Xenotim

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Xenotim
Xenotímio1.jpeg
Xenotim från Brasilien.
KategoriFosfatmineral
Strunz klassificering08.AD.35
Kemisk formelYPO4
FärgBrun, brungul, grå
FörekomstsättPrismatisk, radiala aggregat, granulär
KristallsystemTetragonalt 4/m - dipyramidalt
SpaltningPerfekt {100}
BrottOjämnt till splittrat
Hårdhet (Mohs)4,5
GlansGlasglans till hartsartad
Refraktion1,720 – 1,815
Dubbelbrytningδ=0,096
TransparensGenomskinlig till opak
FluorescensSällsynt
StreckfärgBlekbrun, gulaktig eller rödaktig till vit
Specifik vikt4,4 – 5,1
RadioaktivitetSällsynt

Xenotim, eller ytterspat är ett mineral, som består av fosfor och yttrium, cerium och erbium och som samtidigt kan innehålla små mängder av uran och torium.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Mineralet är ett fosfat av sällsynta jordartsmetaller, som bildar en fast lösning med chernovit-(Y) och kan därför innehålla spår av föroreningar av arsenik, kiseldioxid och kalcium.

På grund av föroreningar av uran och torium, kan mineralet i sådana fall vara svagt till starkt radioaktivt.

Mineralets lyster är glas- till hartsartat som tillsammans med dess kristallsystem kan leda till förväxling med zirkon.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Xenotim uppträder som mindre inslag i pegmatit och andra vulkaniska bergarter, liksom i glimmerrika gnejser och i kvarts.

Mineralet förekommer i Sverige i Ytterby gruva och på enstaka platser i Norge, som Arendal och Hitterön. Kända förekomster finns också i Brasilien, Madagaskar och USA.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Xenotim används främst som råvara för utvinning av yttrium och tunga lantanidmetaller (dysprosium, ytterbium, erbium och gadolinium).

I vissa fall kan även kristaller av zenotim slipas till ädelstenar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Meyers varulexikon, Forum, 1952

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia