Wikipedia:Klottersanering

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Riktlinjer Black check.svg

Många användare på Wikipedia ägnar en del av sin tid på Wikipedia åt att stävja och sanera klotter. Eftersom klottersanering är något man gärna vill lägga ner så lite tid som möjligt på, vill vi gärna kunna vara så effektiva som möjligt när vi försöker eliminera klotter. Den här sidan är till för att beskriva de olika former av klotter du som användare kan stöta på och hur du med minsta möjliga insats kan hjälpa till att hålla Wikipedia rent och snyggt.

Klottersanering är aldrig en ursäkt för att bete sig otrevligt mot andra människor. Man bör komma ihåg att de flesta klottrare inte är ute efter att förstöra.

Övergripande mål[redigera | redigera wikitext]

Klottersaneringens övergripande mål är att med minsta möjliga insats hålla nere mängden klotter i Wikipedia utan att inskränka på användares möjligheter att redigera och lägga till artiklar till Wikipedia.

  • Vi vill använda minsta möjliga insats för att kunna ägna oss åt annat än att städa.
  • Vi vill hålla nere mängden klotter för att man skall kunna lita på innehållet i Wikipedia.
  • Vi skall inte inskränka på användares möjligheter att redigera och lägga till artiklar eftersom de:
    • bidrar till att skapa en ämnesmässig bredd på Wikipedia
    • bidrar till att rätta faktafel i artiklar
    • bidrar till att rätta språkliga fel i artiklar

Klotteröversikt[redigera | redigera wikitext]

Detta är inte klotter[redigera | redigera wikitext]

I alla dessa fall bör stora ansträngningar göras för att få en dialog och försöka skapa förståelse för varför dessa redigeringar behöver förbättras eller göras ogjorda.

Detta är klotter[redigera | redigera wikitext]

Alla typer av uppenbart irrelevant information är klotter. Detta inkluderar till exempel

I dessa fall bör alltid en inledande varning utfärdas ({{K0}},{{K1}},{{K2}}). Om klottret trots detta fortsätter bör blockering göras för en kortare tid i spannet timmar till dagar ({{K3}}). Om klottret ändå återkommer överväg att göra en längre blockering ({{K3}},{{K4}},{{K5}}) eller en läsårsblockering fram till nästa sommarlov ({{lb}}.) Om klotter återkommer från en IP som tidigare varit läsårsblockerad så överväg att göra en läsårsblockering fram till näst-nästa sommarlov ({{lb2}}).

Detta är uppenbar vandalism[redigera | redigera wikitext]

När det gäller vandalism så avser här "uppenbar" att uppsåtet uppenbart är att vandalisera. Vandalismen i sig kan sedan vara uppenbar med grova ord och grova förvanskningar, stora borttagningar av text, stora insättningar av irrelevant text, eller mera subtil med till exempel små ändringar av numeriska data. En sådan subtil ändring är på många sätt mer allvarlig eftersom den är svårare att upptäcka både av människor och klotterfilter.

Vissa vandaler tömmer så många artiklar den hinner, innan den blir blockerad. Andra, mer försåtliga, smyger in fel i artiklarna. En uppenbar vandal behöver inte hanteras med silkeshandskar, eftersom denne tydligt demonstrerat sitt syfte. Vandaliserande redigeringar från en IP-adress bör kunna blockeras omgående utan föregående varning, av åtminstone två orsaker: 1) Rent praktiskt finns det stor risk att meddelanden till en IP:s diskussionssida inte når avsedd mottagare, 2) Det finns stor risk att IP:n, även om denne läst meddelanden, fortsätter att förstöra artiklar, och det finns ingen anledning att invänta vandalisering nummer 2, 3, 4 ...

Vid fall av uppenbar vandalism kan en omedelbar blockering tillgripas för en kortare tid i spannet timmar till dagar. Mallen {{K3UV}} kan användas, som tydligt anger att uppenbar vandalism medför omedelbar blockering. Om klottret återkommer så överväg läsårsblockering eller annan längre period.

