav man ut" texter på den tiden? Varken boktryckarkonsten eller boken (codex) med pärmar och blad var ju uppfunna. Hade författaren gjort egna anteckningar på en papyrusrulle, som gjordes offentlig och tillgänglig för avskrift? Eller hur gick "utgivningen" till? LA2 (diskussion) 30 januari 2024 kl. 20.54 (CET)[svara]
Jag läser just nu boken ”El infinito en un junco. La invención de los libros en el mundo antiguo”. (2019) Fritt översatt ”Oändligheten i ett blad vass. Uppfinnandet av böcker i den antika världen”. Författare Irene Vallejo. Hon skriver något om ställen där man kopierade böcker, men hittar inte referensen just nu. Nångång mellan 500 och 400 år f.Kr. förekommer ett nytt ord i grekiskan: bybliopólai, ”försäljare av böcker”. Det måste därför ha funnits en organisation för kopiering (avskrift) av böcker. Det material som användes för bokrullarna (papyrus) tålde för övrigt inte fukt, och man fick alltså göra ny kopia av viktiga böcker efter viss tid för att de skulle bevaras. Vallejo omtalar att en av Platons lärjungar ordnade kopior av mästarens verk och reste sedan till Sicilien för att sälja dem. Xauxa (diskussion) 31 januari 2024 kl. 01.39 (CET)[svara]
Orden är väl synonymer och vad som används är nog olika i olika kommuner, jag tror inte att det ena är mer rätt än det andra om man pratar i generella termer. I vissa kommuner används ordet stadshus. 213.50.54.908 december 2023 kl. 11.23 (CET)[svara]
Som jag skrivit har användningen snarast varit olika över tiden, men sedan kommunreformen 1971 och då man byggt stora hus för förvasltningen är kommunhus det som används Yger (diskussion) 21 december 2023 kl. 19.08 (CET)[svara]
Instämmer. I mitt tycke är "kommunalhus" de byggnader som användes i landsortskommunerna före 1971 och "kommunhus" de moderna (oftast fula) byggnader som tillkommit på "senare" år. Men det finns ingen exakt gräns när, var och hur man ska välja vilket av de båda orden. Men båda är korrekta, beroende på sammanhang. Kitayama (diskussion) 21 december 2023 kl. 19.23 (CET)[svara]
Det är rätt stor variation när det gäller "fulhet" för dagens kommunhus.
Länk till fråga som ger ett galleri med (just nu 151) bilder som används som värde på egenskapen bild (P18) med en mediabeskrivning (P2096) som innehåller texten kommunhus, kommunalhus, stadshus eller tingshus för Wikidataobjekt som är instans av (P31)kommun (Q127448) som saknar slutdatum (P582). Jag tog med tingshus även om några av de tingshus som dyker upp i galleriet kanske inte används som kommunhus idag.
En jämförelse: Det heter numera (sedan 1971) "kommunfullmäktige" och "kommunstyrelse". I de flesta kommuner heter det dock, vilket kan synas inkonsekvent, "kommunalråd". Enligt min mening borde vi, även i kategorisering, använda ordet "kommunpolitiker", som jag ser som det moderna uttrycket, istället för det föråldrade "kommunalpolitiker". Tostarpadius (diskussion) 21 december 2023 kl. 20.42 (CET)[svara]
Alvesta kommunalhus 1954Det var två med -al. Mora från tiden det var platsen för de kommunala tjänstemännen i Mora landskommun. Alvesta är svårare men kanske även det uppför före 1971, bild från 1955 på den tidens -alhus. Yger (diskussion) 21 december 2023 kl. 21.16 (CET)[svara]
Tingshus avser väl det hus där en tingsrätt håller till, det har inget med kommuner att göra. Det kan vara annorlunda med rådhus, för rådhusrätterna var kommunala och den kommunala förvaltningen kunde dela lokaler med rådhusrätten. Alla tingsrätter är statliga sedan tingsrättsreformen. Beträffande kommun- eller kommunal- som förled, finns det inget av dem som skulle vara mer "föråldrat" än det andra. Man använder allmänt ordet kommunalpoltiik, inte kommunpolitik och man säger kommunalpolitiker, inte kommunpolitiker. Det framgår av kommunallagen att det heter kommunalråd, även om det finns någon enstaka kommun som kallar det kommunråd i stället. Stockholms stad har borgarråd i stället, vilket kommunallagen uttryckligen tillåter just för den kommunen. Pepparkaksgubbe (diskussion) 22 december 2023 kl. 15.04 (CET)[svara]
Jo för byggnaden. Först kallades det kommunalhus i enlighet med vad du skriver, medan det i städer hette rådhus eller stadshus. Vid reformen 1971, ville de tidigare städerna absolut inte döpa om sina hus till kommunalhus, men accepterade kommunhus, Hus för kommen, i likhet med hus för stadden (stadshus). Detta spred sig sedan till kommuner som inte hade ursprung i städer då för att visa "Vi är lika bra och har ett stort stiligt nytt hus, lik som de tidigare städerna". Kommunalhus finns sedan bara kvar i några få fall, där Mora och Alvesta är goda exempel, då de inte behövde skryta som andra fd landskommuner/köpingar Yger (diskussion) 22 december 2023 kl. 15.21 (CET)[svara]
Nej, Yger. Du kanske tycker dig se ett mönster i detta, men det är inte encyklopediskt godtagbart att påtvinga Wikipedias namngivning ett sådant uppfattat mönster. Du måste ha något mer påtagligt att komma med i så fall, såsom åtminstone en resonerande språkhistorisk artikel i en vederhäftig tidskrift som går igenom och visar att man faktiskt medvetet bytte från kommunal- till kommun- så gott som genomgående i alla kommuner i samband med kommunreformen i början av 1970-talet. Pepparkaksgubbe (diskussion) 22 december 2023 kl. 15.26 (CET)[svara]
Mönstret är tydligt i övergången från kommunalfullmäktige till kommunfullmäktige med mera. Jag vågar dessutom påstå att man minst lika ofta talar om kommunpolitik som om kommunalpolitik, även om det senare ordet inte fallit ur bruk. Tostarpadius (diskussion) 22 december 2023 kl. 15.37 (CET)[svara]
Kommunalfullmäktiges ersättande av kommunfullmäktige följer av att terminologin i lagen ändrades. Var finns motsvarande centrala regeländring för husen där kommunernas politiska och administrativa ledning sitter? Pepparkaksgubbe (diskussion) 23 december 2023 kl. 01.29 (CET)[svara]
Sedan har väl många kommuner idag vuxit ur sina "centrala hus". En byggnad kan ha kvar epitetet stadshuset/kommunhuset, men en stor del av verksamheten, ibland inklusive fullmäktige, har flyttat annorstädes. 213.112.54.24617 januari 2024 kl. 18.11 (CET)[svara]
Tidigare kallades de på svenska för Läderlappsbilen, Läderlappsflygplanet o.s.v., men det var när Batman fortfarande kallades Läderlappen på svenska. För min del tänker jag dock fortfarande på dem med de namnen, för så hette de när jag var liten och läste Läderlappen. Egon Igel (diskussion) 2 februari 2024 kl. 13.08 (CET)[svara]
När jag läser artikeln blir jag inte klok på om rotundan på taket av Kranzler Eck är en rekonstruktion av en som byggdes redan på 1930-talet (och möjligen inspirerade Holger Blom) eller om den byggdes helt ny på 1950-talet.
