Åke Hodell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Åke Hodell
Född 30 april 1919
Stockholm
Död 29 juli 2000 (81 år)
Stockholm
Yrke Författare, text-ljudkompositör, konstnär
Nationalitet Svensk Sverige
Språk Svenska
Verksam 19422000
Make/maka Ann Smith
Släktingar Björn Hodell (far)
Ulla Hodell (syster)

Åke Björnsson Hodell, född 30 april 1919 i Klara, Stockholm, död 29 juli 2000 i Stockholm.[1], var en svensk stridspilot, poet, författare, text-ljudkompositör och konstnär. Han ligger begravd på Norra begravningsplatsen.[2]

Ett moraliskt innehåll kan finnas i en form

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Åke Hodell hade starka teateranknytningar i sin familj. Fadern var författaren Björn Hodell som skrev ett antal revyer och lustspel och som var föreståndare för Södra teatern i Stockholm mellan 1929 och 1938. Hans syster var skådespelaren Ulla Hodell verksam vid Casinoteatern. Hans farfars bror, Frans Hodell, komedi- och operettskådespelare och författare till över hundra lustspel, bland annat Andersson, Pettersson och Lundström. Som 25-åring ledde Hodell arbetet på Malmö barnteater, där även Jan Malmsjö med flera var aktiva och 1944 skrev han pjäsen Rännstensungar, en social satir som filmatiserades samma år av Ragnar Frisk.

Redan innan tiden på barnteatern i Malmö hade han utbildat sig till stridspilot, men efter att han, under en övning den 17 juli 1941, havererat på en slätt i Skåne fick han tillbringa de följande åren på Lunds lasarett. Detta blev en vändpunkt i hans liv och han blev bland annat en stark antimilitarist vilket kom att prägla hans verk. Under sin vistelse på sjukhuset fick han kontakt med diktaren Gunnar Ekelöf. Debuten skedde 1953 med diktsamlingen Flyende pilot och på våren samma år reser Hodell och Ekelöf till Rom. I sina böcker experimenterar Hodell med vad han kallar elektronismer medan han på scen och i radio, i början av 1960-talet, experimenterade med text-ljud-kompositioner.[3]

Ett av Hodells mest kända verk tillkom 1963 och fick titeln General Bussig. Verket är ett stycke konkret poesi med långa upprepningar av minimalistiska variationer på ord, stavelser och ljudelement från ett par enkla meningar, t.ex. "General Bussig! Jag vill lyda order!". Enligt Hodell själv ska verket uttrycka hur en ung värnpliktigs motstånd mot överheten inom försvaret gradvis bryts ned, och hur den värnpliktige till slut accepterar ordergivning och blind lydnad inför officerarna. Den värnpliktige representeras i stycket av bokstaven "i". Titeln syftar på att man inom det svenska försvaret på 1950-talet började tala om att officeraren skulle vara "bussig" och manskapets kamrat, till skillnad från den tidigare kadaverdisciplinen.[4][3]

Under 1960-talet var han också verksam på Pistolteatern i Stockholm där han bland annat satte upp teaterstycket Lågsniff. På 1960-talet grundade och drev han bokförlaget Kerberos. 220 Volts Buddha utkom på LP och Verbal Brainwash & Other Works innehåller tre CD.

Han skrev och producerade 16 radiopjäser för Sveriges Radio mellan åren 1970 och 1995. Ett Åke Hodell-stipendium utdelas av föreningen Fylkingen. I böckerna Rekonstruktionen av en roman (2009) och Lenin är en skruvkork (2010) av Carl-Johan Charpentier finns referenser till Åke Hodell och hans författarskap. Från 1978 var han gift med poeten Ann Smith.

Pjäs- och filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Radiopjäser (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 1970Du, Lenin...
  • 1971Vad gjorde Hemingway i Afrika?
  • 1973Den stora segern vid Gettysburg
  • 1974Andeskådaren i katakomberna
  • 1995Med flyg till paradiset

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • 1967Självbiografi
  • 1968U.s.S Pacific Ocean
  • 1970Mr. Nixon's Dreams
  • 1981Maratonpoeten
  • 1983Skratta Pajazzo (roman)
  • 1985Kråksymfonin (roman)
  • 1989Elddopet (roman)
  • 1997Galgenfrist (roman)
  • 2001Resan till Rom med Gunnar Ekelöf

Text-ljud-kompositioner (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • 1963 – General Bussig
  • 1963 – igevär
  • 1966 – Lågsniff
  • 1967 – Strukturer III
  • 1968 – USS Pacific Ocean
  • 1969 – Where is Eldridge Cleaver?
  • 1970 – Law & Order Inc
  • 1970 – Mr Smith in Rhodesia
  • 1971 – Vägen till Nepal
  • 1971 – 220 Volt Buddha
  • 1972 – Djurgårdsfärjan över Styx
  • 1972 – Kerberos, helveteshunden
  • 1973 – Orfisk uppenbarelse
  • 1976 – Resan till Labrador
  • 1974 – Numro Ba Besch, utgiven med OU Magazine, remix av general Bussig.
  • 1977 – Spirit of Ecstasy

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Under sin gymnasietid skapade Åke Hodell hejaklacksramsan Sassa brassa mandelmassa, som senare fått spridning över hela Sverige och även i övriga nordiska länder.[4]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Hodell, Åke Björnsson
  2. ^ Hitta graven - Åke Hodell
  3. ^ [a b] ”Text-ljud-konst-pionjärerna i Fylkingen 1963 till idag!”. Texter i och om Fylkingen 2001 till 2011. Johannes Bergmark. http://bergmark.org/textljud.html#.VQa1Y0K-zYs. 
  4. ^ [a b] ”Klassikern -- General Bussig”. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/100892?programid=3315. Läst 2015-03-16. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Camera-photo.svg Selma Lagerlöf.png Denna biografiska artikel om en svensk person behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.