Att hitta klotter[redigera | redigera wikitext]

För att kunna göra något åt klotter måste man, naturligtvis, först hitta det. Eftersom alla versioner av Wikipedias artiklar sparas går det att jämföra olika versioner åt. Det kan man göra på flera sätt:

  • Senaste ändringarna finns länkade i menyn till vänster.
  • En automatuppdaterad version av senaste ändringarna finns på Wikipedia:Senaste ändringar/EventStreams. Den kräver dock att man i sina inställningar klickar i rutan "Automatuppdaterad SÄ på Wikipedia:Senaste ändringar/EventStreams med hjälp av server-sent events." på fliken "Finesser".
  • Via Wikimedia Foundations verktygsserver finns Wikistream, där det bland annat går att sortera bort robotar, inloggade användare och oinloggade användare.
  • Ett verktyg som gör det ännu lättare att hitta klotter via senaste redigeringarna är Vandal Fighter.

Att stävja klotter[redigera | redigera wikitext]

När man väl har hittat klotter bör man så snabbt som möjligt stävja vidare klotter utan att inskränka användares frihet för mycket. Den allra första åtgärden kan vara ett meddelande på IP-adressens eller användarens diskussionssida. Det finns ett antal färdiga klottermeddelanden, se mallen nedan. Om klottraren trots meddelandet fortsätter hindrar en snabb blockering av IP-adressen på en 1 timma mer klotter utan att inskränka möjligheterna för användare generellt. En klottrare som bara kan klottra en gång i timmen tröttnar dessutom snabbt.

Dokumentation[redigera | redigera wikitext]

Historiken av incidenter och åtgärder är väsentlig för att kunna göra lämpliga, avvägda och korrekta åtgärder. Därför är det viktigt att dokumentera - helst alla incidenter som föranlett till exempel en tillbakarullning.

Om en upptäckt ett klotter som föranlett en tillbakarullning - gå då till kontots diskussionssida. Om sidan är tom så nyskapa sidan och lägg in till exempel

{{k1}}~~~~

på diskussionssidan. Observera signeringen - som ger en datumstämpel som är informativ vid senare bedömning

"En gång är ingen gång" - men nästa gång som en upptäcker ett klotter som föranlett en tillbakarullning - så gå till kontots diskussionssida. Om det då redan finns en tidigare "k1" är detta - även om det aktuella klottret i sig själv kanske var på "k1-nivå" - en försvårande omständighet som gör att det "nya" klottret kanske bör bedömas som "k2" eller rent av "k3". Låt oss säga att vi nöjer oss att "höja" till "k2" denna gång. Redigera då om enligt följande:

===Senaste meddelande===
{{k2}}~~~~
===Tidigare meddelanden===
*{{mall|k1}}~~~~

Alltså: Lägg till inledande rubrik "Senaste meddelande", lägg till den nyaste varningen, lägg till rubrik "Tidigare meddelande", och lägg till "*" samt "mall" till tidigare meddelande för största överskådlighet och läsbarhet.

På detta sätt fås en lättfattlig överblick över frekvens och allvarlighetsgrad av tidigare incidenter, och ger underlag för en bedömning av om det till exempel är lämpligt med en läsårsblockering. Här är ett exempel på en historik som föranlett en läsårsblockering.

Att sanera klotter[redigera | redigera wikitext]

För att sanera klotter går man sen normalt in på sidan med användarbidrag för klottraren och ser på de senaste ändringarna. Man kan sen i tur och ordning se på sidorna och se vilka artiklar som behöver "tvättas".

Tänk på att flera olika klottrare kan ha klottrat på samma artikel efter varandra, så kontrollera att den "tvättade" sidan inte innehåller något mer klotter.

