Xenotim

Från Wikipedia
Xenotim
Xenotim från Barsilien
Xenotim från Brasilien
KategoriFosfatmineral
Strunz klassificering08.AD.35
Kemisk formelYPO4
FärgBrun, brungul, grå
FörekomstsättPrismatisk, radiala aggregat, granulär
KristallstrukturTetragonalt 4/m - dipyramidalt
SpaltningPerfekt {100}
BrottOjämnt till splittrat
Hårdhet (Mohs)4,5
GlansGlasglans till hartsartad
Dubbelbrytningδ=0,096
TransparensGenomskinlig till opak
FluorescensSällsynt
StreckfärgBlekbrun, gulaktig eller rödaktig till vit
Specifik vikt4,4 – 5,1
RadioaktivitetSällsynt

Xenotim, eller ytterspat är ett mineral, som består av fosfor och yttrium, cerium och erbium och som samtidigt kan innehålla små mängder av uran och torium.

Egenskaper

Mineralet är ett fosfat av sällsynta jordartsmetaller, som bildar en fast lösning med chernovit-(Y) och kan därför innehålla spår av föroreningar av arsenik, kiseldioxid och kalcium.

På grund av föroreningar av uran och torium, kan mineralet i sådana fall vara svagt till starkt radioaktivt.

Mineralets lyster är glas- till hartsartat som tillsammans med dess kristallsystem kan leda till förväxling med zirkon.

Förekomst

Xenotim uppträder som mindre inslag i pegmatit och andra vulkaniska bergarter, liksom i glimmerrika gnejser och i kvarts.

Mineralet förekommer i Sverige i Ytterby[förtydliga] och på enstaka platser i Norge, som Arendal och Hitterön. Kända förekomster finns också i Brasilien, Madagaskar och USA.

Användning

Xenotim används främst som råvara för utvinning av yttrium och tunga lantanidmetaller (dysprosium, ytterbium, erbium och gadolinium).

I vissa fall kan även kristaller av zenotim slipas till ädelstenar.

Källor

Meyers varulexikon, Forum, 1952


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.