31. Luftburna bataljonen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
31. Luftburna bataljonen
Datum 2008-
Land Sverige Sverige
Lojalitet Försvarsmakten
Försvarsgren Armén
Typ Kavalleri
Roll Lätt infanteri
Storlek Bataljon
Del av Livregementets husarer
Förläggningsort Karlsborg

31. Luftburna bataljonen (31.LBbat), även kallad för Lätt manöverbataljon eller Luftburna bataljonen eller Luftburen bataljon, är ett svenskt förband, organiserat under Livregementets husarer, K 3. Den luftburna bataljonen är ett lätt, rörligt snabbinsatsförband som förflyttar sig med helikoptrar och transportflygplan. I insatsområdet förflyttar sig förbandet med terrängfordon eller till fots.[1]

Innehåll

Historia [redigera]

Både underrättelsebataljonen och den luftburna bataljonen har sitt arv ifrån de motoriserade spaningsskvadronerna och jägarbataljonerna (jägarbataljon 80), se vidare underrättelsebataljon.[2]

De motoriserade spaningsskadronerna ersattes av jägarbataljon 80 (606 soldater) som i sin tur ersattes av jägarbataljon 86 (571 soldater). Jägarbataljon 86 fick en ökad rörlighet men också en ökad eldkraft. De största organisatoriska förändringarna var att granatkastarplutonen delades upp i tre granatkastargrupper som fördelades på de tre jägarplutonerna samt att en jägarpluton utvecklades till en jägarpansarvärnspluton med pansarvärnsrobot 56 BILL. Detta innebar vissa förändringar av striduppgifterna, men förstahanduppgiften var fortfarande störstrid. Men bataljonen skulle också kunna bedriva fördröjningsstrid, bekämpa luftlandsättningsförband, upptäcka och slå ut specialförband samt inhämta underrättelser för egen del. Totalt krigsorganiserades sex jägarbataljoner på K 3 avsedda för södra och mellersta Sverige.[3] Dessutom krigsorganiserades åtta norrlandsjägarbataljoner på K 4 för norra Sveriges behov.

Under 90-talet ändrades inriktningen av K3:s jägarbataljoner där initial stridseffekt prioriterades för att möta hot från specialförband och tidigt insatta luftlandsättningsförband. Innebörden av detta var att jägarbataljon 86 ersattes av ett nytt förbandskoncept som kallades för jägarbataljon 97. Avsikten med jägarbataljon 97 var att ytterligare öka förmågan till taktisk rörlighet med välbeväpnade små enheter. Detta innebar att bataljonen började utvecklas ifrån ett jägarförband till ett lätt skytteförband med jägarkrav. Bataljonen hade ett mycket starkt pansarvärn och var arméns vassaste förband mätt i pansarvärnsförmåga per soldat. På grund av förvarsbeslutet 1996 fortsatte inte utvecklingen av jägarbataljon 97. Utvecklingsarbetet fortsatte med inriktning mot förbandskonceptet jägarbataljon 2000, men detta koncept lades sedan ned och utvecklingen inriktades istället mot en luftburen bataljon.[3]

I försvarsbeslutet 2000 bestämdes det att Sverige skulle bygga upp en luftburen bataljon. I planeringsstadiet tänkte man sig att 30 medeltunga helikoptrar och 8 attackhelikoptrar skulle vara knutna till bataljonen. Tanken med att införskaffa attackhelikoptrar slopades dock under tidigt 2000-tal och av de medeltunga helikoptrarna beställdes bara 18[4]. Detta innebar en omsvängning från ett förband avsedd för luftmobila operationer med helikopter till ett förband avsett för luftmobila operationer med transportflygplan[5].

2008 blev bataljonen operativ och den hade tidigare varit en del av husarbataljonen vid Livregementets husarer men från och med januari 2008 delades husarbataljonen upp i 31. Luftburna bataljonen och 32. Underrättelsebataljonen.[6]

Under 2008 ingick 312. skvadron i Nordic Battlegroup[7], denna skvadron skickades under hösten 2008 till Afghanistan.[8] Under 2009 sattes ytterligare en skvadron upp (313.skv) för den strategiska reserven som kallas IA09, som ligger i nationell beredskap från 1 april 2009 till 30 september 2010. 313.skvadron har vid minst fem tillfällen under sin beredskap skickat trupp som förstärkning till Afghanistan. Ungefär av plutonsstorlek vid alla tillfällen.[9]