Exempel ur senaste ändringar[redigera | redigera wikitext]

Återställningen

Att känna igen klottrare[redigera | redigera wikitext]

Personer som klottrar på Wikipedia har vanligen ett beteende som är lätt att känna igen. Här följer några tips om hur man vanligen lätt känner igen klottrarna:

  • De vanligaste klottrarna är i princip alltid anonyma IP-användare och mycket ofta klottrar de även i sammanfattningsrutan. I listan över de senaste ändringarna kan man alltså vara ganska säker på att en klottrare varit i farten om sammanfattningen lyder t.ex. "mohahhhahhaohahhaohahaho", "LOLOLOLOLOL" eller "de va en kluri jävel". Då ingen sammanfattning finns är man tvungen att titta på ändringen genom att klicka på länkarna "ändringar", "skillnad" eller "nuvarande" respektive "föregående". Ofta klottrar dessa användare i nya artiklar eftersom de klickat på en röd länk, eller i artiklar som de hittat med en sökmotor, det vill säga artiklar som går att associera med gymnasieuppsatser och vanliga sökord på internet. Vanligt förekommande är också mobbningsklotter, av typen "[namn] är en tönt". Sådan hanteras likadant som allt annat klotter. Vill man ta upp process mot de som mobbar, gör man helst det med metoder utanför Wikipedia.
  • De mer sofistikerade klottrarna, de som byter ut neutralt material mot starkt vinklade inlägg, brukar vanligen inte skriva något alls i sammanfattningen eftersom de hoppas att deras redigeringar ska "slinka igenom" obemärkta. Var även misstänksam mot redigeringskommentarer som "rättade felaktig information", "lade till fakta" och liknande med syfte att neutralt maskera kontroversiella redigeringar. I de flesta fallen är de dock lätt igenkännbara eftersom de framför allt klottrar i artiklar som rör "deras" ämne, det vill säga kontroversiella artiklar inom politik och religion. De flesta kända användare är sparsamma med att redigera dessa artiklar och försöker vara tydliga med hur och varför de redigerar kontroversiella artiklar. Anonyma bidragsgivare som redigerar kontroversiella artiklar kan därför vara värda en undersökning.

Listan nedan, som är en något förenklad beskrivning av olika sådana beteenden, är till för att göra det lättare att förstå hur och varför de som klottrar gör som de gör. Listan utgör ingen statistik och försöker inte heller ge några personlighetsbeskrivningar.

Listan återspeglar den arbetsprocess som etablerats kring klottersanering. De mallar för problematiska användare som finns är till dels för att snabbt informera klottrarna om att deras redigeringar syns och inte är välkomna, dels för att snabbt ge klotterjägarna en fingervisning om vad som tidigare försiggått från IP-numret.

Vad gäller oinloggade användare är det viktigt att komma ihåg att det alls inte behöver vara samma person som redigerar från IP-adressen idag som igår, eller ens för fyra timmar sedan.

Det finns användare som börjar med försiktigt klotter, och sedan övergår ibland till att bli vettiga användare som bidrar till Wikipedia. Därför bör man alltid vara artig och trevlig. Detta förhållningssätt gör också att klottrarna inte får någon feedback på sina tilltag; en del av dem skulle förmodligen se det som en form av lyckad trollning om man började skälla på dem. Använd alltså listan för att bättre förstå hur klottret vanligen hittar hit, men döm inte någon användare på förhand.

Listan ska inte ses som en förteckning över förseelse och straff. Blockeringar utförs för att skydda Wikipedia, inte för att straffa klottrare. Det har med tiden växt fram ett konsensus att uppenbara klottrare kan blockeras direkt med en kortare blockeringstid om det inte är rent testklotter. En blockeringstid på 30 minuter eller två timmar är att rekommendera om det är en engångsförseelse. Arbetsgången nedan om att varna före blockering är inte tvingande.

