Älvsborgsbanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Älvsborgsbanan
Alvsborgsbanan norr om boras.JPG
En X12-motorvagn på Älvsborgsbanan norr om Borås
Allmänt
Plats Sverige
Sträcka Uddevalla C - Borås C
Anslutande järnvägslinjer Bohusbanan
Norge/Vänerbanan
Kinnekullebanan
Västra Stambanan
Kust till kust-banan
Viskadalsbanan
Organisation
Ägare Svenska staten
Banoperatör Trafikverket
Trafikoperatör Västtrafik
SJ AB
Tekniska fakta
Längd 133 kilometer
Antal spår enkelspår
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast 22,5 ton
Största tillåtna vikt per meter 6,4 ton/m
Största lutning 18,9 
ATC ATC-2
Fjärrblockering Ja, System H
utom Borås-Herrljunga System M
Hastighet 160 km/h
Elektrifierad 1949[1]
Matning 15 kV 16 ⅔ Hz
(kontaktledning)
Källor [2]

Älvsborgsbanan är järnvägen mellan Uddevalla C och Borås C. Namnet kommer av att den knöt ihop norra och södra delen av f.d. Älvsborgs län (även om den gick utanför länet en sträcka).

Innehåll

[redigera] Linjesträckning

Uddevalla C - Öxnered - Vänersborg - Vara - Herrljunga - Borås C

[redigera] Trafik

Tågen går Uddevalla C - Herrljunga - Borås C - Varberg (tågen går vidare på Viskadalsbanan). Tågen gör ofta längre uppehåll i Herrljunga, dels för att ha marginal för både på- och avstigande på fjärrtågen till och från Stockholm på Västra Stambanan, dels för att tåget måste byta körriktning (banorna mot Uddevalla respektive Borås kommer in till Herrljunga från samma håll). Särskilt söder om Herrljunga stannar tågen i flera mindre samhällen, vilket ger en lokaltågsprägel. Det är i genomsnitt 13 km mellan stoppen väster om Herrljunga och 6 km mellan Herrljunga och Borås.

Persontrafiken körs av SJ med Västtrafik som trafikhuvudman. SJ kör på egen hand med X2000 på delar av banan (Uddevalla-Herrljunga). Arriva kör även Kinnekulletåg med Västtrafik som trafikhuvudman, en bit in på Älvsborgsbanan, mellan Herrljunga och Vara. Tågen svänger sedan in på Kinnekullebanan.

[redigera] Samtliga stationer och hållplatser

Uddevalla C - Öxnered - Vänersborg - Vargön - Grästorp - Vara - Vedum - Herrljunga - Ljung - Torpåkra - Mollaryd - Borgstena - Fristad - Knalleland - Borås C.

[redigera] Historia

Sträckan norr om Herrljunga byggdes som Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg (UWHJ, senare UVHJ) och var klar i sin hela sträckning 1867. Herrljungabanan var dess tidigare namn i dagligt tal. Den var 92 kilometer lång och hade spårvidden 1217 mm.

Sträckan Herrljunga - Borås C byggdes som Borås-Herrljunga Järnväg (BHJ) och var klar 1863, med 42 km längd. Även den hade i början spårvidden 1217 mm. Under 1898-1900 byggdes hela sträckan Uddevalla-Borås om till normal spårvidd.

År 1930 slogs bolagen Borås-Herrljunga Järnväg och Varberg-Borås Järnväg ihop, för att 1940 övertas av staten. Samtidigt tog staten över också UVHJ.

Banan fick under de första årtiondena en mycket stor betydelse för havreexporten från Sverige och det fanns skäl till att den allmänt gick under benämningen Havrebanan.

Järnvägsstationen i Uddevalla låg där Museiparken i dag ligger strax intill Bäveån. Den sista sträckan in mot Uddevalla gick banan i en utförsbacke ner mot Badö. Sedan tåget bromsats in, backade det in till järnvägsstationens perrong. Omvänt var det en uppförsbacke ut från staden, vilket innebar stora problem under lövhalkan på höstarna. Det hände ganska ofta att tåget blev stående i uppförsbacken vid Norra Kyrkogården för att tvingas backa tillbaka mot Badö för att ta ny sats. Då Bohusbanan byggdes och fick sin egen järnvägsstation 1903 drogs den sista delen av Herrljungabanan till den stationen istället, vilket innebar att problemen med lövhalkan upphörde. Järnvägsstationen i hamnen hade 1895 också blivit station för den nybyggda Lelångenbanan mellan Uddevalla och Bengtsfors. Herrljungabanans station revs slutligen 1964. 1970 flyttades sträckningen genom Uddevalla till söder om Norra Kyrkogården i två tunnlar genom Kålgårdsberget på grund av vägbygge.

I Vänersborg byggdes 1917 en ny öppningbar bro, som fortfarande används.

Några mindre flyttningar av banan har skett. En ägde rum i Herrljunga 1900 då infartskurvan från Borås var för skarp för det nya normalspåret. En annan skedde i Uddevalla 1970 då en tunnel byggdes för att en motorväg skulle byggas där banan låg. En ytterligare mindre flytt skedde vid Öxnered år 2006 i samband med bygge av höghastighetsbana på Norge/Vänerbanan mot Göteborg. Man byggde då också ett triangelspår så att tåg kan gå mellan Trollhättan och Uddevalla. När banan mot Göteborg i framtiden är klar, skall sträckan Göteborg-Uddevalla gå snabbare via Öxnered (1 h) än med Bohusbanan (1 h 15 min).

[redigera] Läs mer

[redigera] Källhänvisningar

  1. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar - Elektrifiering och elektrisk drift
  2. ^ Trafikverket

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk