Trafikverket (Sverige)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet Trafikverket leder hit. För den finländska myndigheten, se Trafikverket (Finland).
Trafikverket
Trafikverkets flagga 2012.jpg
Trafikverkets flagga 2012
Departement Näringsdepartementet
Ansvarigt statsråd Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Organisationstyp Statlig förvaltningsmyndighet
Ledning Styrelse
Kommun Borlänge kommun
Län Dalarnas län
Organisationsnr 202100-6297
Föregångare Banverket
Statens institut för kommunikationsanalys
Vägverket
Inrättad 1 april 2010
Generaldirektör Gunnar Malm
Budget 52 miljarder SEK (2013)
Antal anställda ca 6 300
Instruktion SFS 2010:185 (lagen.nu)
Regleringsbrev För budgetåret 2013
Webbplats Trafikverket.se
Övrigt Källa för budget: [1]
Trafikverkets sex regioner:
  Nord
  Mitt
  Väst
  Öst
  Stockholm
  Syd

Trafikverket (TRV) är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som inledde sin verksamhet den 1 april 2010. Myndigheten har huvudkontor i Borlänge, och regionkontor i Luleå, Gävle, Stockholm, Eskilstuna, Göteborg och Kristianstad. Trafikverkets generaldirektör och chef är Gunnar Malm.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Trafikverket ansvarar även för byggande samt drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Den 1 april 2010 tog Trafikverket över de verksamheter som tidigare fanns inom Banverket och Vägverket. Samtidigt avvecklades Banverket, Vägverket och Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA). Från och med 2011 är även Rikstrafikens verksamhet överförd på Trafikverket.

Trafikverkets uppgift[redigera | redigera wikitext]

Trafikverkets uppgift är preciserad i verkets instruktion (Förordning 2010:185 med instruktion för Trafikverket)[2]. Uppgiften sammanfattas på ett övergripande plan i instruktionens första paragraf:

”Trafikverket ska med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv ansvara för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar.

Trafikverket ska verka för en grundläggande tillgänglighet i den interregionala kollektivtrafiken.

Trafikverket ska med utgångspunkt i ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för ett samhällsekonomiskt effektivt, internationellt konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart transportsystem.

Trafikverket ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Förordning (2011:1131).”

I det årliga regleringsbrevet preciserar regeringen vad Trafikverket ska göra under ett budgetår. Det anger även de ekonomiska ramarna för budgetåret.[3]

De transportpolitiska målen[redigera | redigera wikitext]

Den övergripande styrningen för hur det svenska transportsystemet ska utvecklas är de transportpolitiska målen[4]. De visar de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken. Målen är utgångspunkten för Trafikverkets uppdrag och är vägledande för Trafikverkets verksamhetsinriktning. Målen ska även vara ett stöd för och kunna inspirera regional och kommunal planering.

Funktionsmålet[redigera | redigera wikitext]

Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

Hänsynsmålet[redigera | redigera wikitext]

Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa.


Trafikverkets författningssamling[redigera | redigera wikitext]

I Trafikverkets författningssamling, TRVFS, finns de föreskrifter som Trafikverket har utfärdat. Äldre föreskrifter som beslutats av verkets föregångare, Banverket och Vägverket finns i Banverkets författningssamling, BVFS, respektive Vägverkets författningssamling, VVFS.

Föreskrifter före 1993[redigera | redigera wikitext]

Föreskrifter som kommit till före 1993 finns i Trafiksäkerhetsverkets författningssamling, TSVFS. En upphävd föreskrift kan fortfarande vara tillämplig i vissa delar på grund av övergångsbestämmelser.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Trafikverksutredningen var en statlig utredning under ledning av förre generaldirektören för Luftfartsstyrelsen Nils Gunnar Billinger. Den hade till uppgift att kartlägga och analysera vissa verksamheter och funktioner inom Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Luftfartsstyrelsen (fram till dess nedläggning i december 2008), Rikstrafiken, Statens institut för kommunikationsanalys, affärsverket Statens järnvägar, samt Rederinämnden.

Utredningen överlämnades till infrastrukturminister Åsa Torstensson den 1 april 2009. Bland dess slutsatser kan man nämna att den föreslog att Vägverket, Banverket och SIKA lades ner och dess uppgifter samlades i ett nytt trafikverk. Den föreslog också att delar av verksamheten hos Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen fördes till den nya myndigheten.

Regeringen beslutade den 3 september 2009 att utse en särskild utredare, Gunnar Malm, för att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet för utveckling av det samlade transportsystemet.

