Alaner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karta över alanernas olika folkvandringar. Under hunnernas härjningar utvandrade en del alaner från kärnområdet mellan Don och Kaukasus. Via Donauområdet hamnade de i Gallien, därefter på iberiska halvön och slutligen i Nordafrika.

Alaner är ett nomadfolk av indoiranskt ursprung.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Alanerna omnämndes i grekiska, romerska och kinesiska källor under århundradet före kristi födelse. Folket placerades då längs floden Don. De tidiga alanska statsbildningarna har kopplats till arkeologiska fynd i sarmatiskt material.

Enligt Herodotos var alanerna långa och blonda, och klippte till skillnad från skyterna sitt hår. Den judiske historikern Josephus (37–100) misstar alanerna för avkomlingar till samma skyter men omtalar att de bodde nära Azovska sjön.

Flavius Arrianus skrev om sina fälttåg mot alanerna under första århundradet i Kriget mot alanerna (Ektaxis kata Alanoon). Även om verket är en god källa till kunskap om romersk taktik, innehåller det mycket lite om alanerna.

Hunnernas invasion omkring år 370 splittrade alanerna. Den ena gruppen flydde västerut och kom tillsammans med germanska stammar att invadera romerska Gallien. De västliga alanerna upphörde att existera som självständigt folk några årtionden in på 400-talet. Till stor del följde de vandalerna. En del bosatte sig på iberiska halvön, medan huvuddelen följde vandalerna till Nordafrika (429). När den alanske kungen Attaces dödades 426 erbjöds den vandalske kungen Gunderik den alanska kronan, och senare vandalska kungar använde titeln Rex Wandalorum et Alanorum (Vandalers och Alaners konung).

En kulturell lämning i spanskt område är de massiva hundar alanerna ska ha hållit sig med, avsedda för jakt och strid. En hundras kallad Alano Español finns fortfarande i Baskien.

En andra del av alanerna förefaller ha vandrat i nordvästlig riktning och sammansmält med slaver i nuvarande Polen. Bland deras ättlingar har serber och kroater och en del polacker utpekats.[källa behövs]

Liksom fallet var med goterna, kom en del av alanerna att uppgå i hunnernas rike. De brukar anses vara förfäder till osseterna. Denna folkgrupp kom under 700-talet (alternativt runt år 1000[1]) att skapa riket Alanien, norr om dagens Georgien. Riket fortlevde (införlivat i större riken) intill de mongoliska invasionerna på 1200-talet.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "osseter". NE.se. Läst 15 augusti 2013.