Klotternivå Beteende Åtgärder Kommentar
Spam, Marknadsföring Marknadsför produkter, verksamheter eller web-sidor. Artiklar om företag som uppenbart inte uppfyller relevanskriterierna
• Rulla tillbaka (eller gör ogjord)
• Lägg in mall {{Spam}} eller {{Marknadsföring}} på diskussionssida
Wikipedia är inget reklammedium och inte heller en länksamling. Kommersiella texter ska omedelbart tas bort.

Vissa sprider länkar till sin egen webbplats. Går ofta att tala med, menar ofta inget illa. Kan ofta bli seriösa användare, eller är det faktiskt redan.

Mer mekaniserat spridande av länkspam beskrivs på Wikipedia:Spam.

K1 / Barnen Skapar nya, korta, oförargliga artiklar av typ "Byhåla har en affär" eller lägger till "hej!" i befintliga artiklar
• Ersätt om möjligt med fakta eller med {{substub}}, annars radera.
• Lämplig redigeringskommentar kan vara "nybörjartest"
• Lägg vid behov in mallen {{test}} eller {{k1}} på användarens/IP-numrets diskussionssida.
• Det här är den mest oförargliga typen av klotter, som inte gör så mycket skada.
K2 / Taggaren 1
• Lägger till trams i befintliga artiklar max 2 gånger
• Okynnesraderar i befintliga artiklar max 1 gång
• Placera {{k1}} eller {{k2}} på IP-diskussionssidan
• Rulla tillbaka artikeln till den tidigare versionen.
• Taggaren står för den största mängden av klotter, men är också det klotter som man enklast hittar.
• Klottret kommer ofta från en anonym användare och innehåller fula ord eller annat klotter av samma sort som man hittar på toaletter.
• Taggaren sitter ofta vid en offentlig dator, t.ex. i en skola, eller i ett bibliotek.
• Taggarens syfte med klottret är ofta bara att testa om det går eller bara skriva något fult.
K3 / Taggaren 2
• Klottrare på K2 som trots varning fortsätter att klottra på samma sätt
• Klottrare man känner igen och vet har uppnått K2 tidigare
• Klottrare som överskrider K2 innan någon hinner reagera
• Korttidsblockera IP-adressen, kanske 1-2 timmar
• Återställ artikeln till tidigare skick
• Placera {{k3}} på diskussionssidan
K3UV / Vandalen
Uppenbar vandalisering:
• Faktavandalism
• Stora strykningar
• Stora infogningar
• Redigering som uttrycker missaktning för sexuell läggning, etnicitet, religion, folkgrupp eller liknande
• Blockera omedelbart några timmar eller dagar
• Placera {{K3UV}} på diskussionssidan
• Vid förnyat vandal-klotter blockera IP i månader eller läsår, användarkonto blockeras tills vidare
Vandalen är uppenbart ute efter att skada Wikipedia.


Stora strykningar, stora infogningar, grova och förolämpande ord är alla allvarlig vandalisering, men är relativt lätta att upptäcka av både människor och filter.

Subtila faktavandaliseringar kan allvarligt skada Wikipedia, och är dessvärre svåra att upptäcka. IP eller användare som ägnar sig åt subtil faktavandalisering ska omedelbart blockeras.

Mallen {{K3UV}} tydliggör att Wikipedia har noll-tolerans mot denna typ av redigeringar vilket medför omedelbar blockering

K4 / "Göken"
• K3-klottrare som återkommer när IP-blockeringen upphör
• Klottrare som skriver ny eller förstör befintlig artikel med rasistiskt, obscent eller i övrigt mycket stötande innehåll
• Klottrare som vandaliserar subtilt genom små faktaändringar (som inte upptäcks av klotterfilter)
• Blockera IP-adressen en eller två dagar.
• Återställ artikeln till tidigare skick, radera nyskapade klotterartiklar
• Placera {{k4}} på IP-diskussionssidan
• Göken står ofta för det klotter som är svårast att hitta och mest skadligt för Wikipedia.
• Gökens syfte är att placera, möjligen illegala, bilder på Wikipedia eller att placera externa länkarna för att generera trafik till betalsajter (och därmed få in pengar).
• Göken arbetar långsamt och försöker undvika att dra till sig uppmärksamhet.
• Uppladdningar från anonyma eller nya användare av bilder med oskyldiga intetsägande namn eller inlägg av externa länkar med oskyldiga titlar är sådant som man bör titta närmare på.
K5 / Tomten
• K4-klottrare som upprepar samma sak
• Något ännu värre ... till exempel klottrare som vandaliserar subtilt genom små faktaändringar (som inte upptäcks av klotterfilter)
• Blockera IP-adressen i flera dagar
• Återställ artikeln till tidigare skick, radera nyskapade klotterartiklar
• Placera {{k5}} på IP-diskussionssidan
• Sprider propaganda
• Klipper in stora texter som han/hon har samlat på sig från annat håll.
• Redigerar många sidor på kort tid och tror att vi skall missa någon redigering.
LB / Läsårsblockering
• Blockera IP-adressen för innevarande läsår (fram till omkring 15 juni)
• Återställ drabbade artiklar, radera nyskapade klotterartiklar
• Placera {{lb}} på IP-diskussionssidan
• IP kan tillhöra en skola
• Det återkommande klottret trots varningar kan bero på att olika personer agerar, och att de inte nås av meddelande till IP:s diskussionssida. Speciellt vid höstterminens början kan nya elever ha tillkommit som är obekanta med tidigare varningar och blockeringar
• Läsårsblockering må uppfattas som "kollektiv bestraffning" men är en nödvändig hushållning av saneringsresurser för IP som förmodligen används av ett stort antal personer som återkommande klottrar, där varje enskilt klotter kan tyckas oskyldigt men totala volymen är överväldigande.
LB2 / Läsårsblockering 2 år
• Vid nytt klotter efter tidigare läsårsblockering
• Blockera IP-adressen för innevarande och nästkommande läsår (fram till omkring 15 juni om drygt ett år)
• Återställ drabbade artiklar, radera nyskapade klotterartiklar
• Placera {{lb2}} på IP-diskussionssidan
• Läsårsblockering 2 år kan tillgripas för IP med en historik med minst en tidigare läsårsblockering när klottret tydligt "drar igång" i början av terminen
PB / Preventiv Blockering
• Vid nyskapat användarkonto med genuint destruktiva redigeringar
• Blockera användarkontot tills vidare (evighetsblockering)
• Återställ drabbade artiklar, radera nyskapade klotterartiklar
• Placera {{pb}} på användarkontots diskussionssida
• Preventiv blockering kan tillgripas för nyskapat användarkonto (eller för all del ett existerande) med genuint destruktiva redigeringar. Vid bedömningen så väg samman om minst en eller till och med flera av följande försvårande förhållanden föreligger:
• Uppenbart stötande eller utmanande användarnamn (associerbart med homofobi, rasism, sexism, könsord osv) Exempel
• Subtil vandalisering - små ändringar av årtal, sifferuppgifter och liknande är en särskilt försvårande omständighet. Syftet är uppenbart destruktivt, dessutom är det lömskt då sådana redigeringar kan vara svåra att upptäcka. Exempel (just detta kanske inte så svårt att upptäcka, men flaggas dock ej av klotterfilter)
• Uppenbart stötande eller utmanande redigering (text associerbar med homofobi, rasism, sexism, könsord osv. Om namngivna personer förekommer - även om det bara är förnamn - så är detta en ytterligare försvårande omständighet då det är en form av mobbning, förtal eller ärekränkning)
• Uppenbart grov vandalisering - stor borttagning av text - stor inläggning av ovidkommande text
• Vid förhållanden som ovan - tveka inte att göra en {{pb}}. Skulle det vara något slags missförstånd eller att till exempel en annan person lyckats komma över kontot så innehåller pb-meddelandet instruktioner för hur man begär avblockering.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]