Hunner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hunnernas rike sträckte sig från Centralasiens stäpper i öster till nuvarande Tyskland i väster, från Östersjön i norr till Svarta havet i söder.
Ridande hunner.

Hunnerna är ett samlingsbegrepp för en av de centralasiatiska befolkningsgrupper som ingår i de eurasiska nomaderna. Härstammande från området kring sjön Issyk-Kul i nuvarande Kirgizistan emigrerade de successivt västerut för att expandera sitt rike.

Hunnernas härjningar i Europa[redigera | redigera wikitext]

Omkring år 370 dök hunnerna upp vid Svarta havet och underkuvade år 375 ostrogoterna, som då leddes av Ermanarik. Denna erövring blev startskottet till den germanska folkvandringen. År 395-396 gjorde hunnerna ett omfattande plundringståg i Syrien och Mesopotamien. Hunnerna var bitvis splittrade, men senast år 432 lyckades Rua ena hunnerna under sitt styre, med basen i nuvarande Ungern. I mitten av 400-talet invaderade hunnerna sydöstra och centrala delarna av Europa under ledning av den beryktade ledaren, Attila. År 451 besegrades hunnerna och ostrogoterna grundligen av Västrom i allians med visigoterna i slaget vid Katalauniska fälten. Efter Attilas död år 453 och det påföljande slaget vid Nedao föll hunnerriket snabbt samman.

Folkslag som blivit identifierade som hunner[redigera | redigera wikitext]

Långt efter hunnernas härjningar i Europa levde minnet av dem kvar, och namnet har använts många gånger som skällsord för folk eller nationer som upplevts som barbariska och vilda. Det har också funnits folk som mer seriöst ansetts vara identiska med hunnerna eller åtminstone nära släkt. Däribland bulgarerna som enligt vissa historiker uppstod genom en integration av olika asiatiska folk, däribland hunnerna. Även dagens turkar anses vara besläktade med hunnerna och det turkiska språket betraktas som släkt med det språk som hunnerna talade.[källa behövs] Hunnernas huvudbas vid Attilas tid var i det som i dag heter Ungern. Ungrarna anses också vara besläktade med hunnerna[källa behövs] och i Budapest finns en staty av kung Attila. Den etniska grupp som förmodligen starkast identifierar sig med hunnerna och som själva räknar sig som ättlingar till dessa är de magyariska (ungerska) szeklerna i östra Transsylvanien i nuvarande Rumänien. De är ca 700.000 till antalet och utgör hälften av den ungerska minoriteten i Transsylvanien. Dagens ungrare, som har mycket utspätt magyarblod, har idag endast ca 5% mongoliska gener. 80 % av dessa, alltså 4 %-enheter är Q-gener. Q-gener anses av populations-genetiker tyda på hunniskt ursprung. Särskilt i områden som tillhörde Kungariket Ungern är just denna Q-gen relativt vanlig, med alltså ca 4% frekvens hos dagens ungrare. Dessa kan ha kommit direkt från hunnisk korsning eller från avavrerna som troligtvis blandade sig med hunnerna och stannade kvar i Centraleuropa och smälte samman med Árpáds magyarer.[källa behövs]

Xiongnu[redigera | redigera wikitext]

Ett folk som oroade kineserna på deras norra gräns från omkring 300 f.Kr. och framåt, xiongnu, har länge utpekats som potentiella förfäder till hunnerna, men för detta finns inga fasta bevis.

Andra samtida erövrarfolk[redigera | redigera wikitext]

Samtidigt som hunnerna härjade i Europa, härjades även andra områden av stäppfolk. I Persien härjade heftaliterna ("vita hunner") och i norra Indien härjade huna-folket. Det har föreslagits att även dessa skulle vara hunner, men moderna historieforskare är tveksamma till ett sådant släktskap.