Georgien

Wikipedia

საქართველო
Sakartvelo
Georgien

(Flagga)	(Statsvapen)
Nationellt valspråk: ძალა ერთობაშია ("Styrkan ligger i enigheten")
Nationalsång: Tavisupleba

Huvudstad	Tbilisi 41° 43' N, 44° 48' E
Största stad	Tbilisi (cirka 1.100.000 inv.)
Officiellt språk	georgiska
Statsskick President Premiärminister	republik Micheil Saakasjvili Lado Gurgenidze
Självständighet • Deklarerad • Erkänd	från Sovjetunionen 9 april 1991
Yta • Totalt • Vatten	69 700 km² (128:e) försumbart
Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet	4 661 473 (114:e) 67,1 inv/km² (103:e)
BNP (PPP) • Totalt 2003 • Per capita	$3 937 milj. (126:e)
Valuta	lari (`GEL`)
Tidszon	UTC+3 (DST+4)
Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod	Sjchara 5 068 m ö.h. km² km
Nationaldag	26 maj
Landskod	GE, GEO
Landsnummer	`+995`

Sommar i det georgiska området Svanetien i Kaukasus.

Georgien (georgiska: საქართველო, transkriberat till latinska alfabetet: Sakartvelo), är en republik i Kaukasus, geografiskt sett främst i sydvästra Asien samt till en liten del i sydöstra Europa. Kulturellt och politiskt räknas det ofta till Europa, till exempel är Georgien medlem av Europarådet. Landet gränsar till Ryssland, Azerbajdzjan, Armenien och Turkiet. Huvudstad är Tbilisi.

[redigera] Historia

Huvudartikel: Georgiens historia

Georgien var ett mycket gammalt kristet kungadöme. Georgien kom under Tsarrysslands kontroll den 12 september 1801. Den sovjetiske ledaren Stalin föddes i georgiska Gori 1878 och tog tidigt del i den revolutionära rörelsen. Efter den ryska revolutionen förklarade det georgiska mensjevikpartiet landet självständigt 1917. Landet var självständigt för en kort tid fram till 1921 då det invaderades av Röda armén. År 1936 blev det en sovjetrepublik i Sovjetunionen. Under sovjettiden var Georgien känt för sin konjak. Georgien var även ett mycket populärt resmål för semesterfirare i Sovjetunionen tack vare det goda klimatet och den goda maten. I det bördiga Georgien fanns ingen brist på livsmedel och varubristen var mindre kännbar då de sovjetiska myndigheterna inte lyckades kontrollera den omfattande svarta marknaden med privat tillverkning av bristvaror.

Landet blev självständigt år 1991. Regionerna Abchazien och Sydossetien hävdar sin självständighet visavi Georgien. I november 2003 avsattes den förre presidenten, Eduard Sjevardnadze, genom massdemonstrationer föranledda av misstankar om valfusk, en händelse som kallats Rosenrevolutionen. I det senaste presidentvalet, den 4 januari 2004, valdes Micheil Saakasjvili till president med 96 procent av rösterna. Nytt val är utlyst till den 5 januari 2008. Tills presidentvalet är avgjort är parlamentets talman Nino Burdzjanadze tillförordnad president sedan den 25 november 2007, i enlighet med landets konstitution.

I samband med att flera europeiska länder under februari 2008 medgav att de kommer erkänna den serbiska utbrytarprovinsen Kosovo som en självtändig stat, väntas Ryssland göra en motattack genom att erkänna de georgiska utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien som självständiga.

[redigera] Geografi

Georgien är beläget mellan Stora och Lilla Kaukasus i västra Kaukasien. Landet har en kust mot Svarta havet.

Högsta punkt: Sjchara (5 064 meter)
Lägsta punkt: Svarta havet
Naturtillgångar: järn, koppar

Se även: Georgiens administrativa indelning

[redigera] Ekonomi

Huvudartikel: Georgiens ekonomi

Georgiens ekonomi har av tradition bestått av turism (i Svartahavsområdet), odling av citrusfrukter och druvor; gruvdrift (med mangan och koppar som huvudprodukter); och en viss lågskalig industriproduktion, som främst tillverkar vin, metaller, maskiner, kemikalier och textiler. Landet tvingas importera en stor del av sin energi, främst naturgas och olja. Georgiens enda egna storskaliga elproduktion kommer från vattenkraft.