Jag vet inte var uppgiften att en rotunda skall ha uppförts på på 1930-talet kommer ifrån. Jag hittar ingen uppgift att någon rotunda skall ha uppförts vid kurfürstendamm No. 18/19 under 1930-talet. Om man ser på hur byggnaden såg ut så skulle ju någon sådan knappast ha passat på dess tak. Men visst kan man ha sneglat på andra äldre rotundor när man uppförde sin på 1950-talet.FBQ (diskussion) 11 februari 2024 kl. 10.19 (CET)[svara]
Jag tittade för att se om de:Hanns Dustmann skapat några rotundor tidigare, men hittade ingen information, därmed inte sagt att han inte gjort de. Däremot var de ju tämligen populära på 1930-talet så det borde ju funnits andra rotundor han kan ha inspirerats av.FBQ (diskussion) 11 februari 2024 kl. 12.33 (CET)[svara]
Om vi skall vara kinkiga hittade jag inget om att Café des Westens definitivt inte genomgick en ombyggnad som satte dit en rotunda, alla foton från byggnaden jag hittar är från före 1932. Men något foto på en sådan rotunda hittar jag inte heller och inte heller något tal om en ombyggnad, och byggnaden ser väldigt olämplig ut för att placera en rotunda på. Hanns Dustmann anges ju också som arkitekt för rotundan från 1957/58 och nämner inte att han skall ha kopierat en äldre rotunda.--FBQ (diskussion) 12 februari 2024 kl. 12.47 (CET)[svara]
Jag undrade eftersom det i artikeln om Rotundan vid Norra bantorget står att den påminde om Café Kranzlers takpaviljong från 1934. Men då är det alltså tvärtom?
Jag känner mig väl tveksam om Hanns Dustmann har haft Rotundan vid Norra bantorget som influens. Kanske Gunnar Asplunds paviljonger på Världsutställningen som nog sågs av fler tyskar, men kanske troligare andra rotundor. Jag skulle nog gissa att uppgiften är fel. Om man läser artikeln Rotundan, Norra Bantorget ordentligt så står det ju faktiskt inget om inspiration, bara att byggnaden påminner om Café Kranzlers takpaviljong. Bilden som länkas i artikeln är ju den 1957/58 uppförda rotundan. Jag skulle nog ta bort hela jämförelsen helt.FBQ (diskussion) 13 februari 2024 kl. 20.35 (CET)[svara]
Jag menade egentligen inte "tvärtom" i den bemärkelsen utan att Kranzlers paviljong i så fall påminner om Bloms rotunda. Och jag tycker att jag läser noga och jag tycker att det står "takpaviljong från 1934". Därav min inledande fråga.
Ja, förlåt jag var otydlig. Du skrev i den inledande frågan inspirerade (jag ser nu att det står "möjligen inspirerade"), därför tänkte jag att det var det frågan delvis gällde. När det gäller uppgiften att den är från 1934 tror jag att det är felaktigt. Jag funderar på alternativa möjligheter, som att Kranzler Ecks rotunda hade sin förebild i en rotunda på annat håll i Berlin uppförd 1934. Café Kranzler låg ju ursprungligen vid Unter den Linden No. 25, även den byggnaden förstördes under bombningarna av Berlin, dock redan 1944, byggnaden på Kurfürstendamm No. 18/19 förstördes 1945. Men även här var det en byggnad från sent 1800-tal som en rotunda skulle passa dåligt på. Hittar ingen heller källa på att någon rotunda där. Så jag ser det troligaste som att det handlar om en missuppfattning. Stycket har ingen fotnot så det framgår inte varifrån det är hämtat.FBQ (diskussion) 14 februari 2024 kl. 21.07 (CET)[svara]
Enligt tyskawp återöppnade nuvarande Kranzler 1958 med nybyggt hus och med rotunda på taket. Jag kan inte se någonstans att det fanns någon rotunda före kriget. Wvs (diskussion) 14 februari 2024 kl. 22.07 (CET)[svara]
Finns äldre Mitt i-tidningar från 2012 att läsa som pdf (eller liknande)? Arkivet på https://pdf.mitti.se/ går bara till 2015, och för de flesta titlarna inte ens så långt bak. Ett äldre arkiv finns i Wayback Machine men det verkar var skriptbaserat så att själva tidningarna inte arkiverats, i bästa fall kan man se några förstasidor. F.d. 82.212.68.183 (diskussion) 17 februari 2024 kl. 16.30 (CET)[svara]
