Dysprosium

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dysprosium
Nummer
66
Tecken
Dy
Grupp
N/A
Period
6
Block
f

Dy

Cf
TerbiumDysprosiumHolmium
[Xe] 4f10 6s2
66Dy
   

Dy chips.jpg


Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Utseende Silvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet 8551 kg/m3 (273 K)
Aggregationstillstånd Fast
Smältpunkt 1680 K (1407 °C)
Kokpunkt 2840 K (2567 °C)
Molvolym 19,01 × 10-6 m3/mol
Smältvärme 11,06 kJ/mol
Ångbildningsvärme 230 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie 175 (228) pm
Jonisationspotential Första: 573,0 kJ/mol
Andra: 1130 kJ/mol
Tredje: 2200 kJ/mol
Fjärde: 3990 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration [Xe] 4f10 6s2
e per skal 2, 8, 18, 28, 8, 2
Electron shell 066 Dysprosium - no label.svg
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd 3 (svag bas)
Elektronegativitet 1,22 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur Hexagonal
Ljudhastighet 2170 m/s
Elektrisk konduktivitet 1,08·106 A/(V × m)
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Dysprosiumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
152Dy {syn.} 2,38 timmar ε
α
0,600
3,727
152Tb
148Gd
153Dy {syn.} 6,5 timmar ε 2,171 153Tb
154Dy {syn.} 3·106 år α 2,947 150Gd
155Dy {syn.} 9,9 timmar ε 2,095 155Tb
156Dy 0,06 %
Stabil
157Dy {syn.} 8,14 timmar ε 1,341 157Tb
158Dy 0,10 %
Stabil
159Dy {syn.} 144,4 dagar ε 0,366 159Tb
160Dy 2,34 %
Stabil
161Dy 18,91 %
Stabil
162Dy 25,51 %
Stabil
163Dy 24,90 %
Stabil
164Dy 28,18 %
Stabil
165Dy {syn.} 2,334 timmar β- 1,286 165Ho
166Dy {syn.} 81,6 timmar β- 0,486 166Ho
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Dysprosium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Dysprosium förekommer inte i naturen som rent grundämne, men förekommer i vissa mineral såsom xenotim. Dysprosium upptäcktes första gången 1886 av Paul Émile Lecoq de Boisbaudran. Det isolerades dock inte i ren form före 1950-talet. 99 procent av världens tillgång på metallen utvinns i Kina,[1] främst i gruvdistriktet Bayan Obo i Inre Mongoliet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "China Tightens Grip on Rare Minerals", New York Times, 2009-08-31.