Den georgiska staten har ett stort budgetunderskott på grund av problem med att driva in skatter och landet lider också av viss energibrist. Elnätet privatiserades 1998 och elförsörjningen har blivit bättre men fortfarande är återkommande strömavbrott ett allvarligt problem. Landet ser med hopp mot en ny internationell transportled genom svartahavshamnarna i Poti och Batumi. En stor del av georgiens befolkning arbetar i Ryssland på grund av den höga arbetslösheten i egna landet. Detta är avgörande för den georgiska ekonomin.^[1]

De senaste årtiondet har varit turbulent, med interna stridigheter och konflikten med Ryssland har drabbat landet hårt ekonomiskt. Under senare år har det politiska läget i landet stabiliserats och därmed har ekonomin förbättrats. Även om Georgien är stabilare idag kontrolleras den ekonomiskt viktiga regionen Abchazien i nordvästra delen av landet inte av regeringen i Tbilisi. Abchazien bröt sig loss från Georgien under inbördeskriget. Stora interna flyktingströmmar satte också i samband med kriget den redan ansträngda ekonomin på hårda prov.

[redigera] Demografi

Georgien har 4 677 401 invånare, varav georgier utgör en majoritet på ungefär 83,8 %. 6,5 % av befolkningen är azerer, 5,7 % armenier och 1,5 % ryssar (de flesta ryssar som under Sovjettiden levde i landet emigrerade då Georgien blev självständigt).

Sedan Sovjetunionens fall har Georgien genomlidit en stor befolkningsminskning, på grund av rebellerna i Abchazien och stridigheterna i Adzjarien och Sydossetien, en instabil ekonomi, och dåliga arbetsmöjligheter. Detta har lett till att många georgier har emigrerat, speciellt till Ryssland. Problemet förstoras av mycket låga födelsetal. Befolkningen idag antas vara en miljon färre än vad den var 1990, och vissa tror att siffran är ännu lägre; ett liknande problem återfinns i angränsande Armenien. Georgien har en stor armenisk befolkning på runt 250 000 varav hälften bor i området Samtsche-Dzjavacheti.

[redigera] Religion

600-talskyrkan i Mtscheta.

Den historiska georgiska hedendomen var starkt kopplad till månen, och den största guden i den georgiska mytologin var Armazi, en soldatklädd mångud. Statyerna av de georgiska gudarna förstördes då kristendom blev landets statsreligion år 337.

Merparten av Georgiens invånare tillhör den autonoma georgiska ortodoxa kyrkan, vars ledare är en katholikos i Tbilisi. Kyrkan har kommit att spela en viktig identitetsroll vid den nationella frigörelsen.

De betydande religiösa minoriteterna är: muslimer (7,1 procent), armeniska kristna (5,2 procent), judar (0,8 procent) katoliker (0,6 procent) och det finns även vissa spår av gammal iransk religion.

[redigera] Kultur

[redigera] Musik

Huvudartikel: Georgisk musik

Den georgiska musiktraditionen är urgammal och man anser att den i sin form funnits i minst 1000 år. Den karakteriseras av flerstämmighet som ackompanjeras av en bordunton.

I dagens Georgien har fortfarande denna folkmusik ett högt anseende och några av de mest namnkunniga manskörerna är Ensemble Tbilisi, Ensemble Georgika, Ensemble Anchiskhati och Ensemble Rustavi.

Georgien deltog för första gången i Eurovisionsschlagerfestivalen år 2007 i Helsingfors, med låten Visionary dream av sångerskan Sopho Khalvashi. Låten slutade på tolfte plats.

[redigera] Vin

Huvudartikel: Georgiska viner

Georgien har kanske världens äldsta tradition av vintillverkning. Idag producerar man vita och röda viner, mousserande viner och dessertviner. Georgiens vinexport är betydande.

[redigera] Referenser

^ Landguiden: Georgien

[redigera] External links

Full information about (country) Georgia (english, german, russian, georgian)

Asien

Geografiska anmärkningar: (1) Delvis i Europa; (2) Delvis eller helt erkänt i Oceanien men med sociopolitiska kopplingar till Asien; (3) Mestadels i Afrika.

Europa