Den 1 oktober 1931 skrev Falu länstidning på sidan 6 om en dopfunt av sten med en dopskål i silver. I vilken kyrka är den placerad? Är det någon som ska besöka Kungliga Biblioteket eller andra bibliotek som har tillgång till tidningar.kb.se (många universitetsbibliotek och några folkbibliotek)? Per W (diskussion) 2 mars 2024 kl. 08.57 (CET)[svara]
Om man klickar på den här rödlänken Hjortetakken, så får man veta att sidan är raderad, eftersom den var en omdirigering till en redan raderad målartikel. Målartikeln bör ha hetat Kingittorsuaq, eventuellt med särskiljning inom parentes. Det finns ett Kingittorsuaq på WD Q3815475, men det har enligt historiken aldrig varit kopplat till svensk Wp. Gammalstavning av Kingittorsuaq är enligt enWp Kingigtorssuaq, och ja minsann, wikidata har två objekt på gammalstafningen: Q24830008 och Q24830007. Båda är raderade från svWp: Kingigtorssuaq (berg i Grönland, Sermersooq, lat 64,12, long -51,58) och Kingigtorssuaq (berg i Grönland, Sermersooq, lat 63,95, long -51,33). Är båda dessa berg identiska med Hjortetakken? Det framgår ju av det danska namnet att Hjortetakken har två toppar, men jag kan inte avgöra om dessa båda Q-nummer är två toppar av samma berg, för jag är för dum för att förstå googlekartor. De har ju samma namn i alla fall. Sedan undrar jag varför inte namnet Hjortetakken finns på wikidata? Eftersom omdirigeringen har funnits, så borde väl namnet ha funnits där också? Det är ju trots allt ett fullt gångbart namn på berget, se Hjortetakken i Den store danske. //Dagsuddare (diskussion) 22 mars 2024 kl. 19.18 (CET)[svara]
Söker man på Google Earth efter Hjortetakken visas man på Kingigtorssuaq (gammelstavningen). Utseendet stämmer med bilder på Hjortetakken via google, koordinaterna är lat 64 grader 07 minuter N long 51 grader 35 minuter V. Berg i Grönland, Sermersooq, lat 63,95, long -51,33 kan nog sägas ligga på berget. Kingigtorssuaq (berg i Grönland, Sermersooq, lat 64,12, long -51,58) är lite tveksamt, men säger nog att det är samma berg fast lite underligt placerat. Har inte sett om man kan förvandla decimalgrader till minuter och orkade inte börja räkna, det kändes som jag kom tillräckligt nära ändå. Jag menar nog att båda är Hjortetakken. Varför finns inte Hjortetakken på wikidata? Omdirigeringar skapar inte automatiskt objekt på wikidata. Ja inga objekt skapar automatiskt objekt på wikidata. Är lite osäker om det verkligen 2016 hade börjat skapas objekt på wikidata för botartiklar som bara fanns på cebuano och svenska, men det är ju irrelevant, för det här uppslaget har hela tiden varit en okategoriserad omdirigering, sådana leder inte till att wikidataobjekt skapas. För att namnet skall läggas in krävs i något objekt krävs det ju att någon gör det manuellt. Att det finns en omdirigering till ett objekt betyder inte att det inte att omdirigeringen är en synonym, så ingen lägger in namn baserat på omdirigeringar. Frågan man kan ställa är ju varför ingen skapat artikeln eller frågat varför berget saknats tidigare? Ja, Hortetakken har inget uppslag i Svensk uppslagsbok, därför har inte jag skapat den. I övrigt har ju få användare gått över Grönlands geografi, de kommuner har vi haft projekt för att gå igenom i olika delar av världen, men inget för berg. Danskspråkiga wikipedia vore ju det naturliga stället för berget att först dyka upp, men där är ju aktiviteten lägre än på svenskspråkiga wikipedia. (försökte illustrera frågan, men tydligen har engelskspråkiga wikipedia en bild på Hjortetakken men inte commons). FBQ (diskussion) 23 mars 2024 kl. 10.03 (CET)[svara]
