Baskien

För den autonoma regionen i Spanien, se Baskien (autonom region). För området i sydvästra Frankrike, se Pays Basque.

Euskal Herria
Flagga
Valspråk: inget
Huvudstad		ingen officiell
Största stad		Bilbao
Officiella språk		baskiska, franska och spanska
Area
-	Totalt	20 947 km2
Befolkning
-	års uppskattning	ca 3 000 000
-	Befolkningstäthet	140/km2
Valuta		euro1
1. Tidigare peseta och franc.

Baskien (baskiska: Euskal Herria eller Euskadi, franska: Pays Basque, spanska: País Vasco) är ett område vid den innersta delen av Biscayabukten, uppdelat mellan Frankrike och Spanien. Baskien utgörs av de autonoma regionerna Baskien och Navarra i norra Spanien och av de historiska nordbaskiska provinserna i sydvästra Frankrike.

Geografi och klimat

Sandstränder och klippor, här i Biarritz i Lapurdi, präglar den baskiska kustlinjen

Baskien är ett mycket bergigt område vid västra Pyrenéerna. Kustlinjen mot Atlanten består både av sandstränder och klippor. Områdets norra del har kustklimat med varma somrar, milda vintrar och hög nederbörd, medan den sydligare delen har subtropiskt klimat med heta somrar, kalla vintrar och mindre nederbörd.

Baskien gränsar i norr till Biscayabukten, i nordost till det historiska landskapet Gascogne och övriga Frankrike (departementet Pyrénées-Atlantiques), i ost till det historiska landskapet Béarn i Frankrike samt till Aragonien i Spanien (provinserna Huesca och Zaragoza), i söder till La Rioja, i sydväst till Kastilien-León (provinsen Burgos) och i väster till Kantabrien.

Hela Baskien ligger inom den centraleuropeiska tidszonen och klockan ställs fram en timme under sommarhalvåret.

Historia

Grottmålningar i Ekain i Gipuzkoa

Baskien har varit befolkat sedan förhistorisk tid, vilket grottmålningar vittnar om. Under 100-talet f.Kr. erövrades området av romarna, som grundade staden Pompelon (sedermera Pamplona) år 74 f.Kr.

På 800-talet upprättades kungariket Navarra som kom att omfatta alla de baskiska områdena. Kungariket kom att spela en viktig roll under återerövringen av iberiska halvön från morerna. Navarras södra del övertogs av Aragonien år 1512 och inkorporerades senare i Spanien, medan den norra delen uppgick i kungariket Frankrike år 1620. Fram tills franska revolutionen, då gamla administrativa gränser bröts upp, behöll de baskiska områdena visst självbestämmande inom Frankrike. I Spanien respekterades det så kallade foralsystemet, de baskiska provinsernas rätt till självbestämmande, fram till carlistkrigen på 1800-talet.

Tack vare Bilbaos täta sjöförbindelser med brittiska öarna kom industriella revolutionen tidigt till staden och trakterna runtomkring. Stålindustrier och båtvarv lade grunden för Bizkaia-provinsens välstånd. Andra städer, som till exempel Biarritz och San Sebastián kom istället att utvecklas till turistdestinationer och kurorter under 1800-talet, med en avsaknad av tyngre industri. Det baskiska inlandet, särskilt det i franska delen, förblev ruralt och dominerades av jordbruk och boskapsskötsel.

Under spanska inbördeskriget slöt provinserna Bizkaia och Gipuzkoa upp på republikens sida, medan Navarra och Álava stödde carlisterna och därmed falangisterna. Tyska flygvapnets bombningar av Gernika 26 april 1937 kom att bli ökända som historiens första terrorbombningar, och förevigades genom Pablo Picassos målning. När de republikanska områdena avskurits från övriga Spanien, utropades en självständig baskisk stat under ledning av Jose Antonio Agirre, som efter nederlaget i kriget gick i exil.

Under andra världskriget ockuperades norra Baskien, liksom övriga Frankrike, av Nazityskland. Efter krigsslutet var Frankrike med och bildade Europeiska kol- och stålgemenskapen, som Spanien anslöt sig till först 1986. Spanien styrdes alltjämt av Franco-regimen, som förde en repressiv politik gentemot baskiska språket och samhället. Som reaktion mot detta grundades 1959 ETA som genomförde väpnade aktioner mot regimen och bland annat dödade Francos regeringschef och tilltänkte efterträdare Luis Carrero Blanco år 1973. Terrorattentaten fortsatte emellertid också efter demokratins återinförande, och sammanlagt har över 1 000 personer dödats i konflikten. Även om inga mord genomförts sedan 2009 påverkar konflikten fortfarande området.

I och med att Frankrike och Spanien ersatte sina pesetas och franc med euron år 2002 har alla baskiska provinser samma valuta nu för tiden.

Demografi och administration

De sju baskiska provinserna jämte resultatet från en undersökning om kulturell tillhörighet från 2008, där folk fick svara på frågan "känner ni er baskisk?". Mörkgrönt står för "ja", ljusgrönt för "ja, i viss mån", orange för "nej" och vitt för "vet ej" eller att personen avstått från att svara

Andelen som talar baskiska (euskara) varierar stort både mellan och inom de olika provinserna

Det bor cirka tre miljoner människor i Baskien (140/km²), varav en tredjedel i den storstadsområdet runt Bilbao. De folkrikaste kommunerna är Bilbao (358 500 invånare), Pamplona (185 200), Vitoria-Gasteiz (215 100), Donostia-San Sebastián (176 500), Barakaldo (99 600), Getxo (82 500), Portugalete (54 000), Irun (55 300), Santurtzi (49 000), Basauri (48 000), Bayonne (45 000), Errenteria (39 600), Sestao (34 200), Eibar (30 100), Galdakao (29 600), Biarritz (28 000), Leioa (26 600), Tudela (26 600) och Arrasate (25 000).