Inom en snar framtid kommer den luftburna bataljonen utvecklas till en lätt manöverbataljon, där utbildningen kommer att delas av K 3 och Livgardet.[10]

Uppgift [redigera]

Förbandet skall med helikopter transporteras bakom fiendens linjer och genom anfall ta och försvara ett område, eller slå mot viktiga mål. Uthålligheten i insatsområdet är ungefär tre dygn.[11]

Organisation [redigera]

Bataljonen i sin helhet är organiserad på följande sätt:[12]

  • 311. Skvadron: Luftburen skvadron
  • 312. Skvadron: Luftburen skvadron
  • 313. Skvadron: Luftburen skvadron
  • 314. Skvadron: Understödsskvadron
  • 315. Skvadron: Ledning och Underhållsskvadron

Uttagning och Utbildning [redigera]

Pliktverkets skala är mellan 1–9 där 9 är högst, bäst. Vid mönstring krävs bland annat följande:

  • 7 = styrka
  • 7 = fysiskt arbete (cykling)
  • 7 = psykisk förmåga (bedöms av psykolog)
  • 4 = inskrivningsprov
  • 7 = syn och hörsel
  • Godkänt Jägartest.

Grundutbildning [redigera]

Efter genomförd antagningsprövning vid Rekryteringsmyndigheten (före detta Pliktverket) får rekryten genomgå en tre månader lång grundutbildning (GMU) vid K 3, och kan därefter söka anställning vid antingen 31. LBbat eller 32. UNDbat. Rekryten får då genomgå ett antal tester under tre dagar för att kunna bli anställd. Testerna innefattar bland annat styrketester, beep/cooper-test, simprov och en dags "fältaktivitet"(långmarsch med tung packning och diverse prov för att testa rekrytens duglighet som soldat). Vid anställning så påbörjar soldaten sin FMU, Fortsatt Militär Utbildning, under ett antal veckor med inriktning mot exempelvis fordonsförare eller KSP-skytt.

Insatsuttagning [redigera]

För att antas till internationella insatser krävs att man genomfört svensk värnplikt med minst JA-5-5/10-5-5 i vitsord. Man skall också klara minst FM FysS C.

Se även [redigera]

Referenser [redigera]

  1. ^ ”Om Livregementets husarer”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/k3/Om-forbandet/. Läst 2012-04-19. 
  2. ^ Åhslund, Bengt, red (1986). Livhusarerna: ett svenskt kavalleriregementes nutidshistoria : [studier i livhusarernas historia under Skövdetiden, 1891–1984]. Karlsborg: Livregementets husarers historiekomm.. Libris 7667188. ISBN 91-7810-757-1 (inb.) [sidnummer behövs]
  3. ^ [a b] Paulsson, Larsåke, red (2009). K3 - 25 år i Karlsborg. Karlsborg: K3 historiekommitté. Libris 11710501. ISBN 978-91-633-4914-0 (inb.) [sidnummer behövs]
  4. ^ Charlotte Collin och Ulla Jeppsson (januari 2004). ”Fallstudie – Från luftburen förmåga till luftburen bataljon” (PDF). Totalförsvarets forskningsinstitut. sid. 12–13. http://www2.foi.se/rapp/foir1125.pdf. Läst 2012-04-19. 
  5. ^ K3 Historiekommité (2009), K3 – 25 år i Karlsborg, Värnamo, ISBN 978-91-633-4914-0
  6. ^ Livhusaren. 2008. [sidnummer behövs]
  7. ^ Insats & Försvar (nr 3). 2007. [sidnummer behövs]
  8. ^ http://www.mil.se/sv/Nyheter/Nyhetsarkiv/I-Sverige/Livregementets-husarer-K-3/11404/Afghanistan-nasta/[död länk]
  9. ^ http://www.mil.se/sv/I-Sverige/Utbildningsforband/Livregementets-husarer-K-3/Valkomstlankar/FAQ---IA09/[död länk]
  10. ^ Johan Skiöld. ”31. Luftburna bataljonen” (PDF). Livhusaren 2010. Försvarsmakten. sid. sid. 7. http://www.forsvarsmakten.se/upload/Forband/Utbildningsforband/Livregementets_husarer_K3/livhusaren%202010.pdf. Läst 2012-04-19. 
  11. ^ http://www.lumpen.nu/Lumpen/Utbildningar/Egen-sokning/?btkd=FH705&fsgr=2
  12. ^ Luftburna bataljonens stående order 2008

Externa länkar [redigera]

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=31._Luftburna_bataljonen&oldid=21236803"