Tack för svar. Jag trodde faktiskt att alla botskapade omdirigeringar också skulle finnas på wikidata, men tydligen inte. Att berget inte finns i Svensk Uppslagsbok är nog inte så konstigt. En titt på enWp:s List of mountains in Greenland ordnade efter höjd, visar att berget kommer långt ner på listan. Det som har gjort berget speciellt är bara att det ligger nära kusten, så det har blivit ett känt landmärke. //Dagsuddare (diskussion) 23 mars 2024 kl. 13.40 (CET)[svara]
Ja, jag tänkte att som det var ett känt landmärke i anslutning till Grönlands äldre permanenta bebyggelser skulle haft en artikel, men jag tittade nu och såg att det inte nämndes i Svensk uppslagsboks artikel om Grönland heller.FBQ (diskussion) 24 mars 2024 kl. 14.28 (CET)[svara]
Artikeln Rövhålet angav tidigare två möjliga ursprung för ortnamnet, som såvitt jag förstår är motstridiga (kroppsdel, eller förvanskning av Rödbolet och liknande – det senare kan förstås vara en förvanskning av det första, också). Finns det någon som har goda källor om sådant här? I så fall kunde man kanske understryka endera teorin som mer trolig. (Man kan tolka vissa källor som att kroppsdelsteorin gäller, men det är inte klart att de syftar på just denna ort – risken är alltså att Rödbolet etc avfädras förhastat.) (Eventuellt vore det motiverat att infoga artikeln i någon slags ortnamnsartikel, men jag är väl ganska inklusionistisk.) Mvh, flinga2 april 2024 kl. 19.18 (CEST)[svara]
Inte viktig nog för att finnas med i Svenskt ortnamnslexikon. Ortnamnen i Dalarnas län har inte täckt Älvdalens kommun. Namnet finns dock finns i Ortnamnsregistret [8], som bekräftar delar av artikeln.
Nämnda post i ortnamnsregistret avser ett ställe i älven och är uppenbarligen inte samma plats som lantmäteriets karta utpekar (och som numer anges i artikeln), vilket av lantmäteriets olika kartfunktioner torde kunna antas vara en mindre odling. "Bol" avser oftast bebyggelse, och åtminstone någon fasts sådan är kanske svår att tro att det funnits där. Inget i fornminnesregistret. "Hol" kunde man kanske kunna tänka, men det är fel genus för att kunna bli h*let, och mer en lid. Mindre, avlägsen, öppning (i skogen) ger åtminstone någon mening.
En annan plats med samma namn finns på Lantmäteriets karta f.ö i Orsa finnmark, 50 km NE, och avser där en liten myr invid en väg över ett berg som kallas "Sommarvägsberget". Om ett blöthål invid en sommarväg kan ge sådana anatomiska associationer, kanske det inte behöver förvåna, och alla som var vana att färdas den vägen torde direkt veta vilken plats talaren avsåg och nog mindre gåtfull än röjningen(?) nära Klitten i Älvdalen. Eventuell Storskifteskarta skulle eventuellt kunna ge något mer, men kan vara ganska mödosamt att få fram. Taxelson (diskussion) 3 april 2024 kl. 12.47 (CEST)[svara]
Ursäkta, det blev tydligen fel plats (tre olika "Rövhålet" i samma socken och inte uppenbart vilken som var rätt): [9]. Namnet verkar finnas även på flera andra platser i Dalarna och Härjedalen samt på någon ort i Jämtland.
Jag vet inte om ni såg det, men den ena av länkarna som Andejons visade på är ju uppteckningen som nu omtalas i artikeln [10]. Sagesmannen kommenterar ju vidare att "den är liten, så det är ett passande namn". Sedan är ju frågan om sagesmannen har rätt, eller om det tvärtom är de skämtsamma som förvrängt namnet.FBQ (diskussion) 3 april 2024 kl. 22.28 (CEST)[svara]
Gillar Yger (diskussion) 2 december 2023 kl. 18.35 (CET)
Larske (diskussion) 21 december 2023 kl. 19.45 (CET)