Baskien delas traditionellt in i följande sju provinser:

Provins	Huvudstad	Yta (km²)	Folk- mängd	Inv./ km²
Araba Álava på spanska	Vitoria-Gasteiz	0.3 037	0.282 000	&&&&&&&&&&&&&092.90000092,9
Biscaya Bizkaia på baskiska Vizcaya på spanska	Bilbao Bilbo på baskiska	0.2 217	0.1 140 000	&&&&&&&&&&&&0514.200000514,2
Gipuzkoa Guipúzcoa på spanska	Donostia-San Sebastián	0.1 980	0.677 000	&&&&&&&&&&&&0341.900000341,9
Navarra Nafarroa på baskiska	Pamplona Iruñea på baskiska	0.10 420	0.520 000	&&&&&&&&&&&&&049.90000049,9
Lapurdi Labourd på franska	Bayonne Baiona på baskiska	&&&&&&&&&&&&0800.&&&&&0800	0.170 000	&&&&&&&&&&&&0212.500000212,5
Nedre Navarra Behe Nafarroa på baskiska Basse-Navarre på franska	Donibane Garazi Saint-Jean-Pied-de-Port på franska	0.1 284	0.30 000	&&&&&&&&&&&&&023.40000023,4
Zuberoa Soule på franska	Maule-Lextarre Mauléon-Licharre på franska	&&&&&&&&&&&&0785.&&&&&0785	0.20 000	&&&&&&&&&&&&&025.50000025,5

Provinserna Araba, Bizkaia och Gipuzkoa utgör den autonoma regionen Baskien, medan Navarra utgör en egen autonom region i Spanien. Dessa fyra provinser kallas på baskiska Hegoalde, "syddelen". Till detta område brukar också den kantabriska exklaven Valle de Villaverde (Villaverde Turtzioz på baskiska) och Treviño (Trebiñu), som tillhör provinsen Burgos, räknas.

Lapurdi, Nedre Navarra och Zuberoa, Iparralde eller "norddelen", saknar idag administrativ betydelse, utan ingår som den södra delen av det franska departementet Pyrénées-Atlantiques.

Språk

I den spanska regionen Baskien och i halva Navarra är baskiska och spanska officiella språk. I övriga Navarra, liksom i Valle de Villaverde och Treviño, är spanska det enda officiella språket. I den franska delen är franska det enda officiella språket.

Kultur

Guggenheimmuseet där floden Nervion flyter igenom Bilbao i Bizkaia

I Baskien finns två världsarv: Biscayabron norr om Bilbao samt den del av Jakobsvägen som går genom Navarra.

Grundandet av Guggenheimmuseet i Bilbao 1997 kom att betyda mycket för Baskiens turistnäring och kultur.

Gastronomi

Baskien är känt för sin matkultur och sina tapas-liknande pintxos. I Baskien finns tre stycken trestjärniga michelin-restauranger, samtliga i provinsen Gipuzkoa: Akelarre och Arzak i Donostia-San Sebastián samt Martín Berasategui i Lasarte-Oria.

Det finns flera vindistrikt i Baskien. Provinserna Araba, Bizkaia och Gipuzkoa har var sitt distrikt för txakoli-viner, medan distriktet Irouléguy (Irulegi) ligger i Nedre Navarra. Delar av vindistriktet Rioja, som i huvudsak ligger i grannprovinsen La Rioja, breder ut sig över gränsen till södra Araba (Rioja Alavesa eller Arabako Errioxa) och västra Navarra (delar av Rioja Baja). Navarra är också beteckningen på ett vindistrikt i de centrala delarna av provinsen med samma namn. Andra typiska drycker för Baskien är torr cider och söt patxaran, slånbärslikör.

Idrott

Från Baskien kommer fotbollslaget Athletic Club Bilbao som endast innehåller spelare som är från Baskien. Laget har spelat i Primera División, högsta ligan, sedan den skapades 1928. Andra fotbollsklubbar från Baskien är Aviron Bayonnais FC (Bayonne), Osasuna (Pamplona), Real Sociedad (Donostia-San Sebastián), Real Unión Club de Irún (Irún) och Alavés (Vitoria-Gasteiz).

Andra populära sporter är basket, pelota, kapprodd, cykling och så kallad herri kirolak, landsortsidrotter såsom tyngdlyftning, dragkamp och vedhuggning (aizkolaritza).

Religion

Katedralen i Pamplona i Navarra

Den dominerande religionen i området är katolsk kristendom, även om religionens inflytande på samhället har minskat under de senaste årtiondena.

Flera av pilgrimslederna till Santiago de Compostela i Galicien går genom Baskien.

Jesuitordens grundare, Ignatius av Loyola, var baskisk adelsman och officer, född i Azpeitia i Gipuzkoa, där orden fortfarande har ett av sina högkvarter.

Källor

Litteratur

• Eriksson, J. 1998. Baskien: Delat folk, delat land. Stockholm: Utrikespolitiska institutet.
• Gustafsson, T. 2012. Spanien: En stat, flera nationer. Stockholm: Carlssons.
• Kurlansky, M. 1999. The Basque History of the World. New York: Walker.
• Pérez de Laborda, A. 2001. País Vasco: Arte, ciudades, costumbres, historia y pueblos. Donostia-San Sebastián: Txertoa.
• Puig i Scotoni, P. 1986. Baskien och Katalonien: Den långa vägen till självstyre. Lund: Kursverksamheten.
• Urla, J 2012. Reclaiming Basque: Language, nation, and cultural activism. Reno: University of Nevada.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Baskien
  Bilder & media