Kritik och debatt[redigera | redigera wikitext]

I november 2013 granskade SVT Östnytt olyckor på järnväg mellan 2008 – 2013. I en serie reportage visade man att över 20 allvarliga tågurspårningar orsakades av fel som Trafikverket enligt olycksutredningarna kände till.[5]

År 2013 uppmärksammade Uppdrag Granskning att Trafikverket underlåtit att lämna ut fullständiga friktionsmätningar gjorda av VTI till polisutredningen, efter att 3 mc-olyckor varav en med dödlig utgång skett på ett omasfalterat stycke av väg E4 norr om Gävle.[6] Mätningarna som ej lämnades ut visade att skarven mellan den nya och den gamla asfalten var för hal med ej godkända friktionstal.[7] En liknande dödshalka orsakades på E4 i Sörmland.[8]

Timbro Medieinstitut (TMI) menar i en granskning som publicerades i december 2013 att den slutsats som drogs kring olyckan på E4 norr om Gävle inte håller. TMI skriver i sin rapport: ”Den 9 oktober sände Uppdrag Granskning (UG) ett reportage om trafikolyckor på E4:an norr om Gävle. Programmet gav bilden av att det var halt som ”en vinterväg” på olycksplatserna, och att Trafikverket visste det men inte talade om det. Men TMI:s granskning visar att UG har blandat ihop uppgifter och gett en delvis felaktig bild av vad som hänt. Programmet ger intrycket av att Trafikverket mörkat uppgifter som förklarar varför olyckorna inträffade, men den slutsatsen håller inte.”[9] [10]

Vem gör vad av myndigheterna?[redigera | redigera wikitext]

  • Trafikverket - ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Verkar för tillgänglighet i den kollektiva persontrafiken genom upphandling av avtal och prövar frågor om statligt bidrag till svensk sjöfartsnäring.
  • Transportstyrelsen - utformar regler och kontrollerar hur de efterlevs, ger tillstånd (körkort och certifikat), registrerar ägarbyten, sköter trängsel- och fordonsskatt.
  • Trafikanalys - granskar beslutsunderlag, utvärderar åtgärder och ansvarar för statistik.
  • Luftfartsverket - ansvarar för flygledningen för civilt och militärt flyg i Sverige samt ansvarar för säkerheten i och utvecklingen av svenskt luftrum.
  • Sjöfartsverket - ansvarar för säkerhet och framkomlighet till sjöss samt för byggande, drift och underhåll av sjöfartens infrastruktur.

Några av de statliga företag som tidigare varit del av myndigheter[redigera | redigera wikitext]

Dessa verksamheter bolagiserades 2010 när Trafikverket bildades:

Dessa har bolagiserades tidigare:

  • Vectura, utför konsulttjänster inom transportinfrastruktur, bildades genom sammanslagning av Banverket projektering och Vägverket konsult 1 januari 2009. Bolaget köptes 2013 av Sweco och är numera integrerat i detta företag.
  • Svevia, bygger och sköter om vägar och annan infrastruktur. Tidigare Vägverket produktion, bolagiserades 2009.
  • SJ AB, kör persontåg, bolagiserades 2001.
  • Green Cargo, kör godståg, bolagiserades 2001.
  • Euromaint, underhåller tåg, bolagiserades 2001. Såldes 2007 till en privat ägare.
  • Jernhusen, äger järnvägsrelaterade fastigheter, bolagiserades 2001.

Alla är aktiebolag som drivs kommersiellt och är konkurrensutsatta. De har alltså tidigare varit en del av Trafikverkets föregångare.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Trafikverkets verksamhetsplan 2011-2013”. trafikverket.se. http://www.trafikverket.se/PageFiles/35668/trafikverkets_verksamhetsplan_2011_2013_ver_1_0.pdf. 
  2. ^ ”Förordning (2010:185) med instruktion för Trafikverket”. Sveriges riksdag. 2010-03-11. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning-2010185-med-inst_sfs-2010-185/?bet=2010:185. Läst 2014-03-18. 
  3. ^ ”Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer”. Ekonomistyrningsverket. 2013-12-19. http://www.esv.se/sv/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=15399. Läst 2014-03-18. 
  4. ^ ”De transportpolitiska målen”. Regeringskansliet. 2013-11-29. http://www.regeringen.se/sb/d/18128/a/229619. Läst 2014-03-18. 
  5. ^ ”Trafikverket struntar i larmen”. SVT/Gävledala. 2013-11-20. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/gavledala/svt-granskar-trafikverket-struntar-i-larmen. Läst 2013-11-21. 
  6. ^ Svenningsson, Magnus. ”Trafikverket höll tyst om att olycksvägen var hal”. Uppdrag Granskning - Dödens VÄg. SVT. http://www.svt.se/ug/trafikverket-holl-tyst-om-att-olycksvagen-var-hal. Läst 11 oktober 2013. 
  7. ^ Rensfeldt, Gunnar. ”UG-referens: Rapporten som inte fanns”. Uppdrag Granskning. SVT. http://www.svt.se/ug/ug-referens-rapporten-som-inte-fanns. Läst 11 oktober 2013. 
  8. ^ ”Trafikverket höll tyst om att olycksvägen var hal”. Sveriges Television. 2013-10-08. http://www.svt.se/ug/trafikverket-holl-tyst-om-att-olycksvagen-var-hal. Läst 2013-11-21. 
  9. ^ ”Uppdrag Granskning blandar ihop uppgifter och bygger ogrundade slutsatser”. Timbro. 2013-12-18. http://timbro.se/timbro-media-institute/artiklar/uppdrag-granskning-blandar-ihop-uppgifter-och-bygger-ogrundade. Läst 2014-03-18. 
  10. ^ ”Analys: Uppdrag Granskning missvisande om trafikolyckor”. Timbro. 2013-12-18. http://timbro.se/artiklar/analys-uppdrag-granskning-missvisande-om-trafikolyckor. Läst 2014-03-18. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]