Ytterbium

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ytterbium
Nummer
70
Tecken
Yb
Grupp
N/A
Period
6
Block
f

Yb

No
TuliumYtterbiumLutetium
[Xe] 4f14 6s2
70Yb

Ytterbium-3.jpg

Emissionsspektrum
Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa173,04 u
UtseendeSilvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet6 570 kg/m3 (273 K)
AggregationstillståndFast
Smältpunkt1 097 K (824 °C)
Kokpunkt1 467 K (1 194 °C)
Molvolym24,84 × 10-6 m3/mol
Smältvärme7,66 kJ/mol
Ångbildningsvärme128,9 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie175 (222) pm
JonisationspotentialFörsta: 603,4 kJ/mol
Andra: 1 174,8 kJ/mol
Tredje: 2 417 kJ/mol
Fjärde: 4 203 kJ/mol
(Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration[Xe] 4f14 6s2
e per skal2, 8, 18, 32, 8, 2
Electron shell 070 Ytterbium - no label.svg
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd3, 2 (svag bas)
Elektronegativitet1,1 (Paulingskalan)
Diverse
Ljudhastighet1 590 m/s
Elektrisk konduktivitet3,51·106 A/(V × m)
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Huvudartikel: Ytterbiumisotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP
168Yb 0,13 %
Stabil
169Yb {syn.} 32,026 dagar ε 0,909 169Tm
170Yb 3,05 %
Stabil
171Yb 14,3 %
Stabil
172Yb 21,9 %
Stabil
173Yb 16,12 %
Stabil
174Yb 31,8 %
Stabil
175Yb {syn.} 4,185 dagar β- 0,470 175Lu
176Yb 12,7 %
Stabil
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Ytterbium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Kemiska tecknet Yb och atomnummer 70 Det har fått sitt namn efter Ytterby gruva i Stockholms skärgård. Ämnet upptäcktes 1878 av schweizaren Jean Charles Galissard de Marignac.[1] Det är även Upplands landskapsämne.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Rent ytterbium är en grå, mjuk metall, som ej angrips av luft men reagerar långsamt med vatten. Den har smältpunkt 824 °C och kokpunkt 1 194 °C samt täthet 6,57 g/cm3.[1]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Ytterbium förekommer mycket sparsamt i jordskorpan, oftast tillsammans med yttrium. Naturligt förekommer sju isotoper varav Yb-174 är den vanligaste (31,82 %).[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Bra Böckers lexikon, 1981.